På vilken nivå befinner sig egentligen kunskapen om vårt medvetande?Ofta rapporteras om nya rön kring hjärnan, om kemiska signalsusstanser, om olika områdens aktivitet i hjärnan etc. men aldrig ett ord om sjäva medvetandets gåta, om nästa steg så att säga.
Vad i består en tanke, ett minne etc. Vad är tex. känslan mer än kemiska och elektriska signaler?
Vet vi absolut ingenting, finns det överhuvudtaget något hopp om att kunna begripa, eller är det undertecknad som inte hänger med? Ibland görs jämförelser med datorers funktion. Men hur katten kan det vara ett svar på frågan?
Eller hör denna fråga till forum religion? I så fall kanske jag skulle starta i den änden. Men i så fall måste vi väl alla göra så eftersom svaret på fråga borde vara all kunskaps förutsättning och utgångspunkt, eller...
Hälsningar Bjorn
Medvetandets gåta!
Moderator: Moderatorgruppen
Hirarki dax kanske, eller harikiri-tajm, eller varför inte kikerikii!
hjärnan (med kroppens benägna hjälp) generarar...
medvetandet, som genererar...
tankar, som genererar
aktioner, som kan uppfattas och tolkas av en annan hjärninnehavares hjärna, medvetande, tankar...
Så det blir massa runtgång.
Tillkommer att den delvis icke levande omgivande miljön matar in massa uppgifter i systemet, utan att för den sakans skull nödvändigtvis ta emot uppgifter på samma sätt.
Enligt mig, så kan det jämföras en reflektion i en spegel, utan den omgivande miljön skulle det inte finnas någon reflektion, man är det som finns omkring en.
hjärnan (med kroppens benägna hjälp) generarar...
medvetandet, som genererar...
tankar, som genererar
aktioner, som kan uppfattas och tolkas av en annan hjärninnehavares hjärna, medvetande, tankar...
Så det blir massa runtgång.
Tillkommer att den delvis icke levande omgivande miljön matar in massa uppgifter i systemet, utan att för den sakans skull nödvändigtvis ta emot uppgifter på samma sätt.
Enligt mig, så kan det jämföras en reflektion i en spegel, utan den omgivande miljön skulle det inte finnas någon reflektion, man är det som finns omkring en.
Ner med enfalden! Heja mångfalden!
Det är ju något som vet med något. Med vetande.
Vad som gör det hela mer intressant, i min mening, är det som kallas betraktaren, vittnet, åskådningen. Det som ser vad som medvetandet sysslar med. Det är inte medvetet utan skådande. Det är inte vad som tar emot sinnesretningar, det är vad som ser att vi tar emot sinnesretningar.
Denna alien till våran kropp känns väl oss allra närmast om vi söker klarhet i frågan? För mig känns det så.
Och det är också denna betraktelse som ger till känna kroppens distans till mig, trots att jag omgärdas av den, lever i den, använder mig av den.
Och jag, tja jag är den som ni söker nå, när ni skriver till min kropp. För i sig, så är jag tämligen säker på att den saknar den charm som utmärker mig
Vad som gör det hela mer intressant, i min mening, är det som kallas betraktaren, vittnet, åskådningen. Det som ser vad som medvetandet sysslar med. Det är inte medvetet utan skådande. Det är inte vad som tar emot sinnesretningar, det är vad som ser att vi tar emot sinnesretningar.
Denna alien till våran kropp känns väl oss allra närmast om vi söker klarhet i frågan? För mig känns det så.
Och det är också denna betraktelse som ger till känna kroppens distans till mig, trots att jag omgärdas av den, lever i den, använder mig av den.
Och jag, tja jag är den som ni söker nå, när ni skriver till min kropp. För i sig, så är jag tämligen säker på att den saknar den charm som utmärker mig
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Nån som känner sig läs sugen? http://consc.net/online.html
här finns lite kortare artiklar: http://www.imprint.co.uk/jcs.html
här finns lite kortare artiklar: http://www.imprint.co.uk/jcs.html
amy skrev:Det är ju något som vet med något. Med vetande.
vet-med-ande. med-vet-ande.
Ja det missade jag
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
amy skrev:Det är ju något som vet med något. Med vetande.
vet-med-ande. med-vet-ande.
