Jag vet inte. Om jag ville ha pengar, mera det vill säga, och hade mycket av det. Och spekulerade i mat samt hade en stor del av all mat som var tillgänglig. Då skulle jag hålla folk på svältgränsen hela tiden, ha ett litet men naggande gott underskott så att jag kunde få maximal avkastning, tror folk som är hungriga är beredda att betala mer än de som är mätta.
Det är rationellt om allt jag bryr mig om är hur jag skall kunna tvinga andra att ge sin energi, sina pengar, till mig.
Vill de som investerar annat menar du? Är det den enskilde som vill det? Är det den som samordnar investeringarna?
Varför har olika ekonomiska institutioner gått in och manat folk att ge upp produktionen av mat till fördel för andra odlingsbara produkter?
Är det staten som har gjort? Jag trodde det var de ekonomiska institutionerna som gjort det. IMF, WTO och liknande.
Varför måste det ligga pengar, investeringar bakom allt? Varför måste någon äga det och kapitalisera på det?
Allt som behövs är ju land och arbetskraft, och den kultur som livet gett oss i den uppsjö av olika växter som vi ser kring oss.
Och är det så att FN ljuger? Eller vad menar du Teoretikern? Vad har de för skäl till det?
Att de ekonomiska institutionerna ljuger är ju rationellt, men varför skulle det vara det för FN. De har ju andra värderingar än penningar som sitt antagna fundamentalvärde.
Det tysta folkmordet....
Moderator: Moderatorgruppen
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Om man nu utgår ifrån detta:
"Singer har räknat ut att om en tiondel av världens rika ger 5% av sin inkomst till fattiga länder och dom med lite lägre inkomst ger 1%, så skulle det räcka."
Varför sker så inte? Det är väl det som är den stora frågan. Rika som dessutom lever i demokratier. Så demokrati i sig har inget med saken att göra.
Hela artikeln:
http://blogg.aftonbladet.se/18131/perma/853387/
"Singer har räknat ut att om en tiondel av världens rika ger 5% av sin inkomst till fattiga länder och dom med lite lägre inkomst ger 1%, så skulle det räcka."
Varför sker så inte? Det är väl det som är den stora frågan. Rika som dessutom lever i demokratier. Så demokrati i sig har inget med saken att göra.
Hela artikeln:
http://blogg.aftonbladet.se/18131/perma/853387/
Mer av det goda...
Hejsan!
Vi går vidar i det åtgärdspaket mot kapitalismen och den ökade fattigdom och miljöproblematik detta system i allt snabbare takt påtvingar mänskligheten liksom hela den planet vi lever på!
Ekonomisk demokrati – vad kan det vara?
Ekonomisk demokrati kan innebära ett ingrepp i äganderätten, men kanske inte i så stor utsträckning som det ändå ger sken av. Den påverkar knappast innehavet av personliga ägodelar och liknande, enbart den del av ägandet som direkt påverkar andra människor, och i synnerhet ägandet av produktionsmedlen. Ingreppet påverkar enbart drift och fördelning av vinsten, själva ägandet kvarstår som tidigare. Äganderätten skall även motsvaras av en ägandeskyldighet - vilket då blir att bestämmandet över de anställda måste ske demokratiskt och med allas medverkande. Dessutom minskar ett sådant ”ingrepp” i själva bestämmandet över arbetarna ju färre anställda ett företag har.
Hur skall då den ekonomiska demokratin i praktiken fungera? Nedan följer ett urval av tänkbara åtgärder för att styra över ekonomin mot ett mer demokratiskt inflytande, där de anställda mer kommer till tals. Det bör påpekas att det säkerligen finns, och kommer att finnas, otaliga varianter av ekonomisk demokrati i framtiden.
De anställda på ett löntagarstyrt/löntagarägt företag får rätt att genom omröstningar avgöra hur arbetet till viss skall organiseras samt hur bestämmandet skall genomföras. Antingen varje år eller när majoriteten så kräver. I praktiken blir det förmodligen så att de låter företagsledningen fortsätta att styra och driva företaget, för att vid lämpliga tidpunkter ta till sitt veto om majoriteten anställda så önskar. De kan dock inte rösta bort ägaren - p.g.a. äganderättsreglerna. Nu parade med ägandeskyldighetsregler.
