Samhälle, ekonomi och beskrivningarna...

[J R Auk]

J R Auk

Låter lite för deterministiskt i mina öron. Jag är inte naiv men lite mer optimist kan man allt vara.

Sen ser jag ingen vits i att vara idealist om man ska agera affärsmässigt i det samhälle vi lever i. Det bygger väl mer på det rationella
Man kan ju förvisso ställa sig lite vid sidan av, fast det har ju sina avigsidor det med. Varför inte betrakta det som att leva i skilda sfärer. En för det professionella och en för det privata (inget nytt med detta Tönnies. skrev den utmärkta skriften Gemeinschaft och Gesellschaft  om just detta, Weber fyllde på, en hel drös av sociologer har ju cirkulerat kring detta tema)

Tips läs Asplunds Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft

Den är bra.

Men du missar fortfarande min poäng. Jag är rationell. Allt för rationell därav mitt agerande, hade jag inte varit rationell hade jag skyllt på någon annan och givit mig an att förslava världen (eller den del som jag kan bemäktiga mig). Man kan vara rationell idealist också. Det vill säga jag sätter ideala värden framför materiella värden. De värdena är vad som betyder mest för mig, och de värdena är vad som jag måste värdera högst då.

Det var länge sen jag insåg att pengar aldrig kommer göra mig lycklig.

Idag så har vår kultur utvecklat medel för att bruka naturen för att förse oss med det behövliga så pass effektivt att vi inte behöver så mycket handel. Gesellschaft vill jag alltså inte ha. Jag vill att även det skall handla om Gemeinschaft. Det finns utrymme för det.

[Jbig]

Hejsan!

Ho ho ho....blev du syraker för att bigj så läckeret gjorde bort dig igen, kallekulan? Du vet alltså inget alls om det du framförde, bara ett av otaliga ointelligenta försök att slå i läsarna att du skulle begripa något! Ho ho ho....

De fem-sex procenten hittar du på SCB, plus de källor jag redan anfört - vill du inte se dem så är det ju inte min huvudvärk!  :D

MVH
bigj

[Kallekula]

Känner igen dina tecken biggen det är ditt sätt att säga de där 5%  reproduktionen av eliterna ur en ickeelitklass var något jag själv hittade på. Det är lugnt biggen. Det är lätt att läsa dig.    

Så var det med det.

Och du jag kan ta fram maktutredningen eller så kan jag säga de 70% hittar du i Maktutredningen - vill du inte se dem så är det ju inte min huvudvärk!   Vad tycker du? Men om jag gör det så får du också lyfta fram texten.  

Visar jag min för dig så lovar du att visa din för mig eller kommer du att balla ur på det?

Humor  :)

[Kallekula]

Gesellschaft vill jag alltså inte ha. Jag vill att även det skall handla om Gemeinschaft. Det finns utrymme för det.

Problemet är att förena dem båda. Gesellschaft kommer du inte undan, om du inte helt och hållet blir en gröna vågare och avsäger dig Gesellschaftsamhället.

Gesellschaft är en bild, tankefigur,  ett ramverk om logiken i det moderna samhället. Innefattar så mycket mer än att tjäna pengar.

[Jbig]

Hejsan!

Vi lämnar Kallekulan i hans sandlåda, där han får sitta och tjura ett tag, han blev ju enkelt avslöjad - vi övriga återgår således till saken!  :D

Ekonomiska kriser – hur ser de ut i den banala praktiken?

Vem drabbas egentligen hårdast av en ekonomisk kris? Låt oss göra vissa beräkningar och jämföra olika grupper. En ekonomisk kris behöver inte betyda att alla drabbas negativt. Klart är dock att de fattigaste tenderar att förlora mest, samtidigt som den ekonomiska krisen för dem är närmast konstant. Krisen runt om i världen efter 1970 verkar ha varit en överproduktionskris, alltså en kris i det ekonomiska systemet som sådant. Det var en kris för kapitalismen. Därefter har problemen alltmer vältrats över på löntagarna genom att arbetslösheten har stigit i de flesta länder i världen. Problemet med arbetslösheten har fortsatt efter 1990, även om inflationen har hållits i schack.
Stagflation är ett fenomen som dök upp under slutet av 1970-talet inom ekonomin, och som innebär både arbetslöshet och stagnation eller inflation. Problemet har blivit allt tydligare efter 1980-talet. Vi skall följa några exempel för att belysa problemen för löntagare och företag.

