Köper ni de hemlösas tidning?

[Ling]

Att man blir utsatt för vassa tungor måste man lära sig hantera - t.ex. genom att bli vass tillbaka! Humor och självdistans hjälper oss överleva socialt-mentalt...

MVH

Algotezza

Jag har tagit mig själv på alldeles för stort allvar, inte sagt att jag inte har humor, men kanske inte så mycket när det gäller min person. Det får jag bli bättre på.

[Avantgardet]

Humor och självdistans hjälper oss överleva socialt-mentalt...

Så även irritation och allt annat. Tidigare hade jag brevbärarn att bli förbannad på, när han öste in reklam i mitt brevinkast, sen satte jag upp en "ingen reklam"-skylt. Helt plötsligt stod jag rådvill. Något fattades mig. Jag lät disken växa och smutstvätten likaså, blev arg på mig själv. Det var ingen bra lösning.

Mina vänner brukar alltid säga att de inte tycker om mig när jag är ren och nykter, och jag förstår dem. I själva verket så brukar de alltid tvinga i mig droger för att överhuvudtaget kunna stå ut med mig, och det är ömsesidigt.

[Skogsälvan]

Jag är din vän och jag tvingar inte på dig någonting.

[Ling]

Humor och självdistans hjälper oss överleva socialt-mentalt...

Mina vänner brukar alltid säga att de inte tycker om mig när jag är ren och nykter, och jag förstår dem. I själva verket så brukar de alltid tvinga i mig droger för att överhuvudtaget kunna stå ut med mig, och det är ömsesidigt.

Jag har ingen aning om din person, men blev lite nyfiken. Hur kommer det sig att du är så otrevlig nykter och ren? Och hur blir du när du inte är det?

[Skogsälvan]

Men du skulle nog må bra av att bli dominerad av den magiska, Avantgardet

[Makterna]

Lång ifrån capiche...

Du tycker inte om att se på teater och uppenbarligen är du inte intresserad av konst heller. Jag älskar tex cogitos tavlor (finns att beskåda i galleriet). Vanligtvis brukar väl ändå konst, teater och kultur vara höjdarnas domäner?

Ja, och dagens höjdare är ju det politiska etablissemanget, dvs socialisterna. Så var det även på 1700-talet - den stora skillnaden var att det då var kungen och adeln som skulle vara "fina" och "kulturella" - grupper som är allt annat än politiskt korrekta.

Du gör mig väldigt nyfiken för jag förstår verkligen inte fullt ut hur du resonerar. Vi har olika begrepp om vad som är styrka, "bra-ighet" och glädje tycks det.

Jag är medveten om att mitt begrepp vrider och vänder på de fördomar som idag är status quo. Hoppas ändå att de poänger jag har, kan förstås av åtminstone någon, i någon mån.

Mitt resonemang handlar inte om preferenser, utan om sätt att tänka. T.ex. sättet att skämmas över vem man är. Rädslan för sex och sånt som är alltför mycket "in your face", alltför "enkelt", "lättsmält", "för mycket". Socialister är känsliga, och känslostyrda. Men känslan borde vara målet, inte medlet.

[Makterna]

Freunde genom Freud... klart vi ska kämpa tillsammans men ändå kunna ge uttryck för vår individualitet. Makterna förvirrar mig, jag hänger inte med, men det beror förstås på att jag är kvinna Puss på dig Makterna att du kan vara vänlig och överseende. Kanske du tror att det ligger i kvinnans natur att värna om alla?

Jovisst, det är ju välkänt inom vetenskapen att de specifikt kvinnliga hormonerna östrogen såväl som oxytycin gör personen mer empati- och känslostyrd i sitt sätt att tänka och fungera. På samma sätt som att det specifikt manliga hormonet testosteron tenderar göra personen mer dominant. Det är dock inte skrivet i sten att man inte kan vara den man vill vara ändå, men det är förstås svårare med våra hormoner som drar i olika riktningar. Puss på dig också!

[Skogsälvan]

Men du...  :) uppfattar jag dig rätt när jag säger att jag är typ en hippie som vill att alla ska samsas, röstar på vänstern och köper Aluma och du fortfarande vill ge mig en puss? Är det ok om alla kvinnor är som mig? Är det ok om män resonerar likadant?

[Makterna]

I vanlig ordning går du i taket, slår an den dramatiska tonen och famlar efter halmstrån. Varför håller du på så här? Är du nervsjuk?

Dramaturgen Avantgardet kanske ska bli rubriksättare på Aftonbladet? Typ såhär:

Nervsjuk
nazist
skrev texter på
INTERNET
(Polisen vet ännu inte huruvida han även gillar att knulla lik)

Det motsvarar väl ungefär din dramaturgiska verklighetsuppfattning av det som jag skrivit i den här debatten?

