Skapade de borgerliga krisen 1992?

[Marksa]

Hejsan!

Teoretikern skriver följande:

"...Det stämmer inte att inflation under flytande kurs alltid gör valutan billigare...."

Jo, alltid - och det är själva innebörden av begreppet inflation, penningvärdet minskar mot andra valutor. Oavsett flytningar eller ej!  :lol

MVH
bigj

Hörde häromdagen en reporter säga att riksbanken kommer att hålla styrräntan på den relativt höga nivå för att motverka inflationen, som enligt honom berode på högre priser på olja och mat.
Då dessa varor i mångt och mycket är importerade har jag lite svårt att se att de är inflationsdrivande, de har helt enkelt blivit dyrare, på grund av högre efterfrågan, hur kan det vara inflation?

[Jbig]

Hejsan!

Marksa frågar hur det kommer sig att priserna på mat och olja blitit dyrare? Tja, fråga dig själv! Troligen beror det på att omvärldens produkter blivit dyrare!  :D

Antingen har man inflation, eller så har man det inte - några andra lägen kan ej existera! Möjligen med undantag av deflation, men det är i exempelvis Sverige ytterst ovanligt.  :lol:

MVH
bigj

[teoretikern]

Hejsan!

Marksa frågar hur det kommer sig att priserna på mat och olja blitit dyrare? Tja, fråga dig själv! Troligen beror det på att omvärldens produkter blivit dyrare!  :D

Antingen har man inflation, eller så har man det inte - några andra lägen kan ej existera! Möjligen med undantag av deflation, men det är i exempelvis Sverige ytterst ovanligt.  :lol:

MVH
bigj

Och inflationen skulle i så fall stiga utan att den svenska kronan blivit billigare. Inflation betyder nominella prisökningar, ingenting annat.

Har du förstått att under fastkurs betyder inflation inte alls billigare valuta för utlandet? Jag skrev såhär: "Under en fastkurs sköter riksbanken clearing och fastställer på så sätt priset på en nations valuta och därmed dess produkter. Riksbanken lovade under fastkursen att kunna växla en viss valuta till ett visst antal kronor, i och med att riskbanken skötte nationens clearing. Det innebar att en tysk som ville köpa svenska kronor betalade ett bestämt pris D-mark. Nu betyder inflation prisökningar. Så vad skedde om det som kostade hundra kronor ett år kostade 108 kronor ett år senare? Vill tysken fortfarande köpa produkten, behöver han använda fler D-mark för att skaffa produkten. Vill inte tysken betala detta pris, sitter svenskar i ett dilemma. Och inflationen var högre i Sverige än i svenska konkurrentländers under 80-talet, det ledde till problem, hur gärna du än på slingriga vägar vill komma undan från det."

Du svarade på detta: "Precis, nu återstår för dig att även fatta innebörden - när du gör det, så förstår du processen! Ho ho ho....hur bort kan man vara egentligen.....?"

Så vad innebar egentligen den höga inflationen under 80-talet?

[Jbig]

Hejsan!

Våran teoretiker kämpar vidare, nu har ett nytt problem dykt upp för honom - vad är inflation?  :lol:

Så här skriver våran hjälte:

"...Inflation betyder nominella prisökningar, ingenting annat...."

Och här skriver han följande:

"...Det innebar att en tysk som ville köpa svenska kronor betalade ett bestämt pris D-mark. Nu betyder inflation prisökningar..."

Jaha, om nu infaltion betyder prisökningar, hur får teoretikern då ihop detta logiskt?:

"...Har du förstått att under fastkurs betyder inflation inte alls billigare valuta för utlandet?..."

Nix, det har vi ej förstått, alls?  :lol:

Men vi kan ju använda oss utan teoretikerns eget exempel där en vara kostade 100 kronor, och efter ett år 108 kronor i Sverige!
Vad göra tysken då, undrar teoretikern. Tja om en svensk vara kostar mer året efter i Sverige, måste välan det innebära att priset för tysken har minskat, efter som D-marken då blivit starkare! Inflationen märks ju både inne i landet, dyrare varor för medborgarna, men samtidigt billigare varor för de utrikiske eftersom dessa ju får mer för sina kosingar!Eller?  :lol:  :lol:  :lol:

Och visst var inflationen hög i Sverige under 1980-talet, men du har ju som rubrik där det ju handlar om krisen 1992! Eller vill du åter byta fokus?  :wink:

MVH
bigj

[J R Auk]

Jag förstår inte, är inte problemet hur vi inrikes hanterar valuta, och samma då för andra länder, och att vi inte har säkerhet för den valuta vi låter cirkulera? Att andra kan spekulera i våran valuta har väl att göra med att dess värde saknar förankring.