- År 1.  100 anställda i företaget  timlön 50 kronor.
Tillverkningskostnad för produkt 5 kronor. Försäljningspris 7 kronor. Vinst 2 kronor.
Under året: effektiviseringar inom produktionen, inflationsförväntningar och uppsägningar av personal.

- År 2.   95 anställda  timlön 58 kronor.
Tillverkningskostnad 5 kronor. Försäljningspris 8 kronor. Vinst 3 kronor.
Under året: rationaliseringar, inflationsförväntningar samt uppsägningar plus nyanställningar (ny teknologi införs, t.ex. datorisering av vissa moment).

- År 3.  92 anställda (95 -5 = 90 + 2 = 92) timlön 62 kronor.
Tillverkningskostnad 5 kronor. Försäljningspris 10 kronor. Vinst 5 kronor.
Vinstökningen för företaget från år 1 = 150%. Under samma tid hade den anställdes lön ökat med 30%. Här tillkommer visserligen omkostnader för inköp av den nya tekniken som drar ned företagets vinst till exempelvis 100% - men den är fortfarande högre än för den anställde!
Under året: rationaliseringar, uppsägningar samt fortsatt datorisering och nyanställningar.

- År 4.  80 anställda (90 - 15 = 75 + 5 = 80) timlön 66 kronor. Låg inflation och stigande arbetslöshet i samhället.
Tillverkningskostnad 6 kronor. Försäljningspris 11 kronor. Vinst 5,50 kronor. Lägre kostnader för anställda.
Under året: uppsägningar och rationaliseringar samt nyanställningar. Arbetslösheten ökar ute i samhället men inflationen minskar (vilket gör pengarna mer värda).

- År 5.  70 anställda (80 -15 = 65 + 5 = 70) timlön 67 kronor.
Tillverkningskostnad 6 kronor. Försäljningspris 11,50 kronor. Vinst 6 kronor. En del av vinsten beror på den lägre kostnaden för personalen som nu är nere på 70% av den storlek som fanns fem år tidigare.

Sedan fortsätter det med att arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå och inflationen är låg. Detta skapar med tiden lägre efterfrågan varpå försäljningen börjar avta - vilket resulterar i lägre vinst för företaget och slutligen konkurs.
På längre sikt ser det ut så här mellan företaget och den anställde:
-År 1 företaget tjänar 3 miljon i vinst. Den anställde får en lön på        125.000 per år.      
-År 2                  ”         4,5          ”                   ”                          ”          150.000                    
-År 3                  ”         7,5          ”                   ”                          ”          170.000  
-År 4                  ”         7,5          ”                   ”                          ”          175.000  
-År 5                  ”         4             ”                   ”                          ”          180.000
-År 6                  ”         3             ”                   ”                          ”          185.000  
-År 7                  ”         1             ”                   ”                          ”          180.000  
-År 8                  ”         0,5          ”(konkurs)    ”                          ”          150.000 (arbetslös)    

Den anställde har i praktiken förlorat under dessa år eftersom skillnaden mellan 150.000 och 125.000 är procentuellt mindre än den är mellan 125.000 och 100.000. Levnadsomkostnaderna är 80 % i det senare fallet men cirka 85 % i det förra, vad gäller levnadsomkostnadernas andel av lönen. Samtidigt har företagaren/företagarna både högre lön än den anställde liksom de har möjligheter att ta ut en del av vinsten som kan läggas undan. För att inte tala om deras möjligheter att fiffla och genom olagliga transaktioner lägga beslag på ännu mer av vinsten. Något som är ytterst vanligt bland företagare.

Vi ser här ganska överskådligt hur krisen slår mot den fifflande eliten och de vanliga arbetarna!

MVH
bigj

[teoretikern]

Hejsan!

