Markandsekonomi eller Planekonomi

[Kallekula]

Hejsan!

Sorry, denna källa skall gälla i inlagan ovan och icke den där angivna.
Källa: Trade and Poverty. Is There a Connection? L Allan Winters. 2000.
(Ingick i ett arbetsunderlag till World Trade Organization samma år)

MVH
bigj - den gode humanisten och demokraten....

Okej och texten i det inlägget du gör är det din egen författade text eller något du igen plankat och gör till din egen text.  :)

[Jbig]

Hejsan!

Här äro källan om ICA:s minskade försäljning som knäckte kallekulan förra månaden:

http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/ark ... el=1839903  

Tyvärr hittade jag inte mejlen från Rosling, men han blev så frustrerad när jag pressade honom att han gav upp - han hade inga svar på om barnadödligheten minskade eller inte! Och som kallekulas egen inlaga från Rosling visar, så ser ju läsarna själva osäkerheten!  :lol:

Här lite mer om frihandelns problematik - som denna vinter lett till att världssvälten tredubblats!

Globaliseringen i verkligheten

Har den ökande globaliseringen och ökad handel i världen allt sedan 1970-talet minskat fattigdomen? Eller har den i stället ökat fattigdomen?
För att kunna beräkna detta måste vi göra en shematisk bild av hur hushållen i världen drabbas av olika förändringar i priser och tillgången av varor och tjänster. Hushållens medlemmar drabbas på olika sätt, beroende på vilka faktorer som ändrar sig. Hushåll består vanligen av män, kvinnor, barn och äldre, det är här utgångspunkten! Dessa grupper drabbas på olika sätt beroende på många faktorer, även traditionella och kulturella såväl som ekonomiska och politiska.

Priser på diverse varor som importeras beror på flera olika faktorer. Till att börja med är det priset på varan från säljaren, vanligen ett multinationellt företag eller något dotterföretag till denna jätte.
Detta pris är sedan avhängit av växelkursen mellan olika valutor, vanligen mellan ett lands egen valuta och dollar, EURO, yen eller annan ”hårdvaluta”. Det kan på några veckor göra en del på slutpriset på en vara när den når köparen från hushållet.

När varan sedan passerar gränsen, tillkommer vanligen en importskatt, eller en importavgift, som läggs på varan.
Därefter tillkommer transportpriser för distrubitionen av varorna ut till landets alla delar! Här kan det tillkomma ytterligare lokala eller regionala skatter och avgifter. Slutligen lägger den lokala säljaren på en kostnad. Väl framme i hushållet kan föredelningen av den inköpta varan bero på traditionella och kulturella faktorer som gynnar viussa familjemedlemmar medan andra miussgynnas. Det beror på var i världen man är. Vanligen tilldelas mannen i hushållet mer, medan kvinnan erhåller mindre. Pojkar erhåller mer medan flickor erhåller mindre. På många håll kan äldre också drabbas negativt, särskilt om de är ensamstående – då är risken att de helt blir utan mycket stor.

Indirekta faktorer som väder och klimat kan lätt fördyra denna process av varuinköp, eller få den att helt utebli vid svårare förhållanden! Därtill kommer den teknologiska nivån hushållen befinner sig i – ju primitivare teknologi, ju svårare är det att tillgodogöra sig en avancerad och förädlad importvara.

Källan här äro:  Trade and Poverty. Is There a Connection? L Allan Winters. 2000. (WTO)

MVH
bigj

[Kallekula]

Hejsan!

Här äro källan om ICA:s minskade försäljning som knäckte kallekulan förra månaden:

http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/ark ... el=1839903  

Tyvärr hittade jag inte mejlen från Rosling, men han blev så frustrerad när jag pressade honom att han gav upp - han hade inga svar på om barnadödligheten minskade eller inte! Och som kallekulas egen inlaga från Rosling visar, så ser ju läsarna själva osäkerheten!  :lol:

Källan här äro:  Trade and Poverty. Is There a Connection? L Allan Winters. 2000. (WTO)

MVH
bigj

Nix det står att ICAs köttförsäljning minskade. Jag talade om ICAs försäljning. Självklart den totala försäljningen. Det står dig fritt att visa på fakta. Du vet det blir lite av ett antiklimax om folk är upprörda men samtidigt ökar ICAs försäljning (jmf förra året).Det är konsumentmakt det.  :)  

Så du "hittade" inte mejlen från Rosling han "blev så frustrerad" "han gav upp". Det är bra biggen gamla takterna sitter i. Oj vad du mejlt med Rosling ha ha.

Tips istället för att skriva källan finns texten på nätet så länka istället. Slipper du allt jobb med att planka och göra texten till din egen.

[Fromm]

Kan konstatera att 7 av 10 anser att mer marknadsekonomi löser svälten i Haiti.
Jag frågade tidigare hur då? De enda svar som kommit in är.

Ett av Haitis problem är den enorma byråkrati och protektionism landet bångnar under sedan gammalt, då det varit i det närmaste omöjligt för andra än de allra rikaste och uthålligaste att skaffa land eller starta företag.

