Det är lite lustigt att du väljer just James Joyce som exempel, och hans epos Ulysses. Detta multimediala pionjärarbete, som det ofta kallas, och som mediaforskare ser tillbaka på med förundran! Här finns flertalet olika berättartekniker och perspektiv, varvat med tidningsnotiser, scenanvisningar och (som pricken över i) ett notexempel! Med detta verk sprängde Joyce många utav de förhärskande konventionerna och visade på romanens möjligheter - i äkta modernistisk anda (till vilken multimedialiteten själv också måste räknas). Detta är exempel på kunskaper du skulle ha förvärvat om du hade läst verket innan du öppnade käften. Och jag vet inte, men det tycks mig att du som nu lovsjunger multimedia också borde ägna den gamle gode Joyce en versrad eller två. Men det är klart att en tegelsten på närmare tusen sidor måste te sig skräckinjagande för någon som hellre låter auktoriteternas (Homer Simpson?) en-menings-omdömen, i ett TV-program på en halvtimme, ersätta kunskapen själv.
Detta spel mellan form och innehåll i Ulysses möjliggör för Joyce att säga saker på flera plan. Hela scenen inne på Kiernan's pub (ungefär halvvägs in i boken) kretsar till exempel kring "nation" och "nationstillhörighet" (och håll då i tanke att Joyce har lånat en del av strukturen, och namnet, från Homeros grekiska "nationalepos"), och problematiserar dessa begrepp på ett sätt som vi inte kan säga ha överträffats ens av poststrukturalisterna. Själv fastnade jag - förutom den lustiga listan på Irländska folkhjältar (något som vi finner ett eko av hos Teratologen i "Äldreomsorgen...") - för följande i just nämnda avsnitt:
James Joyce skrev:– Persecution, says he, all the history of the world is full of it. Perpetuating national hatred among nations.
– But do you know what a nation means? says John Wyse.
– Yes, says Bloom.
– What is it? says John Wyse.
– A nation? says Bloom. A nation is the same people living in the same place.
– By God, then, says Ned, laughing, if that’s so I’m a nation for I’m living in the same place for the past five years.
So of course everyone had a laugh at Bloom and says he, trying to muck out of it:
– Or also living in different places.
– That covers my case, says Joe.
Karaktären Leopold Blooms nationstillhörighet är givetvis ytterligare ett problematiskt element (andra generationens invandrare i Irland med ena foten i kristendomen och den andra i judendomen, vill jag minnas). Ambitionen är (skulle jag säga) uppenbart (nåväl, så säkert vill jag inte uttala mig, egentligen), eller "uppenbart" (något bättre så), att avfatta ett Irländskt nationalepos, något som han onekligen rodde i land med också. Fast det är ju klart, jag har ju inte "genomskådat den så kallade kulturscenen och livsstilsintellektualismen för den bluff den är", som du säger, vilket tycks mig vara något man bara kan göra på avstånd (och svårare förefaller det vara när man känner den).
Makterna skrev:Frågan var: till vilken nytta? Svaret borde vara uppenbart, även för en sån som du! Han söker alldeles uppenbart en identitet som intellektuell! Han söker en wow-känsla! Inte genom att leverera en produkt som löser ett behov som kunder anser sig ha, utan genom att höja sin egna sociala konstnärsstatus! Vakna, är det bara du som inte har genomskådat den så kallade kulturscenen och livsstilsintellektualismen för den bluff den är?
Detta vet du alltså hur? Jag kan, emedan jag läst Joyce (eller åtminstone hans verk Ulysses), tyvärr inte avfärda honom så enkelt. Hade gärna sett belägg för detta, då jag inte finner några sådana själv, och intresserar mig för alla möjliga olika typer av läsningar av honom och vad dessa läsningar kan röja om honom eller, rättare, hans texter. Var finner du stöd för din tes?
Makterna skrev:Vad finns det för fördelar för betraktaren i att ta bort egenskaper i bilden, t.ex. att göra en färgbild till svartvit?
Ja, det undrar ju jag också. Känner du till intermediala studier (t.ex. filmatiseringar av romaner)? Varför måste man alltid utesluta så mycket information för att romanen skall kunna göras om till film? Det är ju nästan så att man "gör våld på" verket...
Makterna skrev:För att man blir gladare då, och vi människor är ju uppenbarligen "skapade" för att bejaka det som man blir glad av.