Ja, det är en nyandlig etymologi, hörde den ffg i Wahlbecks Nyfiken på Gud, när det handlade om vegetarisk mat:
"medvetande" - "veta med anden"
med-vet-slös-het - slösa med det heta vetet
Ungefär lika smart som när
charkuteri blir skärkötteri,
niversitet blir undervisitet,
konferencier blir komframochsej,
bibliotek blir bibelapotek
drama-tik - teaterintresserad honhund... etc
A
Algotezza aka Algotezza
J R Auk skrev:Det är ju något som vet med något. Med vetande.
Vad som gör det hela mer intressant, i min mening, är det som kallas betraktaren, vittnet, åskådningen. Det som ser vad som medvetandet sysslar med. Det är inte medvetet utan skådande. Det är inte vad som tar emot sinnesretningar, det är vad som ser att vi tar emot sinnesretningar.
Denna alien till våran kropp känns väl oss allra närmast om vi söker klarhet i frågan? För mig känns det så.
Och det är också denna betraktelse som ger till känna kroppens distans till mig, trots att jag omgärdas av den, lever i den, använder mig av den.
Och jag, tja jag är den som ni söker nå, när ni skriver till min kropp. För i sig, så är jag tämligen säker på att den saknar den charm som utmärker mig
Bra beskrivet!
-
Max Besserwisser
- Inlägg: 14
- Blev medlem: 23 jan 2008 23:51
Bland andra tidskriften Illustrerad Vetenskap har haft artiklar om medvetandet. De handlar om att vi blir medvetna om våra beslut först flera tiondels sekunder efter att hjärnan beordrat våra muskler att verkställa besluten.
Man har mätt elektriska impulser i hjärnan, hur de rör sig och med vilken hastighet. Slutsatser har dragits om hur sinnesintryck går in i hjärnan, bearbetas, vandrar runt och varifrån impulserna till musklerna till slut utgår.
Alltsammans tar tid. Lång tid. Om vi inte skall köra ihjäl oss, måste bilförare fatta sina beslut en halv sekund innan de blir medvetna om dem. Frågan blir då: "Vem kör bilen? Vem beslutar?"
Den tanke som ingen vågar formulera, är att hjärnan inte skapar medvetande, den bara registrerar. Hjärnan är en apparat, som medvetandet använder för att styra kroppen och notera minnen om detta i. Det görs lite i efterhand. Att mäta hjärnan är i så fall inte att mäta ditt medvetande, utan att mäta din biologiska dator.
Den tanke som formulerats är i stället tvivel på den fria viljan. Vem kör bilen? Men de misslyckade mätningarna kanske kan ses som argument för att vårt medvetande skall uppfattas som en själ i säkerhetsbälte. Då får vi behålla vår fria vilja.
Man har mätt elektriska impulser i hjärnan, hur de rör sig och med vilken hastighet. Slutsatser har dragits om hur sinnesintryck går in i hjärnan, bearbetas, vandrar runt och varifrån impulserna till musklerna till slut utgår.
Alltsammans tar tid. Lång tid. Om vi inte skall köra ihjäl oss, måste bilförare fatta sina beslut en halv sekund innan de blir medvetna om dem. Frågan blir då: "Vem kör bilen? Vem beslutar?"
Den tanke som ingen vågar formulera, är att hjärnan inte skapar medvetande, den bara registrerar. Hjärnan är en apparat, som medvetandet använder för att styra kroppen och notera minnen om detta i. Det görs lite i efterhand. Att mäta hjärnan är i så fall inte att mäta ditt medvetande, utan att mäta din biologiska dator.
Den tanke som formulerats är i stället tvivel på den fria viljan. Vem kör bilen? Men de misslyckade mätningarna kanske kan ses som argument för att vårt medvetande skall uppfattas som en själ i säkerhetsbälte. Då får vi behålla vår fria vilja.
Max Besserwisser skrev:Bland andra tidskriften Illustrerad Vetenskap har haft artiklar om medvetandet. De handlar om att vi blir medvetna om våra beslut först flera tiondels sekunder efter att hjärnan beordrat våra muskler att verkställa besluten.
Man har mätt elektriska impulser i hjärnan, hur de rör sig och med vilken hastighet. Slutsatser har dragits om hur sinnesintryck går in i hjärnan, bearbetas, vandrar runt och varifrån impulserna till musklerna till slut utgår.
