Den vedervärdiga glädjen.

[Loke]

genuint ledsen gråt e tips no2

[Avantgardet]

Hehe, fast nja, jag brukar ha rätt kul på trippar. Dock har jag växtmaterialet från en spikklubba torkat och inslutet sen jag odlade en för några år sen, men som jag aldrig vågat mig på. Mina etnobotaniska utflykter begränsades av mitt psyke, men framförallt av en rad ansvarstaganden som jag inte tidigare hade. Att spy kan också vara trevligt, lustigt nog, beroende på vad man stoppat i sig. Uttömmande överhuvud (oavsett vilken kanal) negligeras nog allt som oftast i deras egenskap av njutning, eller behäftas med den där "fula" kroppsliga dimensionen. Att spy, att skita, att nysa - det är andliga upplevelser! Okej, nu var det ju inte det jag menade att få sagt, men skit samma.

Mitt humör är redan åt helvete - äntligen! - emedan en socialförvaltare menar att hela mitt försörjningsstöd nu går om intet för att jag missat en utsatt tid, vilket jag tycker är fånigt (för att inte säga direkt vedervärdigt). Vilken vanlig anställd får en hel månads lön indragen för att den försover sig en dag (nu skriver jag försover även om händelseförloppet som föranledde försovningen är minst lika viktig för att förstå och döma i frågan, och socialförvaltaren behöver ju ytliga skäl för att med största möjliga godtycke kunna som ensam domare i frågan avgöra huruvida jag hade "rätt" till denna försummelse eller inte, eller om den s.a.s. överhuvudtaget går att ursäkta). Hon hade dock inte tid att prata klart med mig, skulle bara moralisera, eller sökte så göra. Jag ville ha det till att mina bevekelsegrunder var mer eller mindre irrelevant, det var ju inte frågan om att jag inte hade för avsikt att bevista det där stället på utsatt tid, det var ju bara så att jag nu inte kunde göra det och att jag så inte gjorde kräver en utförligare analys och att jag omöjligt ensammen kan bära ansvar för detta olyckliga som inträffat. Där nånstans hade hon inte längre tid, menade hon. Så nu blir jag tvungen att gå till botten med det här, men det är ett incitament så got som något annat att skriva nånting - min försörjning hänger ju på det. Hehehe

[J R Auk]

genuint ledsen gråt e tips no2

Men om det är genuint måste man då inte redan ha lämnat glädjen då?

Ne, den där går inte Loke  [-X

[J R Auk]

Jag brukar bara fråga hur jag skulle kunna vara någonstans när jag de facto var någon annan stans. Och framhärdar de i sina moraliseranden så upprepar jag mig bara igen.

-Hur skulle jag kunna varit där. Jag var ju hemma och sov.
-Jo men nu var det ju så att du skulle ha varit här kl 8 redan.
-Ja men HUUUUUR skulle jag kunna ha varit det, jag var ju på ett annat ställe då.


Inte så många som kan svara på det. Det blir bara som en evig loop. Men du skulle ju, men hur skulle jag kunnat, men du skulle ju, men hur skulle jag ha kunnat.

Och börjar de tjafsa då, då är det bara att fråga var fan deras ansvar över situationen tog vägen när de inte ens kan svara på en simpel fråga.

Sitta där och kräva det omöjligt. Tja världen är galen.

[suchanother]

Förstår inte problemet Auk.
Om man ska installera sig kl. 08:00 (eighthundredhouers) så råder väl inget tvivel härvidlag?
Oavsett om man är på två ställen samtidigt måste klockan följas. Punkt slut.

[Avantgardet]

psssssssssst!

[Makterna]

Glädjen har många uppenbarelseformer, men nu på våren så ser jag mest den där äckliga, överdrivna, obehagliga glädjen. Usch! Kanske är jag för mycket norrbottning, jag utesluter inte den hypotesen, men nog är det något vedervärdigt med glädjen. Kanske önskar jag själv att jag kunde vara en sån där dumglad typ, men att lura sig dit tycks mig svårt (åtminstone i skrivande stund). Har ni, kära forumiter, möjligtvis ett tips eller två på hur man framgångsrikt, och gärna i en handvändning, totalsabbar stämningen?