Skulle det finnas fasta tillgångar bakom valutan skulle den väl inte drabbas så hårt av inflationen, gentemot utlandet?

Alltså, pengar skall symbolisera resurser, men symboliserar mest underskrifter, i banklån.

Eller har jag missuppfattat hur det funkar?

[teoretikern]

Hejsan!
Men vi kan ju använda oss utan teoretikerns eget exempel där en vara kostade 100 kronor, och efter ett år 108 kronor i Sverige!
Vad göra tysken då, undrar teoretikern. Tja om en svensk vara kostar mer året efter i Sverige, måste välan det innebära att priset för tysken har minskat, efter som D-marken då blivit starkare! Inflationen märks ju både inne i landet, dyrare varor för medborgarna, men samtidigt billigare varor för de utrikiske eftersom dessa ju får mer för sina kosingar!Eller?  

Och visst var inflationen hög i Sverige under 1980-talet, men du har ju som rubrik där det ju handlar om krisen 1992! Eller vill du åter byta fokus?  :wink:

MVH
bigj

Det märks att det behövs lite markoekonomisk lära här... Först säger du att du förstått det jag förklarat. Sedan säger du tvärtom.

Att svenska varor blir billigare under fastkurs är exakt det som inte händer, i och med att tysken måste betala ett visst av riksbanken bestämt belopp för en bestämd summa kronor. Jag har för mig att D-marken stod i ca 3:50 svenska kronor innan 1992. Vill tysken växla till sig 100 kronor under fastkurs, betalar denne 100/3,5 = 28:50 mark. Vill tysken fortfarande köpa något som efter ett år kostar 108 kronor, måste han betala 108/3,5= 30,9 D-mark. Det ser inte riktigt ut som att det blir billigare för tysken.  :roll:  Han betalar denna summa för att valutakursen är fast.

Ponjatno?

[Marksa]

Det med inflationbegrebbet verkar förvirra,:

BigJ självklart förstår jag att en vara kostar mer, har ett högre värde i kronor om franställningomkostnaderna ökar, eller om efterfrågan överstiger tillgången. Basic.
Men vad jag frågade efter och inte riktigt förstår är hur detta faktiska värde på en vara som är producerad utanför den svanska kronans monätare räckvid vars faktiska framställningsostnad ökar. Kan sägas sänka värdet på den svenska kronan alltså inflation i förhållande till till exampel rubel om det nu var rysk olja som blivit dyrare att producera. Värdet på kronan är den samma, det krävs bara en större del av svensk samlad BNP för att köpa denna olja eller?

Den allvarsamma inlationen är i mitt perpektiv löneinflationen som de facto om den får härja obehindrat sänker värdet på kronan. Vilket om jag inte missminner mig var läget 1950 till långt in på 1980 talet.

[Jbig]

Hejsan!

Teoretikern får det inte att gå ihop, trots att vi försöker förklara!

Om den tyska valutan bliver mer värd än den svenska, pga att den svenska förlorar i värde, då blir ju kostnaden för en produkt köpt i Sverige billigare! Det är trots allt både elementärt, även makromässigt!  :lol:

Om en grej kostar 100 kronor, och D-marken stod i 3,50 kronor detta år, så blir det ju som du skriver. Men när kronan blivit billigare mot D-marken, säg 10 procent, året efter, så blir det ju annorlunda. Då har även en 108-kronors vara blivit billigare för tysken. Räkna efter så får du se själv!  :wink:

Marksa funderar också! Nej, jag vet inte heller vad du inte förstod vad gäller ett dyrare oljepris! Du får grubbla vidare!  

Marksa menar att det var "löneinflationen" som drev fram en minskning av kronan - men jag och alla oberoende ekonomer anser att det är girighet och vinstjakt liksom spekulation som det sista halvseklet har drivit upp inflationen.  Vi menar att de som arbetar ihop vinsterna skall ha mer än de som paratiserar på dem!

MVH
bigj

[Marksa]

Hejsan!

Marksa menar att det var "löneinflationen" som drev fram en minskning av kronan - men jag och alla oberoende ekonomer anser att det är girighet och vinstjakt liksom spekulation som det sista halvseklet har drivit upp inflationen.  Vi menar att de som arbetar ihop vinsterna skall ha mer än de som paratiserar på dem!

MVH
bigj

Mycket Förenklat

Löneinflation i tillverkningindustri=höjda löner som ger högre monätär kostnad (alltså inte ett faktiskt ökat värde på varan) som leder till högre priser i handeln som i sin tur leder till att du inte har en råd att innhandla denna vara, utan du måste ha mer betalt i lönekuväret.

