Skapade de borgerliga krisen 1992?

[teoretikern]

Hejsan!

Hej.

Vad gör att en regering devalverar?

Varför höjdes räntorna redan hösten 1990? För skojs skull?

Hur kommer det sig att 145 000 konkurser svepte över Sverige 1991?


Ser vi till hur många D-mark en tysk behövde för att växla till sig svenska produkter, ser det ut så här:

1976: 78
1977: 79
1978: 73
1979: 77
1980: 89
1981: 100
1982: 95
1983: 89
1984: 100
1985: 105
1986: 96
1987: 94
1988: 101
1989: 109
1990: 114
1991: 124
1992: 130

[Jbig]

Hejsan!

När regeringen Bildt tillträder rustade till tänderna för att bekämpa inflationen är den nämligen redan borta ur systemet. Historiens ironi slutar i katastrof. Genom kampen mot en inflation som inte fanns har man nämligen - via utslagning av produktionskapacitet, flaskhalsar och hög långtidsarbetslöshet - bäddat för snabb och rejäl inflation så fort konjunkturen vänder. I ett fattigare Sverige. Jag är skakad.

Hur var det möjligt? Ivrigt understödd av en enig ekonomkår grävde regeringen allt djupare ner sig i sin verklighetsbeskrivning, hämtad från en abstrakt modellvärld, tills det inte längre var möjligt att tänka om. Inte ens när deras älskade marknad skrek åt dem att de gjorde fel lyssnade regeringen. Den var ingen Odysseus som surrat sig vid masten utan en besättning som fått ögonen förbundna och öronen igentäppta.

Räcker verkligen den förklaringen. Är inte kampen mot inflationen ett medel för något annat? "Fokus ligger på systemskiftet från en förhatlig blandekonomi till en riktig marknadsekonomi", skriver de. Sett ur det perspektivet blir den förda politiken logisk. "Carl Bildt vill under mandatperioden staka ut en kurs bort från den stora välfärdsstaten, och göra det på ett så bestämt sätt att socialdemokraterna inte kan avvika från denna kurs om de skulle återvända till makten."

Minsann, vissa var mer skyldiga än andra.....

Våran teoretiker har hittat en ny ådra:

"...Ser vi till hur många D-mark en tysk behövde för att växla till sig svenska produkter, ser det ut så här...."

vad köpte han då? Godis? Päron?  Skiftnycklar? Ho ho ho...det blir mer och mer show över det hele....

MVH
bigj

[teoretikern]

Hejsan!

Vad gör att en regering devalverar?

Varför höjdes räntorna redan hösten 1990? För skojs skull? Som sagt, det Hamilton inte alls nämner något om är att erfarenheten tidigare sade att utan ett ankare eller ett mål misshandlas valutan sönder och samman totalt. Är du förresten för eller mot en rörlig växelkurs?

Hur kommer det sig att 145 000 konkurser svepte över Sverige 1991 (till skillnad ifrån 40 000 året innan)?



Jag ser inga prissänkningar. Och inte heller några fantasiljarder in i de rikas kassor.

[J R Auk]

Hejsan!

Hej.

Vad gör att en regering devalverar?

Varför höjdes räntorna redan hösten 1990? För skojs skull?

Hur kommer det sig att 145 000 konkurser svepte över Sverige 1991?


Ser vi till hur många D-mark en tysk behövde för att växla till sig svenska produkter, ser det ut så här:

1976: 78
1977: 79
1978: 73
1979: 77
1980: 89
1981: 100
1982: 95
1983: 89
1984: 100
1985: 105
1986: 96
1987: 94
1988: 101
1989: 109
1990: 114
1991: 124
1992: 130

Men för att det skall vara relevant måste vi väl även ta hänsyn till prisbilden i Tyskland. För du menar att priserna gick upp i Sverige, så att även om den tyska valutan stärktes mot den svenska så blev det inte för dem billigare.
Men då bortser du väl från deras inflation? Även om den är lägre än den svenska under samma tid så kommer den till att pressa upp det tyska jämförelsepriset, vilket avgör om det är "rationellt" alltså billigare, för tysken att handla i Sverige än hemma.

