LÄS DETTA: Vad är jag - egentligen bakom illusionen?

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 29 nov 2004 04:29

PopJimmy skrev:Det är det jag hela tiden försöker förklara. Det GÅR att göra sig av med sitt lidande.

Och du har alltså lyckats? Du lider aldrig av något? Ingenting kan få dig att lida? På riktigt?

Men det är det jag försöker säga! Lidandet är alltid knutet till minnet. Förstår du hur minnet fungerar så kan du omstrukturera dina minnen så att de inte längre skapar lidande. Det är precis samma som att göra defragmentering av en hårddisk. Att sortera om minnerna så att hjärnan kan arbeta på snabbaste sätt. När du lär dig saker så blir ditt minne en enda stor röra som gör att du fastnar i dina egna tankebanor istället för att uppleva nuet. När du upplever nuet är du inte längre orolig över ett oönskat tillstånd eftersom det inte går att tänka på oönskade tillstånd och samtidigt uppfatta nuet. Allt handlar om att lära sig att tänka om, göra sig av med alla mönster i hjärnan som säger STOPP!.

PopJimmy skrev:Okej, det första du måste göra är att du ska besämma dig av att njuta av livet så mycket det går. [...] Om du verkligen vill förstå måste du göra dig av med dina dåliga vanor helt enkelt. Alla vanor är dåliga vanor. Du måste leva helt spontant och acceptera allt som händer i ditt liv.

Då blir det till att spendera alla mina ägodelar på nöjen och sova utomhus inom en månad. I december är det rätt kallt. Ska även mina moraliska vanor bort? Ska jag utöva våld mot andra om det på något sätt leder till njutning?

Du spenderar dina ägodelar på saker som du TROR ska göra dig lycklig eftersom du har satt upp vissa önskvärda tillstånd som du tror att du måste nå, du har satt upp saker som du tror är dåliga och saker som du tror är bra. När du då är i ett tillstånd som du uppfattar som dåligt, ja så lider du helt enkelt.

Att våld föder njutning är för att vi förbjudit det. Det är därför kvällstidningarna aftonbladet och expressen säljer så bra varje gång det är mord, våld, sex, spel o.s.v. Varje gång det står något som är mot våran moral. Mot dom tio budorden med andra ord eftersom våran kultur bygger på kristendomen.

Det är klart att du inte ska vara våldsam, men bara för att du inte längre följer moraliska regler så betyder det inte att du är våldsam, tvärtom faktiskt - ju fler moraliska regler, desto mera våldsam är du. Se bara på Bush och Bin Ladin - dom är ju vandrande moralsprutor, och har världen blivit bättre bara för det? NEJ! Tvärtom, bara mera lidande har uppstått.

När du gjort av dig med alla värderingar och uppfattningar så förstår du att du ÄR världen. Du ÄR denna text du just nu läser. Du ÄR människorna du möter. Om du ÄR världen. Varför skulle du begränsa världen/universum till den fysiska människa du råkats födas till? Det är helt befängt! Du ÄR universum så varför skulle du vilja skada dig själv? Ingen vill skada sig själv. Men det är uppfattningen - som egentligen är missuppfattning som sätter begränsningen. Eftersom hela universum GÅR INTE ATT UPPFATTA så har vi satt upp en begränsning. Alla begränsningar skapar lidande.

PopJimmy skrev:Förstår du inte att det är alltid är i begränsningen, fragmentet, motståndet, delen, uppfattningen, det statiska som lidandet uppstår?
Begränsningen är motpolen till helheten, energi, universum, insikten, sanningen, kärleken, det dynamiska. Allt detta är samma sak - du.


Filosofi har jag läst rätt länge men det har inte haft någon sådan effekt.

Du är fortfarande fast i begränsande filosofi, inte upplysande filosofi.

Att vara en del av världen är att uppfatta den. Att vara hela världen är att inte uppfatta den.

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 29 nov 2004 05:04

db skrev:
PopJimmy skrev:Det är det jag hela tiden försöker förklara. Det GÅR att göra sig av med sitt lidande.

Och du har alltså lyckats? Du lider aldrig av något? Ingenting kan få dig att lida? På riktigt?

Det är det jag försöker säga. Lidandet uppstår alltid i relation till minnet - till vad som har hänt, eller till vad du tror kommer att hända. Har du ingen uppfattning om minnet, ja så kan du inte lida.
En hjärna fungerar precis som en hårddisk.

Det händer att jag lider, det är för att jag faller tillbaka till mitt tänkande i minnet. Det gör jag bara när jag blir oskärpt. Jag har operarat i flera dagar utan att reflektera över mitt minne. Men så fort du börjar reflektera över saker i ditt minne så uppstår lidande, det är därför uppslukande aktiviteter är så njutningsfulla - du glömmer dig själv eftersom du inte har tillgång till ditt minne, du kan inte vara djupt koncentrerad och aktiverad och samtidigt hämta saker ur minnet.

Tiden ändras faktiskt på riktigt när du glömmer ditt minnne, det är så eftersom det är TANKEN som uppfatar tiden. DET FINNS INGEN TID UTAN TANKE. Jag pratade om detta tidigare. Det är så eftersom att alla djur och människor uppfattar tiden på olika sätt, beroende på hjärnans konstuktion och minnets upplägg. Det är precis som en hårddisk. När du DEFRAGMENTERAR en hårddisk så städar du upp i minnet, du uppfattar allting då alltid mycket snabbare eftersom det inte finns några stopp på vägen. Det finns inga mönster i hjärnan som tanken fastnar i. När du städat hjärnan finns det inga "STOPP SÅDÄR KAN DU INTE GÖRA" eller "STOPP SÅDÄR KAN DU INTE TÄNKA". Det är bara när du inte använder HELA din mentala kapacitet som lidande uppstår.

