Hejsan!
Någon frågar efter huruvida privatiseringarna ökar eller minskar arbetstillfällena i Europa? Tja, vad vi kan se så blir allt fler européer påtvingade arbeten som ligger på lönenivåer som utgör omkring hälften av de normala. Man har i och med privatiseringarna tvingat in människor i en allt större osäkerhet och kaotisk tillvaro!
Ändå är det inte i Europa vi klarast ser problemen, utan i tredje världen. Här hamnar omkring 100 miljoner människor i månaden sedan årsskiftet i förvärrad fattigdom beroende på tidigare avregleringar och privatiseringar och nu höjda livsmedelspriser pga att det som odlas enbart anpassas till västvärldens diverse "behov"!
Ehuru tråden handlar om vad som är bäst, statligt eller privat ägande, så för bigj in en kategori till - ekonomsk demokrati och gemensamt ägande! Och här fortsätter vi vår framställan där vi slutade sist:
Vilka för/nackdelar kan man förvänta sig av ett sådant system med ekonomisk demokrati? Här är några tänkbara följder i sådana företag och ett samhälle där sådana företag utgör en betydande del i näringslivet (25-50 procent av samtliga företag i ett land):
- Företagen får svårare att växa sig för stora. Till stora ostyrbara konglomerat där direktörer och deras underhuggare själva snor åt sig vinsterna, som idag!
- Småföretagandet gynnas.
- Kooperativa och arbetarägda företag gynnas - även genom gynnsammare skatteregler.
- Fler och mindre företag gynnar konkurrensen - och konsumenterna genom lägre priser.
- Fler nya idéer och uppfinningar kommer fram, eftersom miljön gynnas av detta. Färre storföretag betyder att de inte kan köpa upp och försämra de nya idéerna och uppfinningarna, som sker idag.
- Arbetarägda företag ger en lugnare utveckling och minskar risken med avskedanden i spekulationssyften som sker så ofta idag. Utslagningen minskar vilket är både effektivt ur samhällets synvinkel och bra för den enskilde.
- Girighetens skadeverkningar för samhället i stort minskar eftersom den sprids ut till så många fler vilket minimerar riskerna med för höga löner och andra favörer som idag ges till icke kompetenta chefer och ledare.
- Utslagning beroende på stress och kön minskar när tempot sänks i arbetslivet. Sparar pengar för samhället och leder på sikt till skattelättnader.
- Samhällets resurser fördelas mer rättvist än idag.
- Färre, men bättre, produkter och en effektivare återvinning gynnar miljön och minskar sopor och skadligt avfall.
- En förkortad arbetstid, exempelvis från 8 timmar till 6 timmar per dag minskar de anställdas belastningsskador och troligtvis även stressen - samtidigt som den ökar fritiden och möjligheterna att tillbringa mer tid hos familj och barn. Och så ökar ju friheten.
- Övertiden minskar vilket på sikt minskar samhällets kostnader för sjukvård och rehabilitering. Samtidigt som fler får arbete.
- Pensionsåldern görs rörlig, i nuläget skulle den kunna variera mellan 60 och 70 år - beroende på arten av arbete m.m. Här kan deltid även bli en lösning för en del. Vinsten är ökad trivsel och valfrihet för fler människor.
- Enklare skatteregler gynnar företagarna samtidigt som flera avdragsmöjligheter tas bort. Enbart vinster för samhället i sin helhet.
- Som ovan nämnts bör arbetarägda kooperativa företag få skattelättnader. Det gör att dessa företag fungerar bättre och framförallt under längre tid än privata. Det ger en jämnare och lugnare rytm i samhället. Samtidigt som de anställda får ett större ansvar att lägga manken till vid sämre tider - för att klara jobben och företaget man är beroende av. Dessutom har de inte rätt att flytta verksamheten från ursprungsorten, d.v.s. hemkommunen – vilket alltså skall ses som motprestationen till de skattelättnader som erhålles.
Som vi ser är det inte så svårt......
MVH
bigj
Att verka för det goda...