Tag exempelvis Internet, som under 1990-talet blev en succé. Men själva systemet utvecklades redan under 1970-talet, av Pentagon – med enbart statliga resurser, de flesta idéerna och hela finansieringen. Alltså med offentliga medel. Därefter överlämnades det till det privata företagandet. Någon valfrihet för några konsumenter var det knappast tal om. Samma utveckling, från det offentligt skapade, till det privata, gäller utvecklandet av datorer, satelliter och transistorer. Hela tiden är det den offentliga sektorn som har skapat grunderna, och idéerna samt utvecklandet, som därefter har tilldelats det privata.

Transistorerna utvecklades i ett privat laboratorium, Bell Labs, men det var ett monopol.

Nej, transistorerna utvecklades vid tolv olika laboratorium och det var en plötslig beställning från staten som gjorde att den första transistortillverkande firman fick kapital och kunde växa.

Den första datorn tillverkades av IBM, av Watson, innan andra världskriget och redan då experimenterade denne med att kopppla samman datorer för att kunna klara avancerade beräkningar som astronomer behövde.

Industrierna i Asien har inte drivits fram av statliga insatser. Tullarna för Sydkorea och Japan har faktiskt inte varit särskilt höga. I Sydkoreas fall har tullarna t.o.m varit negativa. Staten har däremot tillhandahållit krediter till vad man trott vara lovande bolag. Fast i Japans fall visade det sig att staten faktiskt motarbetade dem industrier som senare skulle visa sig bli Japans riktiga framgångar: bilindustrin och hemelektroniken. De andra statsningarna var inte imponerande. I Sydkoreas fall ligger statens insats vad gäller protektionism på plus minus noll. Under 60-talet lyckades statliga krediter inte alls, men det gick faktiskt något bättre under 70-talet.

[Kallekula]

Men söta biggen du hittade alltså på. Varför sa du då 5% varför inte 0,1% eller vad som helst. Humor..

Kan ge dig en liten aptitretare så länge. Kolla sidan 19 ang reproduktion av eliten.

http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidV ... t_1999.pdf

[Avantgardet]

Jag tror spontant att ditt jobb som frilansande hamnarbetare med skit under naglarna är mycket viktigare än att ringa till folk och övertala dem om vad de behöver köpa.

Vet inte hur nyttig min praktik är. Det är väl mest en massa brats med segelbåtar som kommer ha nytta av det, arbete jag utför och gamla gubbar med för mycket pengar och för mycket hästkrafter på sina båtar. Men å andra sidan, långt bättre än att pracka på nån nåt de ändå inte vill ha - och så får jag ju glida omkring i en båt mest hela dagarna, ute i solljuset.

Man blir ledsen när man tänker på hur systemet fungerar, eller snarare inte fungerar. Här går du och gör en viktig uppgift och får socialbidrag, medan samhällets vilja istället är att du gör en oviktig uppgift och får lön. Hur blev det så?

Det är inte vad som är viktigt utan vad som är ekonomiskt gångbart som vinner framgång i samhället. Man kan ju förstås tycka att de här typerna med sina båtar torde kunna pröjsa för mina insatser. Det är lustigt vilka ställen som anlitar folk på det här sättet. I fjol gjorde jag en praktik på kyrkogården (klippte häckar och krattade grusgångar, såna saker), och det är ju arbete som måste göras, likväl bestod säkerligen 70% av arbetsstyrkan av praktikanter och sommarjobbande ungdomar.

Här är ett tips till intervjuinledning om du vill slippa undan: "Ledsen att jag är sen, men jag hade en sån otrolig tripp igår att det var svårt att komma upp i morse. Kan jag ta en kaffe?"

Det kan förstås funka, men Kalle har också en poäng. Skulle soc få nys om det skulle jag bli tvungen pissa, och bortsett från att det är förnedrande och helt enkelt djävligt jobbigt så kan jag då inte ens smygröka en pipa utan att bli av med praktiken. Men jag undrar, kan jag inte bara skicka in en ansökan som lyder: jag söker detta jobb därför att jag blivit tvingad därtill? Fast det måste nog maskeras bättre, då soc har en tendens att agera hökar och kolla upp sånt emellanåt. Nåväl, jag njuter så länge det varar.