Jag noterar att du hellre försöker fokusera på ditt intresse för ismer, än att debattera logiskt, antagligen för att du ser en retorisk möjlighet där, då du säkert kan fler svåra ord än jag, medan logiken verkar vara mitt område.

Lite tråkigt dock, även för andra läsare, att du fortfarande, trots påminnelse, undviker frågan jag ställde. Den var alltså:
Vad bör jag isåfall använda för ord när jag vill syfta på den mentalitet som jag hävdar särskiljer socialistanhängare från andra. Jag har ju ett eget ord som jag kallar "dramaturgiskt tänkande", men du som har så stort ordförråd kanske kan föreslå något ord som bättre beskriver det jag tänker?

Just politik måste ju vara sammanhängande så en intelligent människa borde kunna sammanfatta sin politiska ideologi i ett ord eller åtminstone i en mening.

Populism? Varför måste man för det första ha en politisk ideologi?

För att det, förutom det självklara (såsom att man försöker vara kostnadseffektiv etc) finns olika tänkbara strategier. Den stora skillnaden inom politisk ideologi är ju om man ska vara liberal och låta individen vara tämligen fri, eller om man ska vara socialist och mer fokusera på att skydda individen från sitt egna oförstånd, samt ha höga skatter och höga bidrag. Det går ju knappast att plocka "russinen" ur båda kakorna - om man t.ex. har höga bidrag och låga skatter så går inte budgeten ihop!

För det andra, varför måste denna kunna summeras "i ett ord eller åtminstone i en mening"? Eftersom jag inte är essentialist så blir det svårt att ansluta mig till nån -ism.

Du har missförstått allting om du tror att man måste vara essistensialist för att kunna använda ord som slutar på ism.

Jag förstår det. Men gäller dessa bara de gamla dammiga antika ismerna, som karaktäriseras av dess auktoritativa "respektonans", eller är det liksom för mig, tankarna som sådana som intresserar dig?

Det är snarast det "kulturella värdet". Nåt slags bildningsideal som pockar på i bakhuvudet.

Då förstår jag. Själv lever jag mest för att ha kul. Att visa världen hur bildad kanske också är roligt, men om jag anammade bildningsidéalet så skulle det riskera komma i strid mot mitt förnuft, vilket min rakhet och ärlighet förbjuder. Ponera t.ex. att jag skulle upptäcka någon brist i en väldigt politiskt korrekt ism, då måste jag ju visa folk vad jag tänker, snarare än att hålla käft för att bli populär på nåt marxistiskt bokcafé.

Du har försökt argumentera utan argument. Den sista tiden har du bara ägnat åt att krumbukta argument och kasta tillbaks dem obesvarade, utan att tillföra några egna argument eller ståndpunkter. Stundtals har vi enbart sett olika retoriska knep, och vi vet ändå inte ens var du huvudsakligen står.

Jag har påvisat där dina resonemang brister.

Du svarade inte på denna frågan heller, så jag ställer den igen:
Hur kommer det sig att du så ofta anklagar mig för precis samma saker som jag nyligen anklagat dig för? Är det verkligen så att jag gör exakt samma fel som jag uppfattar att du gör? Eller är det inte mer sannolikt att du sysslar med skitsnack och kastar tillbaks vad än man säger till dig, som en spegel.

Fast du är ju uppenbarligen subjektivist, och ser det antagligen det inte som en brist att snacka skit och säga saker som man inte står för? Varje gång jag påpekar något i ditt resonemang som verkar fel, så svarar du ju med en precis likadan anklagelse vänd mot mig. Då detta inte hänt bara en eller två gånger, utan många gånger i rad, kan inte felet rimligtvis ligga hos mig.

Varför intar du offerrollen?

Som man känner sig själv, känner man andra. Jag är inte retoriker som du, och funderar därför inte över vilka roller jag ska inta. Om jag säger nåt så säger jag det för att jag menar det, för att jag bedömer att det verkar vara sant. Inte för att "vinna" nån diskussion, vilket du alldeles uppenbarligen gör. Du är så fokuserad på att "vinna", att du inte ens vågar ta ställning, då detta möjliggör angrepp vilket du riskerar förlora "poäng" på.

Huruvida idén "likhet inför lagen" nånsin kan uppnås till 100% är ointressant. Det intressanta är huruvida det är önskvärt att sträva efter så mycket likhet inför lagen som det går. Men det tycker inte du, eller vad?

Vad innebär "likhet inför lagen". Den som har sämre ekonomiska förutsättningar hamnar dels lättare i kriminalitet och har dels inte råd att köpa sig ett bra försvar. Är det "likhet inför lagen" att poliser förföljer dem som kommer från fel områden, går klädda fel, har fel hudfärg, fel religion?