Gå på typ Folkets Hus (sånt är väl det enda som finns där uppe), börja språka med närmsta Landstingskärring (Landstingskärringar är såna där med kortklippt hår, glasögon, tjocka och med superalldagliga kläder), prata gärna om udda samtalsämnen, gärna nåt som bryter mot sextabuet. Nåt sånt kan väl knappast leda till något trevligt eller glatt.

[suchanother]

Eller så kan vi alltid bråka med en förortstyp, typ dej, som bor på proletära Hisingen, som är livrädd för svartskallarna och just därför bygger upp en psykotisk stämning. Du är en fegis grabben.

[Rising]

Landstingskärringar är såna där med kortklippt hår, glasögon, tjocka och med superalldagliga kläder

Hmm... Jag förstår att din avsikt var att beskriva något avtändande, men den där beskrivningen passar faktiskt perfekt in på några av de sexigaste och mest älskvärda kvinnor jag någonsin träffat och blivit kär i.

Om de finns i landstinget, som du säger, så vet jag var jag skall börja leta efter dem framöver. Jag tycker de är svåra att hitta.

---

Till Avants efterfrågan om hur man bäst sabbar den sorglösa stämningen bland sangviniker så tycker jag att det mest effektiva är att säga något i stil med "åh, vad trevligt vi har det här, inte sant?" och le ett uppriktigt leende.

Hur paradoxalt det än kan låta, så är det nog den bästa medicinen. Hur trevligt folk än har haft det (och av de mest banala skäl) så blir det alltid jättekonstig och lite obekväm stämning så fort som någon förklarar hur skönt och mysigt man har det. Vi verkar ha någon sorts mental spärr mot det där. Det är tillåtet att säga "vilket skönt väder vi har, va?" på sin höjd, men så fort man går längre än så, börjar alltid folk tystna och skruva lite på sig. Prova det.

[Algotezza]

En stämningssänkare är att börja så här: "Ni anar inte vad jag drömde i natt!" eller "När jag var liten så en gång..."

Alla dryper av...

Höjdaren blir då: "När jag var liten drömde jag en gång..."

Bara ens psykiatriker sitter kvar och hummar med blocket i hand... Allt stämmer med läroboken!

En höjdare är att maniskt prata på utan att ge någon annan en chans, att avbryta så snart andra vill säga något. Lite tourette-beteende!

Man kan också blotta sig och börja onanera! Har jag dock aldrig provat så jag vet inte säkert om det är ett framgångsrikt recept...

MVH

Algotezza

[suchanother]

Vet inte om det här är direkt avtändande men säkert opassande.

En riksdagsledamot mitt i ett högtravande ideologiskt präglat tal börjar onanera på podiet. "måste ge utlopp för inre spänningar".
Ett nödtvunget Tourette beteende.
Ungefär som i aphuset (jmf inte riksdagsledamöter möter apor) här i gbg  där schimpanserna drar en handtralla när en snygg kvinnlig besökare visar sej. Otroligt nog, dock ej vetenskapligt bevisat, har dessa schimpanser bra smak och väljer ut sexiga kvinnor som runkobjekt. Dra vilka slutsatser ni vill.

[Algotezza]

Vet inte om det här är direkt avtändande men säkert opassande.

En riksdagsledamot mitt i ett högtravande ideologiskt präglat tal börjar onanera på podiet. "måste ge utlopp för inre spänningar".
Ett nödtvunget Tourette beteende.
Ungefär som i aphuset (jmf inte riksdagsledamöter möter apor) här i gbg  där schimpanserna drar en handtralla när en snygg kvinnlig besökare visar sej. Otroligt nog, dock ej vetenskapligt bevisat, har dessa schimpanser bra smak och väljer ut sexiga kvinnor som runkobjekt. Dra vilka slutsatser ni vill.

Det opassande, rätt utfört, kan vara tämligen avtändande...

Har apor anammat mänskliga skönhetsideal - hur i så fall? - har de inte apmässiga ideal?

undar Algotezza

[Avantgardet]

Det finns förvisso enklare strategier - att bemöta alla skämt med en stram och allvarlig uppsyn. Allvaret i sig kan vara verkningsfullt.

[suchanother]

Så när du försöker lätta upp stämningen med en skruvad vits så får du en massa ????? till svar? Alla ser ut som frågetecken och alla bonnläppansikterna granskar dej som om du vore alien?

[Avantgardet]

Jag brukar förvisso oftast gå omkring och skratta folk rakt upp i ansiktet, skyller på att jag aldrig fått nån uppfostran.