Hejsan!
Jepp, lurigt det där med statistiken. Kallekula vill nu skylla Haïtis dåliga livsmedelssituation på Nordkoreansk friserad statistik! Ok, vi förstår, men vi tror ej! :lol:
ICA:s vinst berodde enbart på höjda matpriser samt vinster från inhandlade butiker i Baltikum! Men i Sverige gick det dåligt, inte minst köttfärsens vinstmarginal blev så dålig att den inte ens gick att märka om....ho ho ho.....
Nog om detta, nu till saken!
Har globaliseringen ökat eller minskat fattigdomen mellan 1970 och 2000?
Har den ökande globaliseringen och ökad handel i världen allt sedan 1970-talet minskat fattigdomen? Eller har den i stället ökat fattigdomen?
För att kunna beräkna detta måste vi göra en schematisk bild av hur hushållen i världen drabbas av olika förändringar i priser och tillgången av varor och tjänster. Hushållens medlemmar drabbas på olika sätt, beroende på vilka faktorer som ändrar sig. Hushåll består vanligen av män, kvinnor, barn och äldre, det är här utgångspunkten! Dessa grupper drabbas på olika sätt beroende på många faktorer, även traditionella och kulturella såväl som ekonomiska och politiska.
Priser på diverse varor som importeras beror på flera olika faktorer. Till att börja med är det priset på varan från säljaren, vanligen ett multinationellt företag eller något dotterföretag till denna jätte. Detta pris är sedan avhängigt av växelkursen mellan olika valutor, vanligen mellan ett lands egen valuta och dollar, EURO, yen eller annan ”hårdvaluta”. Det kan på några veckor göra en del på slutpriset på en vara när den når köparen från hushållet.
När varan sedan passerar gränsen, tillkommer vanligen en importskatt, eller en importavgift, som läggs på varan.
En kostnad som inte inräknas, men som vi alla allt oftare känner av är de kostnader i försämrad luft, nedsmutsade hav, ökad klimatstress och annat som medföljer de globala transporterna. Egentligen är det helt vansinnigt att frakta livsmedel kors och tvärs över världen, när det mesta kan odlas, eller produceras i det egna landet eller i det globala närområdet. Viss transportering bör ske, men alls inte av de dimensioner som idag sker – det är ett vanvettigt slöseri med resurser och med vår planets välbefinnande.
Därefter tillkommer transportpriser för distrubitionen av varorna ut till landets alla delar! Här kan det tillkomma ytterligare lokala eller regionala skatter och avgifter. Slutligen lägger den lokala säljaren på en kostnad. Väl framme i hushållet kan föredelningen av den inköpta varan bero på traditionella och kulturella faktorer som gynnar vissa familjemedlemmar medan andra missgynnas. Det beror på var i världen man är. Vanligen tilldelas mannen i hushållet mer, medan kvinnan erhåller mindre. Pojkar erhåller mer medan flickor erhåller mindre. På många håll kan äldre också drabbas negativt, särskilt om de är ensamstående – då är risken att de helt blir utan mycket stor.
Indirekta faktorer som väder och klimat kan lätt fördyra denna process av varuinköp, eller få den att helt utebli vid svårare förhållanden! Därtill kommer den teknologiska nivån hushållen befinner sig i – ju primitivare teknologi, ju svårare är det att tillgodogöra sig en avancerad och förädlad importvara.
Svaret på frågan – har handel och globalisering ökat eller minskat den globala fattigdomen? Tja, en god gissning är att den gynnat 20 procent av tredje världens befolkning medan den missgynnat de övriga 80 procenten! Vad gäller klimatstressen har denna utveckling, styrd av kapitalismens män, missgynnat alla människor, och djur- och växtlivet på planeten.
Källa för den vetgirige: Trade and Poverty. Is There a Connection?
L Allan Winters. (Ingår i ett arbetsunderlag till World Trade Organization) 2000.
MVH
bigj
Att verka för det goda...