Problemen med Haiti kan tänka mig att det rör sig om en del del strul med korruption

Logiken i era svar är att Haiti inte har råd att subventionera ris och bröd när priserna skjuter i höjden.
Ni vill se effektivare byråkrati och subventioner på ris och bröd för att lösa Svälten i Haiti?

[Levee]

Kan konstatera att 7 av 10 anser att mer marknadsekonomi löser svälten i Haiti.
Jag frågade tidigare hur då? De enda svar som kommit in....

Hej Fromm. Jag tror att mitt lilla enkla svar drunknat i debattens svallvagor. Men det finns pa sidan 2, och visar pa hur man kan anvanda marknadsekonomiska applikationer i kombination med ett fatal skyddstullar for att fa fart pa den Haitiska ekonomin och darigenom losa de problem som du staller upp.

Jag glomde aven i det svaret namna att Haiti forst och framst naturligtvis skall satsa stenhart pa turism, dar landets natur, klimat och miljo ger dom en solklar fordel nar det galler att dra till sig turister med valfyllda planbocker som spenderar sina pengar till fordel for haitierna. Turism is the way to go.

[Fromm]

Hej Fromm. Jag tror att mitt lilla enkla svar drunknat i debattens svallvagor. Men det finns pa sidan 2, och visar pa hur man kan anvanda marknadsekonomiska applikationer i kombination med ett fatal skyddstullar for att fa fart pa den Haitiska ekonomin och darigenom losa de problem som du staller upp.

Jag glomde aven i det svaret namna att Haiti forst och framst naturligtvis skall satsa stenhart pa turism, dar landets natur, klimat och miljo ger dom en solklar fordel nar det galler att dra till sig turister med valfyllda planbocker som spenderar sina pengar till fordel for haitierna. Turism is the way to go.

Sa lite skyddstullar pa ratt varor, lite frihandel pa ratt varor och sedan har man en bra borjan.

Hej Levee
Räknade felaktig in dig på Eget Förslag då du proklamerade skyddstullar på rätt varor (jordbruksprodukter?).
Turism är nog bra förutsatt att fiskarna inte får flytta på sig.
Vad skall då staten göra för turistpengarna suventionera bröd & ris?

[Levee]

Hej Levee
Räknade felaktig in dig på Eget Förslag då du proklamerade skyddstullar på rätt varor (jordbruksprodukter?).
Turism är nog bra förutsatt att fiskarna inte får flytta på sig.
Vad skall då staten göra för turistpengarna suventionera bröd & ris?

Hej igen. Skyddstullar (eller subventioner som i vissa fall ar battre for konsumenternas valmojligheter) behovs, men dom maste ligga pa ratt produkt. Ratt produkt ar den som du vill skydda, dar du kanner att du har en liten fordel gentemot konkurrenter och dar du kan fa in kapital for att borja bygga upp landet. Det kan vara jordbruk, men det behover inte vara det.

Turism ar for Haiti deras givna guldgruva. Naturen, klimatet och miljon finns redan och det ar det som folk betalar for att fa uppleva. Ett utmarkt exempel pa hur ett litet land med sma resurser kan samarbeta med storre lander (infrastruktur och know-how) och bada parterna kommer att bli nojda med resultatet.

For turistpengarna skulle jag personligen saga att staten skall bygga en fungerande infrastruktur, ett fungerande samhalle som borjar fran grunden med sjukhus, skolor och naturligtvis se till att livsmedel finns for ett rimligt pris. Inhemskt eller icke-inhemskt, det far garna vara en blandning sa att man inte utvecklar ett beroende av varken sig sjalva eller nagon annan. Men det ar bara mina tankar, jag ar ingen expert pa omradet, bara intresserad.

Lander som Haiti har stor potential, dom maste bara forst hitta det som dom ar riktigt bra pa och sedan utveckla de fardigheterna. Sma steg mot ett battre liv. Inte latt, men man maste hitta en egen losning.

[Kallekula]

Problemen med Haiti kan tänka mig att det rör sig om en del del strul med korruption

Logiken i era svar är att Haiti inte har råd att subventionera ris och bröd när priserna skjuter i höjden.

Bla,sedan tog jag upp annat som du inte tog med. Sedan ska självklart handelshinder och inhemsk subventionering (vilken sektor, land, det än kan tänkas vara) bort. En svår tanke för vänstern att smälta.

USAs agerande gentemot andra länder (man kanske främst tänker på sydamerika) vad det än kan tänkas vara ska definitivt dras fram och om så är fallet fördömmas. FN borde t.o.m betala ut rejäla böter för länder som bryter mot beslutade överenskommna gemensamt tagna stadgar.

FN borde också få mandat att avsätta dikaturerregimer, med militära medel om så krävs, t ex Nordkorea, Kuba osv, till förmån för att införa demokrati.

[Fromm]

Hej igen. Skyddstullar (eller subventioner som i vissa fall ar battre for konsumenternas valmojligheter) behovs, men dom maste ligga pa ratt produkt.

Om du svälter tror jag inte du efterfrågar val. Frågan var hur skall Haiti undvika  SVÄLT.

