Meningen med livet

[Fication]

Om man studerar olika människors syn på vad meningen med livet är så ser man ett mönster. Detta mönster är meningen med livet - riktiga meningen med livet.

[Sökande]

Är inte hela ideén med en mening med livet ganska värdelös?

På sättet du ställer frågan så måste du söka efter en universell mening. En sådan är en omöjliget eftersom en mening är ett mänskligt subjektivt begrepp, ett värde, ett mål som måste appliceras av någon. En universell mening kan inte appliceras eftersom ett subjekt krävs och subjektet omöjlig gör meningens universalitet.

Med andra ord; Vill man ha en kmening med livet får man hitta en själv , och efter som den kommer vara subjektiv så gäller den bara dig.



"Jag tänker, alltså tänker jag" - Inte Descartes

[Algotezza]

Hamlet ger svaret på livets mening:

"Att vara eller inte vara" - det är livets mening. Fortsätta vara till eller avsluta det hela snarast.

A

[bumbimys]

Att utvekla sig själv kanske

[Shakkmatte]

Sen vill jag förtydliga en sak. Värdegemenskaperna bygger på gemensamma värderingar. Det är alltså snarare kampen än meningen som förenar. Många som t.ex. det kommunistiska tänket ger ingen mening till livet, men det är en kamp för det klasslösa samhället.

I ett samhälle där man kämpar för ett mål blir varje människa viktig. Inte som idag när vi glömmer svältmänniskan i afrika när vi stängt av tv:en. Men han sitter likafullt där och svälter. Detta skulle inte tillåtas om han var med en större gemenskap som brydde sig om att han ska må bra av någon större, för att varje person blir viktig för värdegemenskaperna.

Men även ditt svar två kan jag hålla med om. Nisse är levande på ett annat plan för att han har fräknar. Eller för att uttrycka det mera efter min begreppsvärld. Nisse är en annan form av liv än dig, vilket bland annat manifesteras av att han har fräknar. Men i det stora hela är ni nästan samma former av liv eftersom ni tillhör samma art och har kommit ungefär lika långt i utvecklingen. Men jag syftar mest till olika former där dessa är påtagligt tydliga. Som mellan en amöba och dig.

Men låt oss då säga att vi ingick i en världslig gemenskap och tog hand om alla männiksor som hade det svårt. Skulle vi då inte till slut komma fram till ett stadie då vi, förutom de gemensamma avsiktena med livet saknade en kamp, också skulle ha precis lika mycket mat och en tillvaro där begrepp såsom rättvisa och orättvisa, krig och fred ej existerar? Utan orättvisor, krig och hunger blir väl vår mening tämnligen meningslös? För vad är meningen i en perfekt tillvaro om man inte får använda sin existens annat än till att fortplanta sig och för att ombesörja den gemensamma avsikten? Vår mening blir till att leva utan egen mening då vår gemensamma mening är att leva för gemenskapens skull. Allt blir likformimgt och utan utveckling för vem skall stå för en utveckling om alla skall leva lika?

Blir därmed inte vår tillvaro lik amöbans? Amöban gör precis som alla andra amöbor, äter och fortplantar sig för en gemensam mening, utan att vara medveten om sin egna mening. Och detta i en tillvaro utan ovan nämnda begrepp.

eller?

[Tractatus]

Men låt oss då säga att vi ingick i en världslig gemenskap och tog hand om alla männiksor som hade det svårt. Skulle vi då inte till slut komma fram till ett stadie då vi, förutom de gemensamma avsiktena med livet saknade en kamp, också skulle ha precis lika mycket mat och en tillvaro där begrepp såsom rättvisa och orättvisa, krig och fred ej existerar? Utan orättvisor, krig och hunger blir väl vår mening tämnligen meningslös? För vad är meningen i en perfekt tillvaro om man inte får använda sin existens annat än till att fortplanta sig och för att ombesörja den gemensamma avsikten? Vår mening blir till att leva utan egen mening då vår gemensamma mening är att leva för gemenskapens skull. Allt blir likformimgt och utan utveckling för vem skall stå för en utveckling om alla skall leva lika?

Blir därmed inte vår tillvaro lik amöbans? Amöban gör precis som alla andra amöbor, äter och fortplantar sig för en gemensam mening, utan att vara medveten om sin egna mening. Och detta i en tillvaro utan ovan nämnda begrepp.

eller?

Så det finns inga andra drivkrafter än att kriga, jaga efter mat och annat primitivt som du insinuerar? Du får fan var lite mer finkänslig människa. Världen är komplex. Minsta saker kan göra människor lyckliga och sträva efter tingest. Bara tanken på att bli föräldrar väcker så mycket till liv. Och slutligen; En värld utan plats för krig, och annan idioti, behöver fortfarande inte vara en perfekt värld. Så även ur ditt perspektiv tittat, verkar du bara snacka i nattmösssan.