Ja det skulle man kunna undra, ifall det nu vore så. Svaret är väl att det skulle kallas "olikhet inför polisen" om man ska vara noga. Jag syftade mest på hur domstolar dömer. Fast man får väl hoppas att om polisen punktmarkerar någon, så är det som ett led i att sätta dit nån som är brottsbenägen, och inte i primärt syfte att straffa en viss grupp. Dock är det nog så när det gäller politiskt inkorrekta grupper - det är sannolikt att polisen förföljer t.ex. nazister och misstänkta hustrumisshandlare för att politikerna vill det. Samtidigt har vi sett prov på att polisen ser mellan fingrarna med t.ex. zigenares brottslighet. När Insider tog upp ett fall med zigenare i Norrland, och intervjuade polisen varför de inget gjorde, så fick man svaret att polisen hade avstått eftersom politikerna inte önskade att denna grupp skulle åka in (något som iofs förnekades av politikerna, men hursomhelst visar det att det finns en allmän rädsla för att agera "politiskt inkorrekt", dvs att göra nåt som på minsta sätt kan skada en av våra "frälse", dvs zigenare, muslimer, homosexuella etc.

Det argumentet påminner om när Hitler sa inför valet: "nationalsocialismen är motsatsen till det som är idag". Att ta ställning mot något, är tyvärr lättare än att ta ställning för något. Också ett fulknep som en retoriker som du kan använda.

Om du nu är allvarlig med dina anklagelser och menar att jag slänger mig med retorik, varför i allsindar drar du då till med denna retoriska klassiker?

Om dina likheter med Hitler stör dig, så kan jag säga såhär, rätt och slätt: Att ta ställning mot något, är tyvärr lättare än att ta ställning för något. Dvs stryk nationalsocialistkollegan Hitler ur resonemanget då, om det blir bättre av det.

Jaså? Det ser inte jag. Vilken lag syftar du på då? Folkrätten?

Jag syftar helt enkelt på detta med "likhet inför lagen", det borde väl implicera att alla har samma rättsliga status?

Lagen säger ju att krigshandlingar ska dömas efter krigsdomstol, så jag ser inget som strider mot principen om likhet inför lagen.
Om termen "likhet inför lagen" är svårt att förstå, så kan jag omformulera min tanke såhär istället:

"Likhet inför lagen" betyder att en domstol ska se till vad den misstänkte gjort och hurivida detta bryter mot någon skriven lag. Om lagen är tolkningsbar ska den tolkas i första hand enligt praxis, i andra hand bokstavligt, och i tredje hand såsom den rimligtvis verkar vara avsedd.
Vem den misstänkte är och vad den haft för handel och vandel tidigare ska vara ointressant. Om den misstänkte kör en Mercedes-cabriolet till vardags, vilket bland socialister ofta anses skrytsamt och osympatiskt, ska exempelvis vara irrelevant för prövningen av huruvida han verkar ha gjort sig skyldig till våldtäkt eller inte.

Jag har inte nämnt någon Mercedes-cabriolet, vem argumenterar du emot?

Jag syftade på exemplet Tito Beltran - ett tydligt exempel på olikheten inför lagen i (S)verige. Hade han varit kvinna och anklagats av en manlig barnflicka (om det nu finns såna ) hade han såklart inte dömts. Hade han inte varit känd för att ha en snobbig livsstil, kanske det också hade varit avgörande.

Menar du att de som sitter på Guantanamo verkar vara oskyldiga? Jag trodde de var de dåliga förhållandena du klagade på.

Märk väl: "...verkar vara oskyldiga?" [min kursiv]. Verkar Tito Beltran oskyldig? Och detta kallar du alltså "likhet inför lagen"? Jag trodde tvärtom att det var just denna subjektivism du ansåg förkastlig i det fallet.

Va? Du svarar inte på frågan. De invändningar som gjorts i socialisternas s.k. "samhällsdebatt" är ju dels att Guantanamo-fångarna behandlas grymt, samt att de tolkas som krigsfångar (vilket medför att de inte får nån rättegång). Däremot är det ingen som har ifrågasatt deras skuld, dvs huruvida de faktiskt medverkat till terrorbrott. Menar du att du gör det?
Däremot är det högst osäkert om Tito Beltran begått våldtäkten, jag har inte läst materialet men gissar att sannolikheten är kanske högst 75% att han är skyldig. Att han ändå fälls, är ett hot mot alla som bor eller någon gång vistas i ett område där svensk jurisdiktion har någon makt.

Fel. De är misstänkta för terrorbrott.

Snackar du juridik-teknik nu? Isåfall är du snett ute, ty på internationell nivå existerar ingen egentlig juridik. Det finns ingen världslagbok, typ.