Vilka för/nackdelar kan man förvänta sig av ett sådant system med ekonomisk demokrati? Här är några tänkbara följder i sådana företag och ett samhälle där sådana företag utgör en betydande del i näringslivet (25-50 procent av samtliga företag i ett land):
- Företagen får svårare att växa sig för stora. Till stora ostyrbara konglomerat där direktörer och deras underhuggare själva snor åt sig vinsterna, som idag!
- Småföretagandet gynnas.
- Kooperativa och arbetarägda företag gynnas - även genom gynnsammare skatteregler.
- Fler och mindre företag gynnar konkurrensen - och konsumenterna genom lägre priser.
- Fler nya idéer och uppfinningar kommer fram, eftersom miljön gynnas av detta. Färre storföretag betyder att de inte kan köpa upp och försämra de nya idéerna och uppfinningarna, som sker idag.
- Arbetarägda företag ger en lugnare utveckling och minskar risken med avskedanden i spekulationssyften som sker så ofta idag. Utslagningen minskar vilket är både effektivt ur samhällets synvinkel och bra för den enskilde.
- Girighetens skadeverkningar för samhället i stort minskar eftersom den sprids ut till så många fler vilket minimerar riskerna med för höga löner och andra favörer som idag ges till icke kompetenta chefer och ledare.
- Utslagning beroende på stress och kön minskar när tempot sänks i arbetslivet. Sparar pengar för samhället och leder på sikt till skattelättnader.
- Samhällets resurser fördelas mer rättvist än idag.
- Färre, men bättre, produkter och en effektivare återvinning gynnar miljön och minskar sopor och skadligt avfall.
- En förkortad arbetstid, exempelvis från 8 timmar till 6 timmar per dag minskar de anställdas belastningsskador och troligtvis även stressen - samtidigt som den ökar fritiden och möjligheterna att tillbringa mer tid hos familj och barn. Och så ökar ju friheten.
- Övertiden minskar vilket på sikt minskar samhällets kostnader för sjukvård och rehabilitering. Samtidigt som fler får arbete.
- Pensionsåldern görs rörlig, i nuläget skulle den kunna variera mellan 60 och 70 år - beroende på arten av arbete m.m. Här kan deltid även bli en lösning för en del. Vinsten är ökad trivsel och valfrihet för fler människor.
- Enklare skatteregler gynnar företagarna samtidigt som flera avdragsmöjligheter tas bort. Enbart vinster för samhället i sin helhet.
- Som ovan nämnts bör arbetarägda/styrda kooperativa företag få skattelättnader. Det gör att dessa företag fungerar bättre och framförallt under längre tid än privata. Det ger en jämnare och lugnare rytm i samhället. Samtidigt som de anställda får ett större ansvar att lägga manken till vid sämre tider - för att klara jobben och företaget man är beroende av. Dessutom har de inte rätt att flytta verksamheten från ursprungsorten, d.v.s. hemkommunen – vilket alltså skall ses som motprestationen till de skattelättnader som erhålles.
Ett ekonomiskt system som har dessa ingredienser, blir långt mer demokratiskt, och det gynnar hederlighet i högre grad än de privata intressena inom företagtsvärlden idag gör. Inte minst gynnar ett system som bygger på ekonomisk demokrati att spekulationen av livsmedel på sikt omöjliggörs - eftersom kontrollen över maten då ligger tryggt förvarad i demokratiska händer och system. :wink:
MVH
bigj
Vi går vidar i det åtgärdspaket mot kapitalismen och den ökade fattigdom och miljöproblematik detta system i allt snabbare takt påtvingar mänskligheten liksom hela den planet vi lever på!
Ekonomisk demokrati – vad kan det vara?
Ekonomisk demokrati kan innebära ett ingrepp i äganderätten, men kanske inte i så stor utsträckning som det ändå ger sken av. Den påverkar knappast innehavet av personliga ägodelar och liknande, enbart den del av ägandet som direkt påverkar andra människor, och i synnerhet ägandet av produktionsmedlen. Ingreppet påverkar enbart drift och fördelning av vinsten, själva ägandet kvarstår som tidigare. Äganderätten skall även motsvaras av en ägandeskyldighet - vilket då blir att bestämmandet över de anställda måste ske demokratiskt och med allas medverkande. Dessutom minskar ett sådant ”ingrepp” i själva bestämmandet över arbetarna ju färre anställda ett företag har.
Hur skall då den ekonomiska demokratin i praktiken fungera? Nedan följer ett urval av tänkbara åtgärder för att styra över ekonomin mot ett mer demokratiskt inflytande, där de anställda mer kommer till tals. Det bör påpekas att det säkerligen finns, och kommer att finnas, otaliga varianter av ekonomisk demokrati i framtiden.