För kolla här:

1976 betalar en tysk 78 dmark för en svensk produkt och 1992 betalar han 130 dmark.

Jag antar att Tyskland hade 2% inflation per år under hela perioden, alltså för exemplets skull.

Då kostar en vara hemma i Tyskland 100 dmark år 1976 medan den 1978 kostar 102. Och 1979 kostar den 104,04; och sen 106,12; 108,24; 110,40; 112,61; 114,86 osv. Tills den år 1992 kostar 134,56 dmark.

Så har det då blivit dyrare för tysken att handla hemma också?

Eller skall man inte räkna så? Om inte, varför inte då?

Märk att det här var ett exempel som utgick från en 2% höjning av priserna per år. Jag tror inte att de har haft det. Men om man då ser till höjningen för de svenska varorna för tysken så har de blivit 52 dmark dyrare. Och för tyska produkter under samma period så har de rimligen blivit 34 dmark dyrare.

Inte så stor skillnad va?

Fast jag kanske tänker fel här. Har ju ingen bildning i (mytologi?) ekonomi!

[J R Auk]

Ja så egenligen blir det bra mycket mer än vad jag angav. Och sen vadå? Vilka pengar från Riksbanken? Det är väl inte så att de ansöker? Det handlar väl bara om att de tar det de har och multiplicerar det? Om vi ser på det hela lite rationellt och inte inbegriper ekonomins alla snirkliga vrår?

Vet faktiskt inte riktigt vad du menar.

Du anger att banker lånar ut mer pengar än de har i sina valv genom en garanti från riksbanken, då frågar jag dig om det finns någon kontroll så att inte pengarna som bankerna lånar ut, under garanti från riksbanken, hamnar hos en annan, eller samma, bank, och på nytt används som säkerhet för ett lån hos riksbanken så att banken kan låna ut mer till sina "kunder".

[teoretikern]

Men för att det skall vara relevant måste vi väl även ta hänsyn till prisbilden i Tyskland. För du menar att priserna gick upp i Sverige, så att även om den tyska valutan stärktes mot den svenska så blev det inte för dem billigare.
Men då bortser du väl från deras inflation? Även om den är lägre än den svenska under samma tid så kommer den till att pressa upp det tyska jämförelsepriset, vilket avgör om det är "rationellt" alltså billigare, för tysken att handla i Sverige än hemma.

För kolla här:

1976 betalar en tysk 78 dmark för en svensk produkt och 1992 betalar han 130 dmark.

Jag antar att Tyskland hade 2% inflation per år under hela perioden, alltså för exemplets skull.

Då kostar en vara hemma i Tyskland 100 dmark år 1976 medan den 1978 kostar 102. Och 1979 kostar den 104,04; och sen 106,12; 108,24; 110,40; 112,61; 114,86 osv. Tills den år 1992 kostar 134,56 dmark.

Så har det då blivit dyrare för tysken att handla hemma också?

Eller skall man inte räkna så? Om inte, varför inte då?

Märk att det här var ett exempel som utgick från en 2% höjning av priserna per år. Jag tror inte att de har haft det. Men om man då ser till höjningen för de svenska varorna för tysken så har de blivit 52 dmark dyrare. Och för tyska produkter under samma period så har de rimligen blivit 34 dmark dyrare.

Inte så stor skillnad va?

Fast jag kanske tänker fel här. Har ju ingen bildning i (mytologi?) ekonomi!

Jag kollade även detta, men den bilden gör fortfarande inte att Sverige kan sträcka på ryggen. Istället kämpade Sverige för att hålla näsan ovanför vattenytan. Det enda som gjorde svenska produkter billigare var att Riksbanken deklarerade att man skulle lösa ut fler kronor för en mark.

[Jbig]

Hejsan!

Där satt den sista spiken i kistan:

"...Det enda som gjorde svenska produkter billigare var att Riksbanken deklarerade att man skulle lösa ut fler kronor för en mark."

Exakt så.....

MVH
bigj

[teoretikern]

Hejsan!

Där satt den sista spiken i kistan:

"...Det enda som gjorde svenska produkter billigare var att Riksbanken deklarerade att man skulle lösa ut fler kronor för en mark."

