Varför funkar inte min evighetsmaskin?

[Algotezza]

Varför är den ingen skillnad? Vad är det gör att det rinner tillbaka då?

Det jag syftade på var att flödet skulle upphöra och vattnet i slangen rinna tillbaka. För att vattnet i den höga behållaren ska rinna till den låga behöver slangen fyllas igen efter att flödet brustit - som du vet måste man suga igång häverten.

Men iaf, principen är mycket enkel: Lika mycket måste in som kommer ut = lika mycket energi går åt upp som återfås ned (bortsett friktion i slangen). Så är det oavsett form på slangen. Gravitation och atmosfärstryck är konstanter. Tänk dig att du har ett sugrör i din coca cola, blir det lättare att suga om du kopplar på en tratt som du precis kan omsluta med munnen? Du tänker dig att massan på vattnet i den breda delen kommer att dra, men allt det gör är att ställa högre krav på trycket för att vattenflödet inte ska brista.

Lättare eller svårare spelar liksom ingen roll, det handlar ju om ifall tyngden av vattnet i den breda delen räcker för att skapa sug i d en smula delen, sug nog att föra vattenmassorna till en högre nivå...

Vad menas med att vattenflödet brister? Att vattnet rinner tillbaka? Att det bildas vakuum i röret?

undrar Algotezza

[J R Auk]

Jag insåg att jag hade misstolkat din ide, jag placerade i min tanke den större delen i Hink A.

Men även om detta skulle fungera, tror du då verkligen att det blir någon energi över, efter ledningar och liknande är mättade.

Det vattnet som är i den nedre hinken, det som skall sugas upp, har det en tyngd som är exponentiell relativt sträckan den skall lyftas? Eller hur räknar man på sådant där egentligen?

Det måste väl vara fråga om att man, om omvandlat till en vågskål, uppnår en större vikt i den man vill fördela vattnet till? Eller fungerar detta oavsett vikt på substanserna som skall förflyttas och proportionerna? (i en vanlig hävert)

[Dura M]

Poängen var att kärlet där röret mynnar ut med den bredare öppningen skulle ligga på en högre nivå. Vad händer om du höjer kärlet där  den breda öppningen på röret mynnar ut? Jag förmodar att vattnet då rinner ned i det nedre kärlet. Men varför?

Talar du om vänster eller höger bild nu?

Höger bild.

Om du förstår varför det skulle ske i vänster bild, vad är problemet med höger? Principen är densamma.

[Algotezza]

Poängen var att kärlet där röret mynnar ut med den bredare öppningen skulle ligga på en högre nivå. Vad händer om du höjer kärlet där  den breda öppningen på röret mynnar ut? Jag förmodar att vattnet då rinner ned i det nedre kärlet. Men varför?

Talar du om vänster eller höger bild nu?

Höger bild.

Om du förstår varför det skulle ske i vänster bild, vad är problemet med höger? Principen är densamma.

Varför gör det ingen skillnad då?

undrar Algotezza

[Dura M]

Varför gör det ingen skillnad då?

Om du tycker att det borde göra skillnad, kan du förklara varför? Om du inte kan förklara varför det borde göra skillnad, hur kommer det sig att du tycker att det borde göra skillnad? I båda fallen har du två kärl som kommunicerar via en slang. Enda skillnaden är vilken väg slangen tar mellan kärlen.

[Algotezza]

Varför gör det ingen skillnad då?

Om du tycker att det borde göra skillnad, kan du förklara varför? Om du inte kan förklara varför det borde göra skillnad, hur kommer det sig att du tycker att det borde göra skillnad? I båda fallen har du två kärl som kommunicerar via en slang. Enda skillnaden är vilken väg slangen tar mellan kärlen.

Nej, skillnaden är att i ena fallet är röret tänkt att börja med en mindre diameter, alltså i det nedre kärlet, för att mynna ut  i det övre kärlet med en grövre diameter. Som jag skrev från början. Gör det någon skillnad? Varför? Gör det inte någon skillnad? Varför i så fall?

MVH

Algotezza

[Dura M]

Nej, skillnaden är att i ena fallet är röret tänkt att börja med en mindre diameter, ...