[Avantgardet]

Sicket snack! Mervärdet (läs: rikedomen) skapas av att kapitalisten exploaterar arbetaren genom att endast betala för en del av den produktivkraft som denne dagligen skapar värden för. Det vill säga att kapitalisten köper arbetskraften under dess värde (eller det värde som den producerar) och därigenom erhåller profit när varorna säljs på marknaden. Kapitalisterna slösar emellertid inte (givetvis kan en rik människa slösa, men i den mån han slösar är han inte längre kapitalist), utan återinvesterar och förmerar kapitalet. På så sätt erhålls hela tiden mer och mer rikedom. Denna rikedom fördelas dock ingalunda rättvist. Marx talar mycket om ackumulationen och centraliseringen av kapitalet - så du är helt enkelt ute och cyklar nu, teoretikern -, vilket är detsamma som att säga att kapitalisten blir allt rikare, medan proletariatets situation inte nämnvärt förbättras. Och det är väl sant, eller?

Observera här att jag talar inte om ägandet till produktionsmedlen, utan om den personliga konsumtionen!

Och vad spelar det för roll menar du?

[Jbig]

Hejsan!

Kallekula har tvingats gå till LO för att hitta fakta, bara det ett steg åt rätt håll, åtminstone i denna fråga.  :wink:

Jag skriver om den ekonomiska makteliten, Kallekula blandar samman denna med samhällets övriga makthavare, alltså de politiska och offentliga. Men det är intressant ändå.  :lol:

Vad beträffar själva sakfrågan som rapporten tager upp, var kommer makteliten ifrån, så kommer hälften från familjer där fadern var högre tjänsteman.
10 procent kom från arbetarhem påstås det, men detta gäller som sagt  hela makteliten, alltså även den statliga/politiska.
Övriga, även om rapporten inte tager upp det, kom dock från andra elithem, där farsan, eller morsan, var inga tjänstemän, men väl riklingar och direktörer/företagare.  :D    

Teoretikern tror inte på fakta vad gäller det offentligas hjälp till det privata uppfinneriet och utvecklandet av nya produkter, men så talar fakta i vart fall. Att vi har rätt och teoretikern fel, bevisas som vanligt av att han inga källor haver!  :wink:

Samma sak gäller för de asiatiska samhällssystemen som hade, och har, skyhöga införseltullar och nästan inga utförseltullar alls! All verksamhet dirigeras i bakgrunden av statsmakterna i dessa länder - därför är de framgångsrikare än andra! Även det finns det fakta för, vi har även desse!  :D

MVH
bigj

[Jbig]

Hejsan!

Ytterligare en sten är lagd på den nyliberala vägen mot det fascistiska samhället.
Regeringen påstår att de rikas minskade skatter gynnar ökad sysselsättning, men det finns inga bevis för detta. De rika får flera tusen gånger mer tillbaks i minskade skatter än vanliga löntagare. De rika fick det bättre redan när skattesystemet gjordes om under 1980-talet. Men detta år har de verkligen blivit gynnade.

Alltid lika kul at hava rätt - även om det börjar blii tjatigt! Önskar nästan man hade fel någon gång!  :lol:

MVH
bigj

[teoretikern]

Hejsan!Att vi har rätt och teoretikern fel, bevisas som vanligt av att han inga källor haver!  

Lugn, de kommer, de kommer!  *yeah* Kan sammanställa kanske en A4 om saken ifråga.

[Kallekula]

Hejsan!

Kallekula har tvingats gå till LO för att hitta fakta, bara det ett steg åt rätt håll, åtminstone i denna fråga.  :wink:

Jag skriver om den ekonomiska makteliten, Kallekula blandar samman denna med samhällets övriga makthavare, alltså de politiska och offentliga. Men det är intressant ändå.  :lol:

Vad beträffar själva sakfrågan som rapporten tager upp, var kommer makteliten ifrån, så kommer hälften från familjer där fadern var högre tjänsteman.
10 procent kom från arbetarhem påstås det, men detta gäller som sagt  hela makteliten, alltså även den statliga/politiska.
Övriga, även om rapporten inte tager upp det, kom dock från andra elithem, där farsan, eller morsan, var inga tjänstemän, men väl riklingar och direktörer/företagare.  :D    

Tjena blixten. Jag har talat om maktutredningen och dess definitioner av eliten (som påminner om LO rapportens eliter, som tar en liten mumsbit). Det var dessa 70% jag talade om. Kolla får du se i början av denna tråd. Du får hänga med lite.