Varför motsätter du dig att människor har olika preferenser? Var du inte liberalist?
Makterna skrev:Alla människor är rent biologiskt födda med ett belöningscentra. Sen kan vissa kulturer såklart så fördomar i överjaget. Ta t.ex. de sydamerikanska indiankulturerna, det fanns kulturer som satte offrandet åt gudarna till en industri. Så goda, eller rättare sagt: starkt överjagsdrivna, har vi aldrig varit i västerlandet som tur är. Enbart aztec-folket offrade 250 000 människor per år. Källa: Michael Harner, in his 1997 article The Enigma of Aztec Sacrifice. På medeltiden offrade den kristna kyrkan 250 000 människor för att de var otrogna. Och det finns än idag kulturer (eller rättare sagt: åtminstone en kultur) där de mest rättrogna anser att höjden av godhet är att döda så många som möjligt som inte tillhör den egna religionen.
Nu är mitt kunnande i Freud ytterst begränsat, emedan jag bara läst tre band i hans samlade skrifter utgivna på svenska (Natur och Kultur), men jag har alls inte förstått honom på det sätt som du här tolkar honom. Jag förstår det snarare så att alla är precis lika styrda av sitt överjag, och detet, det är ingen skillnad på olika kulturer i denna bemärkelse. Snarare ligger skillnaden däri att de olika sätten att medla mellan överjaget och detet, de tar sig så att säga olika uttryck. Överjaget rymmer alltså, beroende på vilken kultur man befinner sig i, olika "värderingar". Freud projekt, som jag förstår det, eller dess terapeutiska sida handlar om att finna "sunda" kompromisser dessa emellan. Att medvetandegöra det omedvetna för att på så sätt kunna ta kontroll över det. Rätta mig gärna om jag har fel. Kan vara så att jag mer eller mindre tvingar på Freud en strukturalistisk tolkning, omedvetet, men jag är ingen ortodox freudian heller. Jag har dock svårt att se hur något annat än ett tyranniskt överjag skulle kunna förmå dig att fortsätta göra bort dig på detta sätt, gång på gång på gång...
Makterna skrev:Herregud, en sån klyscha. Om man växer upp t.ex. i ett fängelse och inte gör annat än att spela poker och lyfter vikter, eller kanske i en jordbrukssamhälle och inte gör nåt annat än att gå bakom korna och plöjer i hela sitt liv, skulle man då ha samma mängd kunskap som en forskare som studerat lika länge? Det verkar isåfall som du har en rätt egen definition på "kunskap". Är det säkert att det inte är "vishet" du menar, dvs nån sorts sympatiaktning för någons historia/bakgrund? Och det har ju egentligen inget med personens kunskap att göra. Det vore bara en klyscha man slänger ut sig för att slicka röv. "Åh, tänk en sån otroligt fantastisk erfarenhet du måste ha av att gå bakom korna och harva, du skulle säkert kunna berätta tiotusentals begeistrande anekdoter om ditt liv på åkrarna!", typ. Men är det så, eller vore detta bara en dramaturgisk klyscha?
Det kanske är en klyscha, vad vet jag. Jag vet bara att det är allmänt vedertaget inom pedagogiken och inlärningspsykologin av idag, du kanske har en annan uppfattning? Vishet är väl dock snarare en kvalitet på kunskapen? Kvantiteten är, rimligtvis, identisk hos två individer som träffats av precis lika mycket sinnesförnimmelser, stimuli, eller?
Makterna skrev:Snacka för dig själv. Bara för att man är ett subjekt medför det inte att samtliga utsagor man fäller uteslutande måste beskriva subjektet och till ingen utsträckning alls beskriva objektet. Lika lite som att en TV bara skulle förmå att visa dokumentärfilmer från fabriken där TV'n producerades, att en schackdator aldrig kan bli bättre på schack än mannen som programmerade den, eller att en grävmaskin aldrig skulle kunna bli starkare än mannen som konstruerade den, eller nåt sånt dumt.
Förstår alls inte dina liknelser, de tycks inte ha något med saken att göra alls, vad jag kan se. Menar du verkligen att du kan tala om något annat än ditt eget förhållande till något? Var kommer då din kunskap ifrån? Hokuspokus? Abrakadabra?... Bara så där liksom? Genom en direktuppkoppling till tinget-i-sig som du, ensam i hela det kända universum, har?
