Humor

[Algotezza]

Lite torra tankar kring humor

Intergalaktisk humor

Är humor ett universellt fenomen eller finns det bara humor på jordklotet (förutsatt att det finns kommunicerbara varelser lite här och där i universum som vi en dag kan möta).

Vad kan vara humor som går hem över galaxgränserna? Den kosmiska humorns grund? Har telepater humor? Kan man ordvitsa utan språk? Logiska kullerbyttor och paradoxala skämt, kanske, inte minst paradoxer... menar jag...kanske kan gå hem i universum...

Jag har intuitivt analyserat alla humormanifestationer jag hittills stött på och då kommit fram till att dess kärna kort kan beskrivas med formeln

A = - A

Normalt är allt identiskt med sig själv, A = A (matematikens kärna) men när det gäller humorns kärna föreligger alltså att något föregives inte vara identiskt med sig själv. Det är också paradoxens innersta väsen, A = - A.

Änglarna skrattar och ler när Gud om sig själv påstår: "Jag är, ty jag är icke. Grunden för min existens är min icke-existens!"

Kort sagt: paradoxen är kosmisk humor som går hem i alla tänkbara världar!

Försök till texter med intergalaktisk humor..

...för alla världars tänkande varelser - texter som grundar sig på någon form av logiska kullerbyttor... De måste naturligtvis översättas för att funka eller återges ordlöst telepatiskt.

Galleriet (inspirerat av en bild av den holländske konstnären Escher)

När jag betraktade tavlan och följde dess smäckra ram med blicken, märkte jag att en del av densamma vidgade sig till att även omfatta själva galleriet där jag stod. Jag insåg då att jag stod där och betraktade mig själv, när jag skärskådade tavlan som föreställde bilden av mig själv och hur jag såg på mig själv och tavlan.

Guds allvetande

Gud är den som vet allt, och då måste han också veta att han ingenting vet, om han nu vet allt, ty om inte vet att han inte vet allt, så finns det något han inte vet och då vet han inte allt.

---

Det undermedvetnas eventuella humor

Har det undermedvetna humor? Har ni skrattat och ordvitsat i drömmarnas rike? Jag har själv en gång drömt ett slags ordvits, vad jag kan minnas - den har jag kanske redan berättat om. Här är den dock igen...

Jag befann mig i ett rymdskepp på väg till Humorns Planet. Äntligen! tänkte jag. När jag närmade mig för att landa dök en stor svart klo upp i rymden från baksidan av planeten för att hugga tag i och kanske slita sönder mig och min farkost. Jag var tvungen att väja undan och glida ut i rymden igen. Då fattade jag att jag missförstått planetens namn. Det var inte Humorns Planet utan Hummerns. Jag vet, en dålig ordvits, men mitt nattmedvetande förmådde inte bättre.

---

Skolhumor direkt från verkligheten

Omedveten humor ur en skoluppsats jag rättade 1983:
”Jag tycker inte barn och ungdomar ska se hemska filmer som Motorsågsmassagen.”

Från slutet av en svensklektion 1985:
Elev: - Det är dags att sluta nu. Klockan är halv.
Jag: - Min klocka är hel så jag tycker vi går efter den.

Omedveten rektorshumor 1995 på ett personalmöte:
- Jag har massor av visioner för framtiden. Det är så mycket jag vill med skolan. Det tycker jag är bra. Visioner kostar inte. (Hon brukade använda ordet ”jag” minst en gång i varje mening.)

Några klassiker som får intressesmurfen att skratta hejdlöst och dansa fandango

Jag visar upp en videokassett och frågar: ”Har ni sett den här videon?” Svarar klassen ”nej” så säger jag med ett leende: ”Då har ni sett hur den nu!”

Vi skall se en video och en elev frågar: ”Hur lång är den?” Då måttar jag med fingret över kassetten och svarar: ”Tja, mellan tummen och pekfingret, en femton tjugo centimeter!”

När jag kommer för sent till en lektion säger jag ibland: ”Eftersom vi började för sent måste vi sluta tidigare!”

En kvinnlig elev undrar: ”Får jag gå på toa?” Då svarar jag: ”Du bör nog inte gå på den. Jag förslår att du sitter ner!”

En elev är försenad och hans kompis säger: ”Kalle kommer snart!” Då svarar jag med ett slipprigt leende: ”Hur vet du det? Är han på toa?”
---
Har ni egna exempel på presumtiv intergalaktisk humor eller humor från ert eget vardagsliv?

MVH

Algotezza

[Algotezza]

Igår gick mina treor ut - slutade gymnasiet, alltså, tog emot blommor och folkets jubel och söp sig asfulla på kvällen.

På väg till utsläppet följde jag gruppen och klassens charmiga-slarviga ständigt skolkande teaterapa, frågade mig med ett insmickrande leende: "Kommer du att sakna mig nu?" Då svarade jag med tillkämpat stenansikte: "Jag har saknat dig länge redan!" Hon fick något illistigt i blicken och sade: "Du är alltid så torr!" och så knep hon mig i kinden.

Hon har kommit in på teaterskola i London.

MVH

Algotezza

[Algotezza]

Ett exempel på att "roa sig på andras bekostnad"

För ett par veckor sedan när vi lärare höll på att avsluta våra kurser som värst och vi alla var uttröttade vid arbetsdagarnas slut, sade en kvinnlig kollega, hon tänkte högt: "Jag är så himla gidssugen! Finns det ingen som har nåt litet ckoladliknade?" Jag som var på väg in på toa sade då med ett elakt leende: "Något chokladliknande skulle jag nu kunna ordna!" Hon skrattade till, blev spelat förlägen och upprörd...

MVH

Algotezza