Girighet 1= jag vill ha så stor vinst som möjligt på innsatt kapital.
Girighet2= Jag vill ha så mycket betalt som möjligt för mitt innsatta arbete.

Löneinfaltion och Girighet går hand i hand.

Att undvika löneinflation1= starka styrmedel från arbetsmarknadens parter och riksbank.
Att undvika löneinflation2.= höjd lön vid ökad produktivitet.

Sverige är gemförelsemässig rätt bra på detta i dagsläget.

[Jbig]

Hejsan!

Marksa han påbörjar också tillverka tabeller! De tenderar att likna teoretikerns, utan substans, men med en hel del text!  :lol:

Det finns knappast något som heter "löneinflation", det är egentligen bara frågan om att få mer betalt för utfört arbete. Att priserna går uppp beror alltid på att företagen höjer priserna för att på så sätt inte se sina vinster minska! Att kräva mer betalt för sitt arbete är knappast girighet, det är en sund reaktion. Se på sjuksköterskestrejen just nu! Klart de skall ha mer kosing för sitt arbete. Och pengar finns, bara att nypa från dem som har! Genom högre skatt av de rike exempelvis! Eller återinföra villaskatten, rejält dessutom!

Nu till verkligheten!

Sveriges förvandling under 1990-talet...

"Århundradets skattreform" i Sverige skedde i två steg. Det första var resultatet av en överenskommelse mellan socialdemokraterna, folkpartiet och centern som genomfördes 1983-85, den slutliga kollapsen skedde i moderat regi 1991-1994. Den står som själva symbolen för kapitalismens harakiri. Vad som hände var att man lyckades sälja den redan diskrediterade myten om "lafferkurvan" till de aningslösa, och ibland långtifrån aningslösa, men beräknande politikerna. Resonemanget gick ut på den fantastiska idén att om staten bara minskade sina inkomster, skulle dess inkomster öka.

Detta kunde i förstone verka osannolikt. Men, påstod man, det skulle ske genom "dynamiska effekter". De som genom sin oerhörda duglighet skaffade utkomst åt folket och intäkter till statsverket, nämligen fastighetssvindlarna, de inkompetenta företagsledarna och de osnutna banknissarna, skulle få lägre skatter. De skulle på så vis uppmuntras att lämna sin frustrerade tillvaro på golfbanor och sexklubbar, dit det fasansfulla skattetrycket drivit dem, och öka sina oegennyttiga ansträngningar att skaffa folket utkomst och staten inkomster. Lycka och välstånd skulle bli resultatet. Idag vet vi vad som hände, vi sitter med facit i hand!

De "dynamiska effekterna" uteblev givetvis, precis som överallt annorstädes där samma vals dragits. Omfördelningen av produktionsresultatet till de exploaterande klasserna ökade förvisso dessas aktivitet, men inte för att skapa utkomst åt folket genom investeringar utan för att genom snabba finansklipp och rena svindlerier ytterligare öka sina förmögenheter. Löntagarna, detta odugliga och föraktliga pack, hade redan tidigare arbetat allt vad tygen höll (att Sverige hade världens högsta förvärvsintensitet och en av världens högsta arbetsintensiteter hade man systematiskt utmönstrat ur debatten) och hade inte fler remmar att lägga på. Följaktligen minskade statens och kommunernas inkomster – men för de tio rikaste procenten av befolkningen började de öka dramatiskt.

MVH
bigj

[teoretikern]

Hejsan!

Om en grej kostar 100 kronor, och D-marken stod i 3,50 kronor detta år, så blir det ju som du skriver. Men när kronan blivit billigare mot D-marken, säg 10 procent, året efter, så blir det ju annorlunda. Då har även en 108-kronors vara blivit billigare för tysken. Räkna efter så får du se själv!  

Vi är överens att anta att på en mark går det 3:50 svenska kronor.
Vi är överens att första året vill den svenske producenten ha 100 kronor. och det andra året vill han ha 108.
Vi är överens att Sverige hade hög inflation under 1980-talet, du kriver: "Och visst var inflationen hög i Sverige under 1980-talet"
Vi är överens att vi talar om fastkurs.

Nu kommer frågan: hur mycket måste tysken betala andra året när den svenska produkten kostar 108 kronor och en mark är värd 3:50 kronor; hur mycket betalade han året tidgare?



förresten, var är de där miljarderna som rullade in i de rikas fickor och förstörde statsbudgeten? Under krisen 1992 fick både rika och mindre rika det sämre:

http://www.scb.se/templates/tableOrChart____163544.asp

Men alla får det bättre idag, alla ska med!  :)

[Jbig]

Hejsan!

