Vad är skratt och gråt för något?

Ventilera dina personliga funderingar om smått och stort.

Moderator: Moderatorgruppen

Platon
Inlägg: 43
Blev medlem: 11 jul 2007 17:17

Vad är skratt och gråt för något?

Inläggav Platon » 20 maj 2008 23:14

Idag besökte jag min mammas grav och föll i gråt vilket jag inte gjort på flera år. Det var pga. av stark saknad samt min nuvarande livsituation med ständiga motgångar. Senare slogs jag av frågan vad gråt är för något? Man gråter ofta av pga av starka känslor av tex. saknad efter någon bortkommen. Eller när livet är väldigt hårt och jobbigt, eller när någon gjort något dumt mot en som tex. otrohet, mobbning mm. Men man kan ju också gråta av glädje. En reaktion som gör att man får tårar och gör ett läte som kommer automatiskt.

När jag kom hem förut hörde jag min bror skratta och jag blev på lite bättre humör. Min andra tanke kom då naturligt. Vad är skratt för något? Ett läte som oftast uppkommer vid humoristiska sammanhang fast utan tårar eller liknande. Men skratt uppkommer inte pga. starka känslor på samma sätt som gråt utan som en reaktion på något roligt.



Båda dessa fenomen är något alla gör och människan alltid gjort. Fyller de någon praktisk funktion egentligen? Eller är det bara något kroppen gör för att visa andra hur man mår? Eller är det ett sätt för att kunna uppleva känslor bättre? Varför har inte ilska något liknande läte?  :shock:  Man höjer oftast då istället rösten automatiskt. Detta är väl inga frågor med svar men att samtala om ämnet är bara intressant.

Några funderingar om detta?   :roll:

Mvh

Platon

magicadehex

Inläggav magicadehex » 21 maj 2008 01:24

Hejsan, Platon:
eftersom jag tror att vi bara har en enda känsla, kärlek så vill jag mena på att alla de övriga är reaktioner.
Tårar tex är en reaktion på ett minne vi har. Tanken skapar alltså reaktionen som utlöser gråt. Även skratt utlöses av tanken, därav har vi alla våran säregen humor. Vissa har kiss-& bajs humor medans andra blir arg åt kiss-& bajs humorn, beroende på vad vi själva har för åsikter & tankar i frågan. Andra har "snusk-humor" medans vissa tar anstöt på snusk-humor, återigen reagerar vi utifrån vad vi själva har för tanke i frågan.
En bebis tex kan reagera på rädsla genom att skratta först och sedan gråta, jag tänker att bebisen inte ännu har utvecklat sin tanke som vi och därför inte reagerar på samma sätt som en vuxen.

Användarvisningsbild
Åkes granne
Inlägg: 1601
Blev medlem: 27 jul 2006 23:57
Kontakt:

Inläggav Åkes granne » 21 maj 2008 02:51

:)

Men är inte alla reaktioner rädslan då? För att göra kärleken perfekt.  

Har annars inte kunnat göra skillnad på något den senaste åren men.. sann ologik eller? Stuck in the answer-as the ? JA!! Smart -mig själv. Smart. Ganska spännande att fundera på vad nästa steg ser ut då LIKSOM. Kroniskt moment of . . . (hemligt?!)

(Ser ditt sanna nyanserade behov av psykologi, Platon -råd: identifiera självbilden, och vik av.)
..::Quantum reinterpretation, breaking through zombiefication.. "I AM" the energy of me losing prenatal ground, with the grave to lean on, fuzzy freedom::..

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 21 maj 2008 03:38

Skratt är verkligen i dess enklaste betydelse en kroppslig reaktion på något oväntat. Skratten baseras på samma upplevelser som vi räknar till rädsla. Att bli rädd får ansiktsmusklerna att dra ihop sig. När rädslan släpper avaktiveras musklerna. Om detta sker okontrollerat så uppstår skratt.

Ett exempel
En man på väg över gatan blir i nästa ögonblick påkörd av en bil och flyger upp i luften och dimper ned i asfalten lite längre bort. Absolut inget roligt, verkligen inte. Ändå reagerar flera som ser en olycka med att skratta. Men efter att ha insett allvaret i det hela så förstår de sedan inte sin egen reaktion och skäms, då de tror att det var en skadeglädje, fast det bara handlade om rädsla.

Att gråta är även det att hantera sin rädsla, men till skillnad från skratt kopplas det till negativa orsaker i de flesta fall, men man kan även gråta av glädje. Även gråt kan liksom skratt ske okontrollerat, vilket kan upplevas som betungade likväl befriande efteråt. Jag tror att det är bra att ge utlopp för sina känslor, kanske inte offentligt, men att då och då låta tårarna rinna. Om inte annat så rensas tårkanalerna vilket bara är bra. :cry:

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 21 maj 2008 13:38

Jag skulle säga att de tu är en reaktion på en förlösning av spänning. Skillnaden dem emellan är om "kroppen" besegrar tanken.
När vi inte orkar upprätthålla vår bild av världen så faller vi i gråt. Det är ett annamande av den maktlöshet vi håller över "känslorna" då de alltid är närvarande oavsett vår uppmärksamhet eller ej.
På samma sätt så föranleder skrattet en förändring i vår världsbild. Skrattet leder oss till att acceptera en värld där acceptansen är njutning och inte något påtvingat. Villigt tar man sig an den nya världen, jämfört med gråtens kollaps.


Det intressanta tycker jag är att jag kan tänka mig tillstånd där skrattet är ständigt pendlande närvarande. Om kroppen och sinnet är i njutning ligger skrattet liksom alltid och porlar. Men jag kan inte säga att jag finner något motsvarande för gråt. Pina ger inte tårar utan växer till ilska.