Nej, det är inte någon skillnad. Så ser det ut i både vänster och höger bild. Min fråga kvarstår alltså. Om du förstår varför det skulle ske i vänster bild, vad är problemet med höger? Kan du förklara varför det borde göra skillnad vilken väg slangen tar mellan kärlen?

[Algotezza]

Nej, skillnaden är att i ena fallet är röret tänkt att börja med en mindre diameter, ...

Nej, det är inte någon skillnad. Så ser det ut i både vänster och höger bild. Min fråga kvarstår alltså. Om du förstår varför det skulle ske i vänster bild, vad är problemet med höger? Kan du förklara varför det borde göra skillnad vilken väg slangen tar mellan kärlen?

Jag har beskrivit detta: om den breda delan av röret mynnar ut i ett högre beläget kärl gör det någon skillnad jämfört med om röret är jämntjockt - och jag talar här om när röret går i en båge ovanför kärlen?

Min tanke var ju att vattnet i den bredare mynningen av röret väger så pass mycket mer då mynningen där ju är bredare än  i den smala delen, och att detta skulle skapa ett sug från den smalare delen till den bredare, även om den bredare skulle befinna sig på en högre höjd än den smalare delen.  Jag har förstått att detta inte sker men jag undrar då bara stillsamt varför det inte sker, och om det som i stället sker  är att vattnet då kommer att gå från det övre kärlet till det nedre oavsett vilken form röret har... Men varför är det i så fall så? Varför har vattnets tyngd betingat av olika storlek på röret  i olika delar av detta rör ingen betydelse för utfallet?

Clear?

MVH

Algotezza

[Tobias Israelsson]

Jag ska fundera kring en förklaring en stund, men innan dess kan jag i alla fall skjuta evighetsmaskiner baserade på kapilärkraften i sank.

T.ex vatten som klättrar upp i små rör eller i svampar får inte högre potentiell energi.

Visserligen är molekylerna mindre bunda av gravitation (längre avstånd mellan masscenta) men de är istället bundna av en elektisk kraft till röret eller svampen.  

Vissa molekyler har tillräcklig energi för att frigöra sig ,av samma anledning som vatten avdunstar vid temperaturer lägre än kokpunkt, med detta medför en kylande effekt. Utan att drivas av värme från omgivningen skulle vattnet i hinken ovan inte runnit ut,

[Algotezza]

Jag ska fundera kring en förklaring en stund, men innan dess kan jag i alla fall skjuta evighetsmaskiner baserade på kapilärkraften i sank.

T.ex vatten som klättrar upp i små rör eller i svampar får inte högre potentiell energi.

Visserligen är molekylerna mindre bunda av gravitation (längre avstånd mellan masscenta) men de är istället bundna av en elektisk kraft till röret eller svampen.  

Vissa molekyler har tillräcklig energi för att frigöra sig ,av samma anledning som vatten avdunstar vid temperaturer lägre än kokpunkt, med detta medför en kylande effekt. Utan att drivas av värme från omgivningen skulle vattnet i hinken ovan inte runnit ut,

Jaha, där gick den uppfinningen upp i rök.

Vad med Loket-Olsson-maskinen? Den e la go!

MVH

Algotezza

[Dura M]

Jag har beskrivit detta: om den breda delan av röret mynnar ut i ett högre beläget kärl gör det någon skillnad jämfört med om röret är jämntjockt - och jag talar här om när röret går i en båge ovanför kärlen?

Min fråga till dig är alltså vad det gör för skillnad om röret går i en båge över kärlen istället för en båge under kärlen. Du har inte svarat på det trots att jag har frågat flera gånger. Kan du förklara varför du tycker att det borde göra skillnad?

Min tanke var ju att vattnet i den bredare mynningen av röret väger så pass mycket mer då mynningen där ju är bredare än  i den smala delen, och att detta skulle skapa ett sug från den smalare delen till den bredare, även om den bredare skulle befinna sig på en högre höjd än den smalare delen.

Precis samma resonemang kunde du föra om vänstra bilden. Vattnet i den tjocka änden av röret "väger mer" och borde därför skapa ett högre tryck så att vattnet sprutar upp i den smala änden. Ändå säger du dig förstå varför så inte sker. Då borde du också kunna förstå varför resonemanget om "större tyngd" inte håller i högra bilden. Det är samma princip. Huruvida förbindelsen går i en båge över eller under kärlen är oväsentligt.