Har du räknat ut vad resultatet blir när D-markens värde gentenmot kronan ökar med tio procent under ett år? Då alltså, enligt ditt exempel, D-marken stod i 3,50 kronor! Och efter ett år hade den svenska kronan förlorat i värde! Nå, vad kom du fram till, vännen!

Sedan kan vi se om vi är överens?  :D

Enligt din tabell, så fattas ju år 1992! Varför? Bättre du letar fram en tabell från SCB där hela förmögenheten hos de rikaste tio procenten räknas in, då ser du vad som hänt. Jämför exempelvis perioden 1992 till 1997! Eller till 2007!  :wink:

MVH
bigj

[teoretikern]

Hejsan!

Har du räknat ut vad resultatet blir när D-markens värde gentenmot kronan ökar med tio procent under ett år? Då alltså, enligt ditt exempel, D-marken stod i 3,50 kronor! Och efter ett år hade den svenska kronan förlorat i värde! Nå, vad kom du fram till, vännen!

Sedan kan vi se om vi är överens?  :D

Enligt din tabell, så fattas ju år 1992! Varför? Bättre du letar fram en tabell från SCB där hela förmögenheten hos de rikaste tio procenten räknas in, då ser du vad som hänt. Jämför exempelvis perioden 1992 till 1997! Eller till 2007!  :wink:

MVH
bigj

Vi tar om det igen:

Inflationen var hög i Sverige under 1980-talet.
Förta året vill en svensk producent ha 100 kronor i betalning.
Andra året vill svensken ha 108 kronor.
En D-mark ger 3:50 svenska kronor.
Sverige hade fastkurs vilket innebar att första året gav en tysk mark 3:50 kronor.
Andra året hade Sverige fortfarande fastkurs vilket innebar att en tysk mark gav 3:50 kronor.

Nu kommer frågan: vad betalar tysken första året respektive andra (om  han vill ha produkten)?


Du menar att först fick de rika 1992 enorma mängder pengar, men senare 1995 hade den inkomsten drastiskt sjunkit? Låt oss då få se det! Jag har statistik från 1993 som lyder att de rikaste hade 24 miljarder kronor kvar efter beskattning. Några hundratals miljarder saknas, av någon underlig anledning, vilket kan bero på fantasier.

[Marksa]

Hejsan!

Marksa han påbörjar också tillverka tabeller! De tenderar att likna teoretikerns, utan substans, men med en hel del text!  :lol:

Mitt måtto är att skriva så koncict som möjligt, att unvika värde laddade utfall, utan på ett så överskådligt sätt som tillfället medger förmedla kunskap allternativt fråga de som kan tyckas ha mer kunskap om ett område som jag vid ett vist tillfället inneher. Sedan finns det de som använder en hel sida för att svara på frågan, utan att lyckas förmedla ett uns av ytterligare kunskap.

Det finns knappast något som heter "löneinflation", det är egentligen bara frågan om att få mer betalt för utfört arbete. Att priserna går uppp beror alltid på att företagen höjer priserna för att på så sätt inte se sina vinster minska!

Detta min vän är löneinflation per definition.

Att kräva mer betalt för sitt arbete är knappast girighet, det är en sund reaktion. Se på sjuksköterskestrejen just nu! Klart de skall ha mer kosing för sitt arbete. Och pengar finns, bara att nypa från dem som har! Genom högre skatt av de rike exempelvis! Eller återinföra villaskatten, rejält dessutom!

Ovan pratade jag om tillverkningsindustri, endast och enbart för att det är ett lätt exempel att räkna på, utifall vi skulle hamnat där i diskutionen. Vad gäller tjänstesektorn, och allra hellst den av det allmänna financerade så är det betydligt svårare. En sjuksköterska har ju svårare att så att säga rationaliesera sitt värv. Då man i den tillverkande industrin eller IT sektorn kan producera mer för varje arbetad timme med rationalieseringar mm nya ideer mm. Alltså man får ut mer per insatt krona, Kan man inte göra det samma på sjukhuset, och i och med detta ökar den relativa kostnaden för sjukvården därefter.
Att hitta dessa pengar till den relativt sett ökande kostnaden kräver en hel del av våra ekonomer och politiker. Både att skattebasen ökar och att utgifterna minskar med lägre sjuktal.

(Och innan du skriver det på näsan på mig, jag är både för allmämfinanacerad sjukvård, och beskattining utefter förmåga detta dock till en rimlig nivå. det skall inte vara så att när en relativt vanlig svenson får 5% löneförhöjning på grund av tex ökat ansvar 4% försvinner i skatt.)

[Kallekula]

Men söta biggen kom igen. Detta är ju matte för högstadiet.

Seriöst fattar du inte, eller lever du i din egen värld?