db skrev:Och tanken på att låta människor drivas av sina homosexuella böjelser äcklar andra. Därför bör vi ha ett liberalt samhälle där alla kan göra vad de vill utom att utöva våld mot andra. Enda sättet för egoister som inte kan använda våld att få andra att ge dem vad de vill ha är att erbjuda något så bra i utbyte att andra ger det till dem frivilligt.
Så länge våld inte är inblandat är alltså egoister bra för omgivningen. De kommer helt frivilligt att arbeta hårt för att ge omgivningen vad den vill ha.
Jag tror att det blir svårt att se till att egoism verkligen gynnar samhället på det sättet. Våld utövas mer diskret. Om du har en vara som du vill sälja så mycket som möjligt så händer vissa saker - som jag känner mig äcklad inför.
- Du behöver inte vara ärlig eller snäll, men du måste verka ärlig och snäll. Om ingen vet att ditt företag inte tillåter fackföreningar i andra länder så gör det ju inget. Och så kan du ju dessutom erbjuda en fin leksak till alla barn alldeles gratis och starta ett barnsjukhus för att vinna lite credit. (Men jag nämner inga namn!)
- Du behöver inte ge människor vad de behöver eller ens vad som är bra för dem, utan vad de vill ha och tror att de behöver. Gör reklam för en vara och en nyss lycklig människa blir olycklig och tror att den behöver det som ditt företag förespråkar. Jag tror att reklam leder till olycka i högsta grad. Jippi! Demokrati! Människorna får vad de vill ha! Men har de kanske påverkats att vilja ha vissa saker, och behöver de vad de vill ha?
- För att kunna ha låga priser och inte bli utkonkurrerad måste du göra stor vinst. Då försöker du ge arbetarna så låg lön som möjligt. Och om arbetslösheten är hög så tvingas folk ta jobben ändå. Företagen måste i så liten mån som möjligt ta hänsyn till arbetarna, eftersom att de annars blir utkonkurrerade.
db skrev:Som tur är minskar hela tiden behovet av konkurrenslagar i takt med att ekonomin globaliseras. Ju större en marknad är desto svårare är det att skaffa en monopolställning på den.
Jag vet inte det, jag. Lite längre tid kan det säkert ta, men i slutändan så blir det bara de mest hänsynslösa kvar.
Låt säga att det i en liten stad finns några små lokala butiker, caféer, restauranger etc. "Aha!" tänker Göran, som äger ett stort dominerande företag. Han ser till att caféer och butiker i hans egen kedja öppnar i staden, och så sätter han priserna lägre i sina egna butiker än i de lokala. Detta är möjligt då han kan låta en butik gå med förlust och ändå gå med vinst på det stora hela. Priserna pressas neråt och till slut klarar inte de gamla butikerna sig längre. Jippie. Ser ni det framför er? Hur ett litet familjeföretag med någorlunda mycket själ i sig tvingas lägga ner och ersättas av en plastig själlös mikrodel av ett storföretag.