Jag har förstått att detta inte sker men jag undrar då bara stillsamt varför det inte sker, och om det som i stället sker  är att vattnet då kommer att gå från det övre kärlet till det nedre oavsett vilken form röret har... Men varför är det i så fall så? Varför har vattnets tyngd betingat av olika storlek på röret  i olika delar av detta rör ingen betydelse för utfallet?

Jag har försökt besvara din fråga genom att förklara att situationen inte skiljer sig från ett vanligt kommunicerande kärl. Det som spelar roll för hur vätskan rör sig är trycket, och trycket beror på vätskans djup, inte kärlets (inklusive rörets) form eller bredd.

[Tobias Israelsson]

Ok, här kommer min förklaring. Orkar tyvärr inte rita bild =(

Det hela bygger på att tryck i vätskor bara är beroende på höjden av vätskemängden inte av kärlets utseende i övrigt. Tex är trycket i botten av ett kärl som från sidan ser ut som en liksidig triangel detsamma oavsett om en spets pekar rakt upp eller rakt ned. Är du med på detta?

Ta bort kärlen ur tanken. Vi har bara en slang som ett upp och nedvänt u. Tjockare i ena änden, och samma ände högre upp än den smala änden.

Tänk dig att hela slangen vid ett tillfälle är fylld av vatten.  

Enligt dig skulle vatten enligt dig flöda ut i den breda änden, och  sugas upp i den smala. Detta på grund av att vatten mängen där har större tyngd.

Men det är inte så det funkar. Vattenmolekylerna sitter inte ihop och drar i varandra. (förutom svaga vätebindingar)

Det som driver en vattenmolekyl är enbart sin egen gravitationskraft och trycket ifrån omgivningen.

Tryck skapas av att molekyler kolliderar med varandra. Vi har både tryck från luft på aning olika höjd, och ifrån vattenpelare av olika höjd.


Vi kan tänka oss att det är en kamp mellan tryck ifrån båda sidor av slangen. Skulle det bara var fråga om lufttryck så skulle det vara högre tryck lägre ner i atmosfären (den smala änden) och vatten skulle i så fall pressas ut i den breda änden.  

Men vattenpelararnas tryck gör hela skillanden. Den breda högre ändens tryck verkar åt i samam riktning som den högre vattenpelaren (den i den smala änden). Och detta tryck blir sammanlagt större än summan av  lufttrycket från den smala änden och vattenpelaren i den breda änden.

Vi får såleden en tryckdifferens som driver vätskan ner genom den smala änden.

[Algotezza]

Så här tänkte jag mig det - och ett slutet system...:



MVH

Algotezza

[Kyano]

Lättare eller svårare spelar liksom ingen roll, det handlar ju om ifall tyngden av vattnet i den breda delen räcker för att skapa sug i d en smula delen, sug nog att föra vattenmassorna till en högre nivå...

Vad menas med att vattenflödet brister? Att vattnet rinner tillbaka? Att det bildas vakuum i röret?

Med lättare [här pratar vi om sugrör-tratt exemplet] avses undertrycket du behöver generera för att få vätskan att stiga. Jag tycker exemplet fint illustrerar att det inte är något magiskt som händer bara för att du vidgar änden.

Med att vattenflödet brister menade jag att det kommer in luft i röret. Du kan inte ha utloppet särskilt långt under vatten då vattentrycket snabbt skulle överstiga atmosfärstrycket.

Du har nu fått presenterat en mängd olika sätt att förklara varför detta inte fungerar. Och problemet nu misstänker jag är en ovilja att ta till sig motargumenten, möjligen bristande förkunskaper. Så jag rekommenderar dig samma sak som dina fysik-insatta vänner. Prova! Då ökar du säkert din förståelse för fenomenet.

[J R Auk]

Så här tänkte jag mig det - och ett slutet system...:



MVH

Algotezza

Vad kommer hända här då? Kommer vattnet från kärl Höger rinna ner i kärl vänster för att släppa in luft i höger slang så att den rinner till vänster kärl?

Vad händer då om man tar bort förbindelsen som har miniturbinen?