De anställda på ett löntagarstyrt/löntagarägt företag får rätt att genom omröstningar avgöra hur arbetet till viss skall organiseras samt hur bestämmandet skall genomföras. Antingen varje år eller när majoriteten så kräver. I praktiken blir det förmodligen så att de låter företagsledningen fortsätta att styra och driva företaget, för att vid lämpliga tidpunkter ta till sitt veto om majoriteten anställda så önskar. De kan dock inte rösta bort ägaren - p.g.a. äganderättsreglerna. Nu parade med ägandeskyldighetsregler.
Vilka för/nackdelar kan man förvänta sig av ett sådant system med ekonomisk demokrati? Här är några tänkbara följder i sådana företag och ett samhälle där sådana företag utgör en betydande del i näringslivet (25-50 procent av samtliga företag i ett land):
- Företagen får svårare att växa sig för stora. Till stora ostyrbara konglomerat där direktörer och deras underhuggare själva snor åt sig vinsterna, som idag!
- Småföretagandet gynnas.
- Kooperativa och arbetarägda företag gynnas - även genom gynnsammare skatteregler.
- Fler och mindre företag gynnar konkurrensen - och konsumenterna genom lägre priser.
- Fler nya idéer och uppfinningar kommer fram, eftersom miljön gynnas av detta. Färre storföretag betyder att de inte kan köpa upp och försämra de nya idéerna och uppfinningarna, som sker idag.
- Arbetarägda företag ger en lugnare utveckling och minskar risken med avskedanden i spekulationssyften som sker så ofta idag. Utslagningen minskar vilket är både effektivt ur samhällets synvinkel och bra för den enskilde.
- Girighetens skadeverkningar för samhället i stort minskar eftersom den sprids ut till så många fler vilket minimerar riskerna med för höga löner och andra favörer som idag ges till icke kompetenta chefer och ledare.
- Utslagning beroende på stress och kön minskar när tempot sänks i arbetslivet. Sparar pengar för samhället och leder på sikt till skattelättnader.
- Samhällets resurser fördelas mer rättvist än idag.
- Färre, men bättre, produkter och en effektivare återvinning gynnar miljön och minskar sopor och skadligt avfall.
- En förkortad arbetstid, exempelvis från 8 timmar till 6 timmar per dag minskar de anställdas belastningsskador och troligtvis även stressen - samtidigt som den ökar fritiden och möjligheterna att tillbringa mer tid hos familj och barn. Och så ökar ju friheten.
- Övertiden minskar vilket på sikt minskar samhällets kostnader för sjukvård och rehabilitering. Samtidigt som fler får arbete.
- Pensionsåldern görs rörlig, i nuläget skulle den kunna variera mellan 60 och 70 år - beroende på arten av arbete m.m. Här kan deltid även bli en lösning för en del. Vinsten är ökad trivsel och valfrihet för fler människor.
- Enklare skatteregler gynnar företagarna samtidigt som flera avdragsmöjligheter tas bort. Enbart vinster för samhället i sin helhet.
- Som ovan nämnts bör arbetarägda/styrda kooperativa företag få skattelättnader. Det gör att dessa företag fungerar bättre och framförallt under längre tid än privata. Det ger en jämnare och lugnare rytm i samhället. Samtidigt som de anställda får ett större ansvar att lägga manken till vid sämre tider - för att klara jobben och företaget man är beroende av. Dessutom har de inte rätt att flytta verksamheten från ursprungsorten, d.v.s. hemkommunen – vilket alltså skall ses som motprestationen till de skattelättnader som erhålles.
Ett ekonomiskt system som har dessa ingredienser, blir långt mer demokratiskt, och det gynnar hederlighet i högre grad än de privata intressena inom företagtsvärlden idag gör. Inte minst gynnar ett system som bygger på ekonomisk demokrati att spekulationen av livsmedel på sikt omöjliggörs - eftersom kontrollen över maten då ligger tryggt förvarad i demokratiska händer och system. :wink:
MVH
bigj
Att verka för det goda...
Kruxet är väl att det ine är något nytt. Finns massvis skrivet. Googla Ekonomisk Demokrati, miljontals träffar.