Exakt så.....

MVH
bigj

Vad gör att en regering devalverar?

Varför höjdes räntorna redan hösten 1990? För skojs skull?

Hur kommer det sig att 145 000 konkurser svepte över Sverige 1991?

[teoretikern]

Du anger att banker lånar ut mer pengar än de har i sina valv genom en garanti från riksbanken, då frågar jag dig om det finns någon kontroll så att inte pengarna som bankerna lånar ut, under garanti från riksbanken, hamnar hos en annan, eller samma, bank, och på nytt används som säkerhet för ett lån hos riksbanken så att banken kan låna ut mer till sina "kunder".

Jag vet att för USA är det inte så. För Sverige vet jag inte riktigt. Den utmärkta De finansiella marknaderna i ett internationellt perspektiv förklarar  växelkurser och centralbanker mycket bra, den förklarar till och med Federal Reserve bättre än amerikanska ekonomer. Det var ett bra tag sedan jag läste den, fast jag är lite tveksam att läsa den igen, även om jag skulle vilja besvara din fråga, för jag har en annan lunta att börja med.

[J R Auk]

Har ens ett land kontroll över sin valuta?

Det verkar inte så, då hade väl inte Soros kunnat "sänka" Bank of England?

Är det inte dags att fundera på något annat sätt att stimulera marknaden än spekulativ valuta?

[J R Auk]

Du anger att banker lånar ut mer pengar än de har i sina valv genom en garanti från riksbanken, då frågar jag dig om det finns någon kontroll så att inte pengarna som bankerna lånar ut, under garanti från riksbanken, hamnar hos en annan, eller samma, bank, och på nytt används som säkerhet för ett lån hos riksbanken så att banken kan låna ut mer till sina "kunder".

Jag vet att för USA är det inte så. För Sverige vet jag inte riktigt. Den utmärkta De finansiella marknaderna i ett internationellt perspektiv förklarar  växelkurser och centralbanker mycket bra, den förklarar till och med Federal Reserve bättre än amerikanska ekonomer. Det var ett bra tag sedan jag läste den, fast jag är lite tveksam att läsa den igen, även om jag skulle vilja besvara din fråga, för jag har en annan lunta att börja med.

Jag skulle även jag gärna läsa den. Men har andra luntor även jag.
Problemet för mig är att jag inte tror på ekonomin som den presenteras idag.

Jag är inte insatt i de olika kontrollorganen som existerar. Men får bilden av att allt tal om ekonomi mest är ett spel för kulisserna.
Den aggressiva konkurrensen kommer alltid gynna de som har kapital och möjligheten att (kulturen) kunna omvandla denna i relevanta fasta tillgångar.

Se bara på hela idén med att banker lånar pengar frikostigt. Folk går in i skuld för att "köpa" sig ett hus. Ränteläget förändras, till stor del på grund av att så många har lånat pengar, och ekonomin får svårt att producera den förväntade avkastning som skall till för att alla garanter för lånen inte skall behöva "driva in" sina skulder. Vilket oftast inte går för att det görs i nedgången i en konjunktion där prisläget är lägre.

Alltså köps huset i skuld, till ett högre pris än det skulle köpts till om det inte gick att sätta sig i skuld, om sen inte skulden kan betalas så övertas objektet för köpet som gav skulden av banken, som avyttrar detta och då till ett lägre pris. (som någon kapitalstark, och inte kreditstark tjänar på)

Varje förlust som banken gör i ett sådant tillgripande och avyttrande av räntesäkerheten multipliceras sen till sin effekt, just på grund utav att varje summa som är ett lån ligger till säkerhet för "nya pengar".


Om det är en medveten cirkus vet jag inte. Men det finns ett strukturellt moment som är uppenbart. Om det nu inte finns dolda kontrollorgan för just sånt här.

Som sådant så ser jag inte ekonomi som ett verktyg för handel, den skulle ske hur som, utan mest för att kontrollera ekonomin av de stora aktörerna. (och märk att det behöver inte vara så att de är de som eftersträvar systemet, de behöver bara agera så som förväntas av dem, som egennyttomaximerare. om de inte är för dumma för att se chansen)