vad ÄR lögn?

[Explorer]

Einstein visade inte så mycket i denna frågan.
Ryssen Lobatjevskij (1800-tal) skapade den icke-Euklidiska geometrin genom att ersätta Euklides parallellaxiom ( två oändliga parallella linjer korsar aldrig varandra) med dess motsats och fick en geometri som var konsistent, motsägelsefri.
I förlängningen innebär detta att den kortaste sträckan mellan två punkter är inte nödvändigtvis en rät linje. Rät linje existerar öht. bara i fantasin som en abstraktion.
Den ideala världen och den konkreta dito är på ständig kollisionskurs. Det som till sist förlöser en är förståelsen av abstrakt/konkreta illusionen, dessa skenbara motsättningar speglar människans sätt att tillgodogöra sig information. Det konkreta är konkret eftersom det är någonting enskilt bland mångfalden. Abstraktion, generalisering, är å andra sidan det enda möjliga sättet att kategorisera.

[Tractatus]

Japp.

Hur bevisar man det? Går det?

Gå från din dator till dörren.

[Bodhisattva]

Japp.

Hur bevisar man det? Går det?

Gå från din dator till dörren.

Men jag menar bara att det är väldigt svårt att veta med säkerhet om det verkligen är den kortaste vägen. Ponera att jag har ett "maskhål" alldeles bredvid datorn. Trillar i. Kommer fram till dörren. Voila! Hittade precis en kortare väg. Rent matematiskt är det fullt möjligt (kanske inte så troligt i praktiken men ändå).

[Tractatus]

Visst. Men har du ett maskhål? Är det en potentiell realitet? Om inte kan det ju de facto inte användas som ett argument. Vad säger fysiken om det?

[Bodhisattva]

Visst. Men har du ett maskhål? Är det en potentiell realitet? Om inte kan det ju de facto inte användas som ett argument. Vad säger fysiken om det?

Fysiken säger att det är fullt möjligt - i teorin.

[Bodhisattva]

Einstein visade inte så mycket i denna frågan.
Ryssen Lobatjevskij (1800-tal) skapade den icke-Euklidiska geometrin genom att ersätta Euklides parallellaxiom ( två oändliga parallella linjer korsar aldrig varandra) med dess motsats och fick en geometri som var konsistent, motsägelsefri.

Mmm.. men jag vill ändå hävda att det var precis det han gjorde i.o.m Allmänna Relativitetsteorin (då mha Riemanns tidigare arbete om elliptiska- och krökningsars geometri, som då nästan ska ha ännu mer cred än Einstein i detta ämne i och för sig). Men visst Ryssen ska ha cred han med, ville bara inte förringa Herr Einstein .

(Har glömt vad ämnet för tråden handlade om från början?? )

[Algotezza]

Jag syftar på euklidisk geometri givetvis. Det är en ontologi. Är inte den kortaste linjen en rät sådan?

Det verkar onekligen så. Alltså är det ett universellt faktum, oavsett observatör eller subjektiv fenomenologi.

Den kortaste linjen mellan vad då? Två verkliga objekt eller två tänkta? Alltid lätt att säga "något universellt" om tänkta objekt, eftersom de får de egenskaper man ger dem - i sin tanke.

En ljusstråle kan ju symbolisera en "rät linje" och i en krökt rymd rör den sig ju "krökt". Hur skall du generera eller "staka ut"  en tänkt rät linje i en verkligt krökt rymd?

A

[Algotezza]

Einstein visade inte så mycket i denna frågan.
Ryssen Lobatjevskij (1800-tal) skapade den icke-Euklidiska geometrin genom att ersätta Euklides parallellaxiom ( två oändliga parallella linjer korsar aldrig varandra) med dess motsats och fick en geometri som var konsistent, motsägelsefri.
I förlängningen innebär detta att den kortaste sträckan mellan två punkter är inte nödvändigtvis en rät linje. Rät linje existerar öht. bara i fantasin som en abstraktion.
Den ideala världen och den konkreta dito är på ständig kollisionskurs. Det som till sist förlöser en är förståelsen av abstrakt/konkreta illusionen, dessa skenbara motsättningar speglar människans sätt att tillgodogöra sig information. Det konkreta är konkret eftersom det är någonting enskilt bland mångfalden. Abstraktion, generalisering, är å andra sidan det enda möjliga sättet att kategorisera.

Precis, den räta linjen är något tänkt och får de egenskaper man i tanken ger den. All rörelser är i praktiken cirkulära, t.ex. "karman rörelse" - det vi gör återkommer till oss själva.

Samma sak gäller om vi far långt ut i rymden, vi återkommer till utgångspunkten hur "rät" vi än lägger ut kursen.

A

[Bodhisattva]

"Even when im walking straight I always wind up in a perfect circle."

[Bodhisattva]

Samma sak gäller om vi far långt ut i rymden, vi återkommer till utgångspunkten hur "rät" vi än lägger ut kursen.

A

Kanske. Detta beror på vilken form universum rent fysiskt antar. Det tvistas mycket om formen på vårt universum. Tre förslag som oftast figurerar i naturvetenskapliga kretsar är:

3-dimensionell euklidisk geometrisk form
3-dimensionell sfärisk geometrisk form med en liten krökning
3-dimensionell hyperbolisk geometrisk form med en liten krökning ("hypersadeln")

Kommer dock inte ihåg vilken form som resulterar i att man får ljusstrålen "i nacken", alltså att den "kröks tillbaka" mot utgångspunkten?

[* KYREUS *]

Du har en poäng, men glömmer en sak. Den naturvetenskapliga forskning vi har är immanent; betyder: det kan finnas andra världar/universum därute i det TRANSCENDENTA med andra fenomen och förklaringar.

                          ( ) KYREUS

[Bodhisattva]

Du har en poäng, men glömmer en sak. Den naturvetenskapliga forskning vi har är immanent; betyder: det kan finnas andra världar/universum därute i det TRANSCENDENTA med andra fenomen och förklaringar.

                          ( ) KYREUS

Må så vara. Dessutom är begreppet "multiversum" ett vedertaget begrepp inom den teoretiska fysiken numera (exempelvis strängteorin, se Michio Kakus "Parallel Worlds" (ISBN:9780141014630) för mer info.  Då mer i den "fysiska" världen än i den transcendenta. Men jag förstår (tror jag) vad du menar. Alltså, lagarna i "vårt" universum behöver inte nödvändigtvis ha sin motsvarighet i någon annans universum (men för att avgränsa diskussionen, låt oss begränsa oss till VÅRT universum, VI lever ju trots allt här!).