Det är därför man mediterar - för att städa hårddisken - minnet. Men faktum är att man kan meditera hela tiden, konstant. Att meditera är att vara medveten hur man tänker, varför man tänker som man gör o.s.v.

När du skriver en text i ett ordbehandligsprogram som word och datorn stängs av, så blir du frustrerad eftersom du i ditt minne kommer ihåg all koncetration/tid du lagt ner i texten som gått förlorad. Om du inte minns att texten gick förlorad - hur skulle du då kunna bli arg över att förlora den?

Vissa droger gör att du kopplar bort minnet och därför uppfattar allting i nuet. Det är precis samma sak. Jag har bara intagit alkohol, inga tyngre droger. När du är full så glömmer du ju bort din moral, eftersom du inte har tillgång till ditt minne. Du kommer inte längre ihåg hur man ska bete sig, det är därför du är lycklig.

PopJimmy skrev:Okej, det första du måste göra är att du ska besämma dig av att njuta av livet så mycket det går. [...] Om du verkligen vill förstå måste du göra dig av med dina dåliga vanor helt enkelt. Alla vanor är dåliga vanor. Du måste leva helt spontant och acceptera allt som händer i ditt liv.

Då blir det till att spendera alla mina ägodelar på nöjen och sova utomhus inom en månad. I december är det rätt kallt. Ska även mina moraliska vanor bort? Ska jag utöva våld mot andra om det på något sätt leder till njutning?

Du ska inte göra nånting. Du TROR att du bevöver göra vissa saker för att du ska bli lycklig. Det är för att du satt upp saker som är rätt eller fel. Det är moralen som gör det olycklig eftersom det är den som gör att du fastnar i ditt tänkande. Och FAKTUM ÄR att ju mera moral du har, desto mera lider du. All moral - alla uppfattningar är stoppklossar i tänkandet. ALLA STOPPKLOSSAR ÄR FRAGMENT. Se bara på Bush och Bin Ladin - dom är vandrande moralsprutor och har dom gjort världen bättre? NEJ! Precis tvärtom! Dom skapar lidandet! Dom skapar stoppklossarna! Dom skapar moralen!

Förstår du inte att det är alltid är i begränsningen, fragmentet, motståndet, delen, uppfattningen, det statiska som lidandet uppstår?
Begränsningen är motpolen till helheten, energi, universum, insikten, sanningen, kärleken, det dynamiska. Allt detta är samma sak - du.

Varför är du inte längre våldsam när du gjort av med din moral, dina värderingar, dina uppfattningar? Är du nyfiken? Det är för att du ÄR allt du upplever. Du Är den här texten, eftersom du inte skulle kunna uppfatta den om den inte var en del av din hjärna. Du upptäcker därför att du ÄR din hjärna och att din hjärna bara är ett fragment av en större helhet - universum. DU ÄR UNIVERSUM. DU KOMMER ALLTID ATT VARA UNIVERSUM. Det är därför det är helt befängt att vara våldsam. Varför skulle du vilja skada dig själv? Alla uppfattningar du har om universum ÄR du. Felet vi gör är att vi tror att vi tar slut utanför våra ögon och utanför våran hud. Det är FEL! Känslan tar slut utanför våran hud. Synen fortsätter ju! Alltså ÄR DU allt du ser, precis som du är allt du känner och allt du hör. Varför är det bara känseln som skulle vara du? Det är helt, helt idiotiskt att tänka så. Det är den största begränsningen du någonsin gjort!!! Du ÄR alltså ALLT DU SER OCH ALLT DU HÖR OCH ALLT DU KÄNNER OCH ALLT DU TÄNKER OCH ALLT DU UPPFATTAR. Vi tror att vi bara är det vi känner med huden, den fysiska beröringen.... HAHAHHAHAHAAHAHA vilket missförstånd. Vi är alla sinnen. Alla tankar. Alla uppleveler. Denna text är du. DU ÄR UNIVERSUM - FATTA DET.
Att vara en del av världen är att uppfatta den. Att vara hela världen är att inte uppfatta den.
Det är inte svårare än så!

Filosofi har jag läst rätt länge men det har inte haft någon sådan effekt.

Börja läs rätt filosofi så kanske du lär dig strukturera om ditt minne.

JAG LOVAR - DU KOMMER BLI SOM ETT BARN IGEN. DU KOMMER SKUTTA OMKRING OCH SKRATTA ÅT ALLT. ALLT BLIR ROLIGT. ALLT BLIR NYTT.

HAHAHHAHAHAHA JAG KAN INTE SLUTA SKRATTA ÅT LIVET OCH ATT ALLT ÄR SÅ JÄVLA KUL!

DET ÄR DAGS ATT BÖRJA LEVA! BÖRJA STRUKTURERA OM DIN HJÄRNA SÅ FÖRSTÅR DU VAD JAG MENAR. ALLT ÄR KÄRLEK!

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 29 nov 2004 10:59

J R Auk skrev:Visdom är att se vad som är, utan att lägga en värdering i vad som finns där.

Tror ni att ett svar på vad som finns här att göra, kommer komma från någon som ni ser, hör eller förnimmer. Eller tror ni man behöver hitta det själv?

Det livet går ut på är att acceptera varje händelse genom handla på bästa sätt för att återställa helheten innan obalansen.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 30 och 0 gäster