Alltsammans tar tid. Lång tid. Om vi inte skall köra ihjäl oss, måste bilförare fatta sina beslut en halv sekund innan de blir medvetna om dem. Frågan blir då: "Vem kör bilen? Vem beslutar?"
Den tanke som ingen vågar formulera, är att hjärnan inte skapar medvetande, den bara registrerar. Hjärnan är en apparat, som medvetandet använder för att styra kroppen och notera minnen om detta i. Det görs lite i efterhand. Att mäta hjärnan är i så fall inte att mäta ditt medvetande, utan att mäta din biologiska dator.
Den tanke som formulerats är i stället tvivel på den fria viljan. Vem kör bilen? Men de misslyckade mätningarna kanske kan ses som argument för att vårt medvetande skall uppfattas som en själ i säkerhetsbälte. Då får vi behålla vår fria vilja.
När Cardeña, professor i parapsykologi i Lund, var på skolan i Lund där jag jobbar och föreläste, menade han att vi måste inse att hjärnan inte styr medvetandet utan att medvetandet styr hjärnan. Det är sambandscentralen som tar emot input från omvärlden och vidarebefordrar det till medvetandet och som vidarebefordrar medvetandets impulser, avsikter, för output i omvärlden.
Vi har dels ett ytligt dagsmedvetande, dels ett djupare nattmedvetande, enligt dansken Martinus. Detta är något djupare än psykoanalysens det omedvetna, det undermedvetna. Det är därifrån den djupaste viljestyrningen kommer, den som i vårt dagsmedvetande blir vår medvetna vilja, lite efter det att hjärnan börjat verkställa impulsen. Vårt dagsmedvetande och det vi upplever som vår fria vilja är utåtriktat finns "hitom" hjärnan och vårt nattmedvetande och vår djupvilja finns "bortom" hjärnan.
MVH
Algotezza
Algotezza aka Algotezza
-
Max Besserwisser
- Inlägg: 14
- Blev medlem: 23 jan 2008 23:51
De äldsta föreställningarna om medvetandet var shamanernas. De och deras idéer tros kunna spåras i hällristningars och grottmålningars bilder åtminstone 25 000 år bakåt i tiden. Givetvis kan de vara mycket äldre. Shamanerna och deras idéer lever kvar på sina håll. Samernas shamaner kallades nåjder. Den som inte har äldre släktingar från Norrland, som berättat om sådana, har i stället fått läsa veckotidningarnas presentationer om gammal samisk tro.
Nåjdens mest spektakulära gamla sysselsättning har blivit New Age, och studeras av psykologer: Utanför-kroppen-upplevelser, den astrala resan, och det klara medvetande man får. Dröm eller verklighet? I den diskussionen övertygar ingen sin motpart, så vi går vidare.
När vi upplever att medvetandet lämnar kroppen, upplever vi ett vibrerande, likt en bönekvarn, ett ringande ljud. Därmed fick vi onomatopoetiska, ljudhärmande ord för medvetandet. R+vokal utgör ett betydelsebärande morfem i många språk.
Medvetandets ljus, solguden heter Ra eller Re. Den senare stavningen förekommer ofta i äldre litteratur. Hur transkribera hieroglyfer?
Medvetandet styr oss, regerar. Kung heter bl.a. rex, raja, ras. De orden var från Europa, Indien, Etiopien. Medvetande och intellekt heter Rig-pa och Shes-Rig i Tibetanska Dödsboken, sanskrit.
Namnet Ruben skapas ur en ordlek i GT, Herren har sett.
Den fornnordiske asen Heimdall tros vara en gammal solgud från bronsåldern, som överlevde till vikingatiden. Namnet betyder Världens Ljus. Han kallar sig för Rig, när han i Eddan vandrar från träl till bonde till jarl. Rig erkänner Jarls son Kon som son och blir då stamfar till konungarna. Vi skall alla bli konungar skrev Paulus.
Nåjderna kunde berätta, att de sitter fast vid den fysiska kroppen med ett lysande snöre. GT omnämner det, varför det ibland står att silversträngen brast i dödsannonser. Den identifieras med medvetandet, som i svenskan kallas Blicken, och som vi sträcker ut och lägger på saker och ting. Ibland petar vi folk i ryggen med den. Bilder på Farao visar att han har en ureusorm i pannan.