Vad det verkar blir man inte lycklig av pengar.

Blir man inte? De flesta blir lyckliga av sånt som man kan konsumera med hjälp av pengar, eller av vetskapen att i framtiden kunna konsumera detta (undantaget regelrätta idioter som bränner allt på krogen samma dag som de får in cash, eller som har hjärnstopp och inte förstår att pengar kan köpa saker/tjänster, eller andra undantagsfall. Om man har en mani eller depressionsproblematik eller är utbränd från f.d. missbruk och är oförmögen att erfara lycka, kan man också tänka sig att man inte kan bli lycklig av pengar (eller något annat heller för den delen). Fast å andra sidan kan man ju köpa psykvård för pengar också, så det stämmer ju inte ändå.

Jag är fattig som en kyrkråtta men glad för det.

Ja det är klart, för det går ju i linje med det du kallar för ditt "bildningsidéal" (intellektualism-livsstilen). Fast har du funderat över vad du skulle kunna göra med pengar? Du skulle t.ex. kunna bygga en staty av dig själv och ställa i Folkets Hus, så att du kanske kunde bli något av en ikon för alla kulturidioter. Skulle inte det vara härligt?

Det där med avundsjuka som du talar om har jag aldrig stött på, det kanske är något som tilltar i samma grad som ens förmögenhet?

Avundsjuka och missunnsamhet är ju det som driver socialismen. Se på allt prat om deras hat mot "de rika". Att hata dem verkar till och med vara viktigare än att älska de fattiga.

[Skogsälvan]

Jag vill gärna ha svar på min fråga om det inte är för mycket begärt.

[Makterna]

Men du...  :) uppfattar jag dig rätt när jag säger att jag är typ en hippie som vill att alla ska samsas, röstar på vänstern och köper Aluma och du fortfarande vill ge mig en puss? Är det ok om alla kvinnor är som mig? Är det ok om män resonerar likadant?

Jag har tyvärr inte fått en tillräcklig uppfattning om dig för att kunna uttala mig om det. Har du vägarna förbi Göteborg så titta förbi. Men om du nu är en hippie så är det bara bra tycker jag, för hippiesidan kan medföra många trevliga personliga egenskaper överlag. Diskussionen har ju enbart handlat om områden som filosofi, beslutsfattande, rationalitet och politik. Tanken att festa med en tjej som har 150 i IQ och jobbar som datorprogrammerare, låter t.ex. inte speciellt lockande, om man säger så.

Män får också gärna vara hippie-typer i rätt sammanhang. Så jag vänder mig absolut inte emot hippiépersonligheten på delikatessbasis. Jag säger bara att hippie-tänket inte hör hemma inom vetenskapliga områden, och politik är ett sådant, hävdar jag.

[Avantgardet]

Jag häpnar. Kan inte säga annat.  *kuku*

I jämförelse med denna så förstår jag verkligen inte varför man gnällde på jbig.

[Avantgardet]

Humor och självdistans hjälper oss överleva socialt-mentalt...

Mina vänner brukar alltid säga att de inte tycker om mig när jag är ren och nykter, och jag förstår dem. I själva verket så brukar de alltid tvinga i mig droger för att överhuvudtaget kunna stå ut med mig, och det är ömsesidigt.

Jag har ingen aning om din person, men blev lite nyfiken. Hur kommer det sig att du är så otrevlig nykter och ren? Och hur blir du när du inte är det?

Svårt att säga varför, man kan ju tänka sig att jag är "en otrevlig djävel".

Hur jag blir när jag inte är det? Får ett större mått av självdistans.

[Skogsälvan]

Tycker du om att känna dig överlägsen, Makterna?

[Algotezza]

Humor och självdistans hjälper oss överleva socialt-mentalt...

Så även irritation och allt annat. Tidigare hade jag brevbärarn att bli förbannad på, när han öste in reklam i mitt brevinkast, sen satte jag upp en "ingen reklam"-skylt. Helt plötsligt stod jag rådvill. Något fattades mig. Jag lät disken växa och smutstvätten likaså, blev arg på mig själv. Det var ingen bra lösning.

Mina vänner brukar alltid säga att de inte tycker om mig när jag är ren och nykter, och jag förstår dem. I själva verket så brukar de alltid tvinga i mig droger för att överhuvudtaget kunna stå ut med mig, och det är ömsesidigt.

Ja, vi måtte för vår överlevnads skull fram till NU ha haft nytta av precis allt vi erfarit hittills,   eftersom vi fortfarande lever. Orgasmer, adrenalinskjussar... Diarréer, halsfluss, punka på cykeln, spik i foten, gaser i magen, den borgerliga alliansens glada gnäggäng... Det vi inte dör av stärker oss! brukar man säga.

MVH

Algotezza