Jag sa också att man kan definera eliter på olika sätt. Jag skulle lätt kunna definera eliter utifrån de kriterierna att jag bara finner 1% av den nuvarande eliten sprungen ur en generation ickeelit.En baggis. Så allt hänger på definitionen, som jag som sagt sa redan från början.  :)

Antingen spelar du korkad eller också är du det. Tror i alla fall knappast att du haft ett jobb. Det skulle aldrig funka för dig biggen. Allt är inte din värld (eller det kan den ju vara så länge du slipper att agera i sammanhang med andra människor).

Du dina 5% hur går det med texten? Eller hittar du bara på?

Hur går det med näringslivsintressena som var inblandade i maktutredningen?

Hur går det med...?

Undrar var vi brukar komma upp i dessa trådar. Det brukar väl bli en 10-15 påhitt som du sedan inte kan belägga. Eller tror du det kan stämma biggen?


Humor.

[Kallekula]

Men jag undrar, kan jag inte bara skicka in en ansökan som lyder: jag söker detta jobb därför att jag blivit tvingad därtill? Fast det måste nog maskeras bättre, då soc har en tendens att agera hökar och kolla upp sånt emellanåt. Nåväl, jag njuter så länge det varar.

Se upp. Är du inskriven på AF? Anses du som fullt kapabel att ta ett jobb så ses detta som obstruktion och det kan (ev sammantaget med annat)  räcka som legal grund för att du ska bli av med ditt bidrag. Kolla vilka regler som gäller samt praxis.

Propsar soc att du ska skicka in en skriftlig ansökan? Det är i så fall ett dåligt omen. Då har de snackat med företaget och bett dem att hålla track på de som söker jobbet så de kan spåra och se att du sökt. Och har de det så kan det mycket väl vara så att de gjort upp med företaget om att de ska kalla dig till intervju. Företaget kan också få subventioner för att de anställer dig (som du inte vet om).  Företaget kan mycket väl ta in dig bara för att de gjort en deal med soc.

Om det nu blir så kom överens med soc, spela bekymmrad typ att om nu detta inte går, fast det vill jag ju så gärna, finns det möjlighet att gå tillbaka till min praktik?För jag känner att denna praktik skulle kunna utvecklas till arbete, förhoppningsvis där men det finns ju även andra likartade arbeten som skulle passa mig. Som är i linje med ...osv. Mjuka upp soctanterna.

[teoretikern]

Tjena blixten. Jag har talat om maktutredningen och dess definitioner av eliten (som påminner om LO rapportens eliter, som tar en liten mumsbit). Det var dessa 70% jag talade om. Kolla får du se i början av denna tråd. Du får hänga med lite.

Jag sa också att man kan definera eliter på olika sätt. Jag skulle lätt kunna definera eliter utifrån de kriterierna att jag bara finner 1% av den nuvarande eliten sprungen ur en generation ickeelit.En baggis. Så allt hänger på definitionen, som jag som sagt sa redan från början.  :)

Antingen spelar du korkad eller också är du det. Tror i alla fall knappast att du haft ett jobb. Det skulle aldrig funka för dig biggen. Allt är inte din värld (eller det kan den ju vara så länge du slipper att agera i sammanhang med andra människor).

Du dina 5% hur går det med texten? Eller hittar du bara på?

Hur går det med näringslivsintressena som var inblandade i maktutredningen?

Hur går det med...?

Undrar var vi brukar komma upp i dessa trådar. Det brukar väl bli en 10-15 påhitt som du sedan inte kan belägga. Eller tror du det kan stämma biggen? Humor.

Vi ska här komma ihåg att åtskilliga socialister jag talar med menar att sossarna har begått förräderi mot kollektivet genom hemska reformer alltsedan 80-talets början. Det låter som eliter i allra högsta grad.