Det finns en hel del i Bibeln om saken. Moses får en stav att stödja sig på under jordevandringen. När han kastar den på marken förvandlas den till en orm. Hans talföre bror Aron och Faraos präster har också fått sådana. Inför Faraos tron strider ormarna med varandra. Arons orm äter upp prästernas. Ormen i Kunskapens Träd är alltså vårt intellekt, Lögnens Furste, då han är i uppror mot Gud.
Re är alltså medvetandet. Ligare är latin för binda. Lig är dock mycket äldre än latinet. I vårt språk knyter stavelsen en egenskap till något: hjärtlig, rolig, knölig. -ion gör substantiv av en grupp morfem. Religion betyder alltså, att ett medvetande är bundet till en kropp.
Det här är en del av mina egna slutsatser utifrån eget pusslande. Det finns oerhört mycket mer, och vår kulturs historia måste vara mycket äldre än vad historikerna vill medge.
Nåjdens mest spektakulära gamla sysselsättning har blivit New Age, och studeras av psykologer: Utanför-kroppen-upplevelser, den astrala resan, och det klara medvetande man får. Dröm eller verklighet? I den diskussionen övertygar ingen sin motpart, så vi går vidare.
När vi upplever att medvetandet lämnar kroppen, upplever vi ett vibrerande, likt en bönekvarn, ett ringande ljud. Därmed fick vi onomatopoetiska, ljudhärmande ord för medvetandet. R+vokal utgör ett betydelsebärande morfem i många språk.
Medvetandets ljus, solguden heter Ra eller Re. Den senare stavningen förekommer ofta i äldre litteratur. Hur transkribera hieroglyfer?
Medvetandet styr oss, regerar. Kung heter bl.a. rex, raja, ras. De orden var från Europa, Indien, Etiopien. Medvetande och intellekt heter Rig-pa och Shes-Rig i Tibetanska Dödsboken, sanskrit.
Namnet Ruben skapas ur en ordlek i GT, Herren har sett.
Den fornnordiske asen Heimdall tros vara en gammal solgud från bronsåldern, som överlevde till vikingatiden. Namnet betyder Världens Ljus. Han kallar sig för Rig, när han i Eddan vandrar från träl till bonde till jarl. Rig erkänner Jarls son Kon som son och blir då stamfar till konungarna. Vi skall alla bli konungar skrev Paulus.
Nåjderna kunde berätta, att de sitter fast vid den fysiska kroppen med ett lysande snöre. GT omnämner det, varför det ibland står att silversträngen brast i dödsannonser. Den identifieras med medvetandet, som i svenskan kallas Blicken, och som vi sträcker ut och lägger på saker och ting. Ibland petar vi folk i ryggen med den. Bilder på Farao visar att han har en ureusorm i pannan.
Det finns en hel del i Bibeln om saken. Moses får en stav att stödja sig på under jordevandringen. När han kastar den på marken förvandlas den till en orm. Hans talföre bror Aron och Faraos präster har också fått sådana. Inför Faraos tron strider ormarna med varandra. Arons orm äter upp prästernas. Ormen i Kunskapens Träd är alltså vårt intellekt, Lögnens Furste, då han är i uppror mot Gud.
Re är alltså medvetandet. Ligare är latin för binda. Lig är dock mycket äldre än latinet. I vårt språk knyter stavelsen en egenskap till något: hjärtlig, rolig, knölig. -ion gör substantiv av en grupp morfem. Religion betyder alltså, att ett medvetande är bundet till en kropp.
Det här är en del av mina egna slutsatser utifrån eget pusslande. Det finns oerhört mycket mer, och vår kulturs historia måste vara mycket äldre än vad historikerna vill medge.
Allmänt förekommande är den här sammanblandningen av att vara medveten om sig själv, så att man kan abstrahera upplevelsen av sig själv för att resonera kring den och själva upplevandet. Upplevandet finns lika starkt i alla varelser, vad gäller abstraherandet är människan i en klass för sig. Det behövs en tydligare distinktion i vårt dagliga språk om det här, tror det skulle kunna hjälpa oss en del på traven.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 2 och 0 gäster