Här har vi några som konkret försöker vinna väljare med denna typ av inrikting:
"Ekonomisk demokrati
Den parlamentariska demokratin, liksom de demokratiska fri- och rättigheterna, begränsas av de ekonomiska maktförhållandena i Sverige och världen. Mäktiga koncerner och kapitalägare sätter press på regeringar och nationer. Monopolbildningar och kommersialisering av massmedia begränsar det fria ordet. EU har stora demokratiska bristert.
Kapitalägandet har förändrats. Trots en dramatisk ökning av antalet aktieägare har det enskilda ägarinflytandet minskat och kontrollen har centraliserats till ett fåtal stora kapitalgrupper. Penningkapitalets spekulativa inriktning har blivit tydligare och står i motsättning till produktionens behov.
Produktionen ska styras av människors behov, inte av kapitalägares och penningplacerares kortsiktiga vinstintressen. Ekonomin ska demokratiseras. Ägandets rättigheter ska begränsas. De övergripande ekonomiska besluten ska fattas av riksdag och regering. Ägandet och kontrollen av produktionsmedlen, samt fördelningen av det producerade överskottet, är dock avgörande för makten över ekonomi och samhälle. Resurser och företag som har en nyckelroll i den samlade ekonomin, ska ägas demokratiskt och förvaltas till gemensam nytta för alla.
Den internationella kapital- och valutaspekulationen ska bekämpas genom ett internationellt samarbete. Ett starkt samhälleligt kapital och ett sparande i samhällelig regi ska säkra samhällsnyttiga investeringar och motverka spekulation. Olika former av samhälleligt ägande ska dominera inom bank- och kreditsektorn. "
Då är det ändå begränsat till "Resurser och företag som har en nyckelroll i den samlade ekonomin" (vad nu det innebär) ,håller de i princip på att åka ut riksdagen. Så poppis var det bland folket.
http://www.vansterpartiet.se/content/view/52/359/
Här har vi några som konkret försöker vinna väljare med denna typ av inrikting:
"Ekonomisk demokrati
Den parlamentariska demokratin, liksom de demokratiska fri- och rättigheterna, begränsas av de ekonomiska maktförhållandena i Sverige och världen. Mäktiga koncerner och kapitalägare sätter press på regeringar och nationer. Monopolbildningar och kommersialisering av massmedia begränsar det fria ordet. EU har stora demokratiska bristert.
Kapitalägandet har förändrats. Trots en dramatisk ökning av antalet aktieägare har det enskilda ägarinflytandet minskat och kontrollen har centraliserats till ett fåtal stora kapitalgrupper. Penningkapitalets spekulativa inriktning har blivit tydligare och står i motsättning till produktionens behov.
Produktionen ska styras av människors behov, inte av kapitalägares och penningplacerares kortsiktiga vinstintressen. Ekonomin ska demokratiseras. Ägandets rättigheter ska begränsas. De övergripande ekonomiska besluten ska fattas av riksdag och regering. Ägandet och kontrollen av produktionsmedlen, samt fördelningen av det producerade överskottet, är dock avgörande för makten över ekonomi och samhälle. Resurser och företag som har en nyckelroll i den samlade ekonomin, ska ägas demokratiskt och förvaltas till gemensam nytta för alla.
Den internationella kapital- och valutaspekulationen ska bekämpas genom ett internationellt samarbete. Ett starkt samhälleligt kapital och ett sparande i samhällelig regi ska säkra samhällsnyttiga investeringar och motverka spekulation. Olika former av samhälleligt ägande ska dominera inom bank- och kreditsektorn. "
Då är det ändå begränsat till "Resurser och företag som har en nyckelroll i den samlade ekonomin" (vad nu det innebär) ,håller de i princip på att åka ut riksdagen. Så poppis var det bland folket.
http://www.vansterpartiet.se/content/view/52/359/
Hejsan!
Behövs det då någon planering av ekonomin i ett mer demokratiskt, och ur miljöhänsyn, mer hållbart samhälle? Svaret är ju självklart ja, visst behövs planering, men en planering som är flexibel, och främst har vägen till målet som det primära! Innan vi börjar diskutera detta, bör vi först undersöka hur de senaste 30-35 årens utveckling har förändrat både världen och en del av förutsättningarna! Kort sagt, vi kollar in vad som påverkat den mentalitet som samhällens och ekonomierna idag ser ut att vägledas utav! Vi följer här Alain Touraine´s tankegångar......