Så jag undrar om inte skrattet hör till det som odlas och kultiveras medan gråten är det som river ner försvar som man lagt.

Brukligt att söka båda då.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Sartre
Inlägg: 228
Blev medlem: 17 jan 2007 19:11
Ort: Götet

Inläggav Sartre » 21 maj 2008 14:29

ååå, du ger mig tillfälle att citera min älskade strindberg, platon!

"Varför gråter människan när hon är ledsen? Jo, därför att ögonglasen skola tvättas ibland för att man skall se klarare."

... det kanske inte ger dig några svar och det må vara filosofiskt tveksamt, men visst sjutton är det vackert!

toosmallsometimes
Inlägg: 2
Blev medlem: 25 maj 2008 18:09

Inläggav toosmallsometimes » 25 maj 2008 18:28

Jag tror skratt och gråt är sätt att uttrycka känslor på. Kroppen reagerar liksom automatiskt på t.ex. smärta. Det finns ju olika slags smärta också. När man ramlar och göra sig illa kan man gråta. Och man kan gråta för att man känner saknad också. Men som sagt, tror det är en reaktion på en speciell upplevelse. Kroppen måste ju på något sätt få ur sig känslor, och skratt och gråt är två olika sätt.

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9348
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Inläggav Anders » 26 maj 2008 00:50

Personligen gråter jag bara på benjamin syrsa, till musik, och då jag ser såna här repriser på orgasmiska idrottsprestationer.  När jag läser allas gråtdefinitioner ovanför så känner jag mig som ett monster. Antar att jag saknar det rätt mycket, ni som vet, kan man lära sig att gråta också? Gråta sorgset?
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Användarvisningsbild
Ling
Inlägg: 1266
Blev medlem: 13 okt 2007 18:09

Inläggav Ling » 26 maj 2008 18:15

magicadehex skrev:Hejsan, Platon:
eftersom jag tror att vi bara har en enda känsla, kärlek så vill jag mena på att alla de övriga är reaktioner.
Tårar tex är en reaktion på ett minne vi har. Tanken skapar alltså reaktionen som utlöser gråt. Även skratt utlöses av tanken, därav har vi alla våran säregen humor. Vissa har kiss-& bajs humor medans andra blir arg åt kiss-& bajs humorn, beroende på vad vi själva har för åsikter & tankar i frågan. Andra har "snusk-humor" medans vissa tar anstöt på snusk-humor, återigen reagerar vi utifrån vad vi själva har för tanke i frågan.
En bebis tex kan reagera på rädsla genom att skratta först och sedan gråta, jag tänker att bebisen inte ännu har utvecklat sin tanke som vi och därför inte reagerar på samma sätt som en vuxen.


Magica, en fråga: sorg, glädje, lycka, hat osv, är inte det känslor? Eller ser du de som reaktioner, men bara i ett annat namn? Jag är endast nyfiken på vad du menar.

magicadehex

Inläggav magicadehex » 26 maj 2008 18:43

Ling: jag menar att alla övriga förutom kärleken är reaktioner.
Jag menar på att alla reaktionerna kommer av mönster som ligger i vårt undermedvetna. En människa som överreagerar gör det utifrån dennes historia, utan att vara medveten om detta.

magicadehex

Inläggav magicadehex » 26 maj 2008 18:46

Oj, Ling.. jag missade en sak. Jag tror att glädje och lycka är en form av kärlek.
Då jag känner lycka i en upplevelse så uttrycker jag kärlek inför detta. Glädje är att älska i nuet.

Användarvisningsbild
Marksa
Inlägg: 1658
Blev medlem: 27 dec 2003 21:44

Inläggav Marksa » 26 maj 2008 19:45

Vad är då känslan som uppkommer efter en stark emetionell gråt eller skratt sessior som lätter på alla spänningar i själen?

Är detta månne en melankoli släkt med lycka som  ger Kärleken plats åter?
Varje dag är en resa.

magicadehex

Inläggav magicadehex » 26 maj 2008 22:11

Marksa.. det vet jag inte, men jag vet däremot att efter mycket meditation reagerar man inte på samma sätt som förr. Och meditation sägs ju rensa ur det undermedvetna, kanske därför man inte reagerar lika mycket, för att man tömmer ut sig. Man skrattar inte åt samma saker som innan, man finner inte glädje i "humor" osv. Man gläds mycket starkare med andra människor och ser lycka i annat än man gjorde tidigare. Man reagerar inte heller "negativt" på samma sätt, man tar inte åt sig av ex ironi eller satir, man reagerar inte lika starkt på negativa saker helt enkelt.

Finns förresten här någon som har erfarenhet av meditation? Och isf: Hur har det påverkat dig i dina "känslor"?

Användarvisningsbild
Marksa
Inlägg: 1658
Blev medlem: 27 dec 2003 21:44

Angående meditation

Inläggav Marksa » 26 maj 2008 22:27

Att hitta sig själv, sin egen eld som är en del av urelden, energin. Ger ett nytt perspektiv på tillvaron, och man kan inbegripa mer och fler aspekter av varat till sig själv och se dem för vad de faktiskt är, osäkerheten försvinner och man vågar älska.

Gråten och skratten är delar av våra själars säkerhetsventiler.

Har fuskat lite med meditation men jag antar att det finns ett antal "meditationsproffs" här på FF. och ja, det skulle vara inntresant att höra om deras erfarenheter kanske i en en meditationstråd under tankar...eller religion....Någon?
Varje dag är en resa.

magicadehex

Inläggav magicadehex » 26 maj 2008 22:41

Marksa, vilken bra idé.
Ser inte mig själv som proffs i ämnet, men har en hel del erfarenhet av meditation. Startar en tråd då under religion.


Återgå till "Tankar och känslor"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 56 och 0 gäster