Turism ar for Haiti deras givna guldgruva. Naturen, klimatet och miljon finns redan och det ar det som folk betalar for att fa uppleva.

Turism (intressant ämne för sig) när Haitis miljö till stor del skövlad på skog (läs J. Dianond Undergång).
Look at the picture - that's a NASA aerial view of the border between Haiti and the Dominican Republic;
Haiti is to the left, the DR is the greener area to the right

Lander som Haiti har stor potential, dom maste bara forst hitta det som dom ar riktigt bra pa och sedan utveckla de fardigheterna. Sma steg mot ett battre liv. Inte latt, men man maste hitta en egen losning.

Som Bigj sa så odlas det exportprodukter (Biobränsle) istället för mat åt folket.
Så du stödjer export av Biobränsle och import av mat som måste suventioneras för att folket skall ha råd?

Du tror inte att det bästa för folket och miljön vore att producera maten på plats?

[Fromm]

Problemen med Haiti kan tänka mig att det rör sig om en del del strul med korruption

Logiken i era svar är att Haiti inte har råd att subventionera ris och bröd när priserna skjuter i höjden.

Bla,sedan tog jag upp annat som du inte tog med. Sedan ska självklart handelshinder och inhemsk subventionering (vilken sektor, land, det än kan tänkas vara) bort. En svår tanke för vänstern att smälta.

Men om du inte vill subventionerar mat så svälter folk ihjäl. Frågan var hur skall Haiti undvika SVÄLT?

[Levee]

Hej igen Fromm. Kul att fa lasa dina synpunkter.

Om du svälter tror jag inte du efterfrågar val. Frågan var hur skall Haiti undvika  SVÄLT.

Som sagt sa ar jag ingen expert, men det enklaste receptet for ett land att undvika svalt ar ju att det finns a) billig mat att tillga och b) att det finns arbete sa att man kan betala for maten man behover. Var maten kommer ifran har val anda mindre betydelse om man svalter. Da tar man vad som helst, om det ar tomater made in china eller tomater made in haiti spelar mindre roll.

Turism (intressant ämne för sig) när Haitis miljö till stor del skövlad på skog hitta en egen losning.

Jag tror inte att folk skulle aka till Haiti framst for att fa se skog. Strander, varmt klimat, exotisk miljo. Skog kan man se hemma, och Haiti kan plantera ny skog.

Som Bigj sa så odlas det exportprodukter (Biobränsle) istället för mat åt folket. Så du stödjer export av Biobränsle och import av mat som måste suventioneras för att folket skall ha råd? Du tror inte att det bästa för folket och miljön vore att producera maten på plats?

Nej, det tror jag inte. Inte ALL mat. Viss mat, som Haitis klimat och natur lampar sig for, den skall man forsoka att producera pa plats. Jag skulle stodja en varierad variant av utnyttjandet av landets resurser. Exportera garna biobranslen, om nagon ar villig att betala bra for dom. Landet behover inkomsterna. Men det ar en svar balansgang att ga pa.

Som jag sagt tidigare, man maste gora vad man ar bra pa. Komparativa fordelar. Skomakare, bliv vid din last.

[Fromm]

Som jag sagt tidigare, man maste gora vad man ar bra pa. Komparativa fordelar. Skomakare, bliv vid din last.

Åhhh den gudomliga rättfärdigande sambandsteorin. Vilka gjorde GUD till jordens skomakare då 10-12 åriga asiater?

Om du skall placera utländska turisthotell på stranden så blir väl Haiti även utan fisk.
Men fisk kan väl de gudomliga sjömännen ordna.

[Kallekula]

Men om du inte vill subventionerar mat så svälter folk ihjäl

Du menar att om inte andra länder ger mat till land x så kommer detta lands invånare att svälta ihjäl?

Är det inte bättre att fundera på orsakerna till varför så är fallet och angripa dem istället?

[Levee]

Åhhh den gudomliga rättfärdigande sambandsteorin. Vilka gjorde GUD till jordens skomakare då 10-12 åriga asiater? Om du skall placera utländska turisthotell på stranden så blir väl Haiti även utan fisk. Men fisk kan väl de gudomliga sjömännen ordna.

Du far ursakta, men detta ar val anda lite oresonligt och storebrorsaktigt ? Om du redan bestamt dig for vad du tycker och inte tanker ens diskutera for & nackdelar med andras tankar, da kan du val bara istallet saga det.

Jag tror inte att det finns en sa enkel losning som att applicera tidigare teorier. Haiti maste hitta sin egen losning. I den losningen ingar att gora mycket av vad dom nu gor bra. Samt att dra maximal nytta av landets position, naturresurser och samlade kunskap. Men om du inte vill hanga med pa det sparet sa ar det ok.

No hard feelings, have a great day !

[Kallekula]

Men Levee du vet väl at för extremvänstern så är alla lösningar att hela befolkningen ska bruka jorden tillsammans.

Turiser vilket trams, sådant gillar inte proletariatet söner och döttrar.

Vi har en hel del andra länder som det inte går så bra för; Sierra Leone, Thad,Nordkorea och i Eruropa Moldavien. Vem vet vi kanske kan finna någon gemensam nämare mellan dessa.