Avsocialiseringen efter 1970-talets demokratiska försök att förmänskliga de ekonomiska systemen
Den största faran ligger i den avmodernisering som alltmer tycks börja hota samhällets grundläggande strukturer och sammanhållning. När ekonomin och kulturerna fjärmar sig från varandra i denna globaliserade värld kommer även arbetaren och medborgaren att få allt svårare att identifiera sig! Då frestas man att återfalla till etnicitet, religion eller släktgrupper, seder som nya kulturella gemenskaper. När de sociala institutionerna förlorar i betydelse gentemot den globala kulturen av marknadstyp, finns risken att människor vänder sig inåt mot sig själva och definierar sig genom vad de är istället för genom vad de gör. Fortsätter detta så blir det en återgång till, och en revansch för, det etniska, för nationen, släkten och därmed ödeläggs individernas möjligheter att identifiera sig genom medborgarskap, yrke eller levnadsnivå. Globaliseringen har då berövat samhället dess roll som normgivare. Det moderna samhället belönade människorna för deras produktion eller förtjänster, medan det globaliserade nya samhället istället leder till premiering av härkomst, ras, religiositet och släktband. Det globaliserade samhällets kultur har börjat förändra och ödelägga de äldre traditionella gemenskaperna och samtidigt som privatlivet har invaderats av masskulturen och de offentliga institutionerna har ryckts med av en störtflod av krav som inte längre syftar till att skapa en rationell ordning. Ödeläggelsen av denna upplysningstidens europeiska kulturella modell, har inneburit en kulturrevolution som har ägt rum i vissa industriländer i främst Asien, liksom i den muslimska världen och i USA.
Avsocialiseringen i det sena 1900-talet och i 2000-talet innebär upplösningen av de roller, normer och sociala värderingar av vilka livsvärden var uppbyggda. Avsocialiseringen är en direkt följd av ekonomins, politikens och religionens avinstitutionalisering. Marknadsekonomin och själva produktionssystemet avskiljs alltmer från sina sociala produktionsförhållanden. När ekonomin globaliseras alltmer märkbart under 1980-talet så tvingades individen alltmer in i ett slutet system eller riktar sig mot det förgångna – systemet och aktörerna har inte längre något gemensamt perspektiv utan hamnar allt oftare i motsättning till varandra. Ekonomin är inte längre ett socialt system, utan ett flöde eller flera flöden som på ett ryckigt vis följer högst oförutsägbara riktningar och ligger bortom all kontroll.
Avsocialiseringen är samtidigt en slags avpolitisering – men på samma gång, ironiskt nog, en politisering fast på annorlunda sätt och med anorlunda innehåll. Även om lagen ännu styr, så upplevs den inte längre byggas på folkliga rörelser – som även kunde frambära makten som uppburen av folkliga rörelser. Detta ersätta allt mer av andra krafter som de folkliga krafterna inte längre rår på. Staten är inte längre representativ och den forna tilliten är borta. Istället förvandlas partierna till organisationer som ”köper” väljarnas röster. Det är även en kris för nationalstaten i sin nuvarande form. Denna förstörelse av de organiserade och självreglerande helheterna drabbar även de personliga erfarenheterna varje människa gör – därför att dessa just speglade sig i institutionerna i samhället.
Det jag som hade formats av det forna samhällets institutioner alltmer börjar erodera i takt med att institutionerna eroderar.
Detta har inneburit ett kulturellt sammanbrott som är förknippat med en social klyfta. Samhällenas medlemmar dras mot både en hypermodernitet och en avmodernisering som står i kontrast till dem som förespråkar modeller för framtiden som är mer angelägna om överlevnad än om tillväxt och förändring. New York är centrum för den globala ekonomin och samtidigt en stad i tredje världen. I flertalet västländer framträder en för varje år allt tydligare inre gräns – precis som i utvecklingsländerna eller i krisländerna. De sociala problemen - ungdomsproblem, arbetslöshet, droger, invandring eller våld – förstärker denna inre gräns i städerna och i länderna i Västeuropa liksom Nordamerika. För att inte tala om övriga världen! Den socialpolitik som tidigare garanterade de marginaliserade en värdig överlevnad försvinner allt mer. Den tidigare så stora medelklassen i många länder känner hur den dras neråt. Den tenderar då att göra dem som befinner sig ännu längre ned, de utstötta, till syndabockar. En tredjedel av befolkningarna betraktar de fria marknaderna med tillförsikt, en tredjedel ber om skydd från staten och en tredjedel söker auktoritära lösningar och försöker vända hoten mot dem som är ännu mer hotade av utstötning än de själva är – inte sällan mot minoritetsgrupper eller invandrare. Bara ungefär hälften av de arbetsföra i EU har riktiga arbeten – de övriga är deltidsanställda, arbetslösa, förtidspensionärer, kvinnor och folk med artificiella arbeten av osäker karaktär. Mellan en tredjedel och hälften av Västeuropas befolkningar känner sig i början av 2000-talet hotad av social och ekonomisk marginalisering.