[Shakkmatte]

Så det finns inga andra drivkrafter än att kriga, jaga efter mat och annat primitivt som du insinuerar?

Jag insinuerar ingenting, hela texten var en fråga (därav alla frågetecken samt avslutningen med ordet "eller?"). Jag lade fram en extrem teori som respons på en annan extrem teori. En teori om hur en inverterad civilisation skulle se ut och te sig. Detta framgick tydligen, enligt dig, som en åsikt. Ursäkta för det.

Du får fan var lite mer finkänslig människa.

Förstår inte ditt påhopp. I ett filosofiforum måste man väl ändå få möjligheten att ifrågasätta krig och elände? Krig finns, likväl utan din eller min sympati, och det är värt att fundera över. Enligt min åsikt bör vi fundera på en eventuell "mening" med kriget snarare än att försöka komma på lösningen för den perfekta världen. Människor tänker olika och blir ibland oense. Vissa av dessa tar till vapen, vilket är olyckligt men ändå förekommande. Vad är meningen med detta?

Genom att förstå ett fenomen blir ett angrepp på densamme mycket enklare enligt mig.

Och slutligen; En värld utan plats för krig, och annan idioti, behöver fortfarande inte vara en perfekt värld.

Ja, men var det inte det min fråga gick ut på? Frågan förtydligad: Är denna tänkta perfekta värld med framavlade övermänniskor, just en perfekt värld?

Så även ur ditt perspektiv tittat, verkar du bara snacka i nattmösssan.

Och ja, jag pratar i "nattmössan". Inga svar lämnar min mun, endast frågor tyvärr.

[matahari]

Evolutionen har ingen mening, den bara är.

[paradox]

Allting har en mening. Att universum skapades har en mening.  Om inget hade mening då skulle heller ingenting funnits.

[archaxe]

Paradox,

vad grundar du det på? Kan du motivera det påståendet?

[paradox]

Paradox,

vad grundar du det på? Kan du motivera det påståendet?

Varför skulle universum skapas utan mening? Om så är fallet så skulle allting vara meningslöst. Antingen finns det en mening eller inte. Om det inte fanns en mening från början finns det inte någon mening med någonting. Antingen tror man att allting uppkom av en slump och att det inte finns någon mening eller så tror man att det finns en mening bakom det hela.

Om det inte fanns någon mening från början då skulle det inte finnas någon mening med någonting. Och om ingenting har någon betydelse då skulle det inte heller finnas någon mening att universum finns till, dvs en paradox. Alltså måste det finnas en mening.

[suchanother]

Paradox, jag tycker att du är totallåst i konventionella förklaringsmodeller.
"Think outside the box". Alla begrepp om "meningen" begränsar oss.

[paradox]

Paradox, jag tycker att du är totallåst i konventionella förklaringsmodeller.
"Think outside the box". Alla begrepp om "meningen" begränsar oss.

Håller inte med dig. Varför begränsar det oss? Bara för saker har ett mål och mening betyder det inte att vi blir begränsade. Att hitta meningen är svårt för oss men vi kan iallafall försöka se konturerna av den. Om man ser saker i stort så blir det lättare att förstå helheten.

[Avantgardet]

Jag är rädd att medforumiterna archaxe och suchanother har rätt i sina invändningar.

Tror du inte, paradox, att det här är rimligt att göra en distinktion mellan subjektiv mening och objektiv mening? Vi kan på ett personligt plan tillskriva saker och förhållanden mening - mening för mig -, emedan det är bra mycket svårare att påvisa en mening skild från våra medvetanden - en mening i sig. Om du menar att universum, i sig, av nödvändighet måste ha en mening så menar jag att du har fel. Du har också fel om du hävdar att en avsaknad av sådan mening skulle rendera allt i universum meningslöst.

Som jag ser det så finns varken mening, eller logik, i naturen som sådan, utan endast i våra medvetanden.

Att det slutgiltigt skulle kunna existera en "mening" med universum (som alltså skulle kunna sägas vara "skaparens" intention på sätt och vis) är inget jag kan motsäga emellertid - därtill saknar jag den kapacitet som krävs.

[suchanother]

Svar till paradox:

Heh, därför att begränsningen är en förklaring inom det rådande systemet.
Någon gång måste man gå utanför ramen och reflektera utifrån en zeropoint.
Ett autonomt system är självreflekterande och styrs av sin egen mekanism, sina egna lagar. Systemet bekräftar sej självt. Välgörande då att möta detsamma på en naiv nivå.