Till en början är det främst invandrare, ungdomsarbetslösa och drog- och spritmissbrukande som stöts ut. Därefter arbetslösa och de med tillfälliga jobb som allt mer halkar neråt. Det verkar nästan vara så att en krympande majoritets välstånd ökar ju fler de underprivilegierade blir. En kuslig påminnelse om Karl Marx framtidsprofetior! :wink:
MVH
bigj
Behövs det då någon planering av ekonomin i ett mer demokratiskt, och ur miljöhänsyn, mer hållbart samhälle? Svaret är ju självklart ja, visst behövs planering, men en planering som är flexibel, och främst har vägen till målet som det primära! Innan vi börjar diskutera detta, bör vi först undersöka hur de senaste 30-35 årens utveckling har förändrat både världen och en del av förutsättningarna! Kort sagt, vi kollar in vad som påverkat den mentalitet som samhällens och ekonomierna idag ser ut att vägledas utav! Vi följer här Alain Touraine´s tankegångar......
Avsocialiseringen efter 1970-talets demokratiska försök att förmänskliga de ekonomiska systemen
Den största faran ligger i den avmodernisering som alltmer tycks börja hota samhällets grundläggande strukturer och sammanhållning. När ekonomin och kulturerna fjärmar sig från varandra i denna globaliserade värld kommer även arbetaren och medborgaren att få allt svårare att identifiera sig! Då frestas man att återfalla till etnicitet, religion eller släktgrupper, seder som nya kulturella gemenskaper. När de sociala institutionerna förlorar i betydelse gentemot den globala kulturen av marknadstyp, finns risken att människor vänder sig inåt mot sig själva och definierar sig genom vad de är istället för genom vad de gör. Fortsätter detta så blir det en återgång till, och en revansch för, det etniska, för nationen, släkten och därmed ödeläggs individernas möjligheter att identifiera sig genom medborgarskap, yrke eller levnadsnivå. Globaliseringen har då berövat samhället dess roll som normgivare. Det moderna samhället belönade människorna för deras produktion eller förtjänster, medan det globaliserade nya samhället istället leder till premiering av härkomst, ras, religiositet och släktband. Det globaliserade samhällets kultur har börjat förändra och ödelägga de äldre traditionella gemenskaperna och samtidigt som privatlivet har invaderats av masskulturen och de offentliga institutionerna har ryckts med av en störtflod av krav som inte längre syftar till att skapa en rationell ordning. Ödeläggelsen av denna upplysningstidens europeiska kulturella modell, har inneburit en kulturrevolution som har ägt rum i vissa industriländer i främst Asien, liksom i den muslimska världen och i USA.
Avsocialiseringen i det sena 1900-talet och i 2000-talet innebär upplösningen av de roller, normer och sociala värderingar av vilka livsvärden var uppbyggda. Avsocialiseringen är en direkt följd av ekonomins, politikens och religionens avinstitutionalisering. Marknadsekonomin och själva produktionssystemet avskiljs alltmer från sina sociala produktionsförhållanden. När ekonomin globaliseras alltmer märkbart under 1980-talet så tvingades individen alltmer in i ett slutet system eller riktar sig mot det förgångna – systemet och aktörerna har inte längre något gemensamt perspektiv utan hamnar allt oftare i motsättning till varandra. Ekonomin är inte längre ett socialt system, utan ett flöde eller flera flöden som på ett ryckigt vis följer högst oförutsägbara riktningar och ligger bortom all kontroll.
Avsocialiseringen är samtidigt en slags avpolitisering – men på samma gång, ironiskt nog, en politisering fast på annorlunda sätt och med anorlunda innehåll. Även om lagen ännu styr, så upplevs den inte längre byggas på folkliga rörelser – som även kunde frambära makten som uppburen av folkliga rörelser. Detta ersätta allt mer av andra krafter som de folkliga krafterna inte längre rår på. Staten är inte längre representativ och den forna tilliten är borta. Istället förvandlas partierna till organisationer som ”köper” väljarnas röster. Det är även en kris för nationalstaten i sin nuvarande form. Denna förstörelse av de organiserade och självreglerande helheterna drabbar även de personliga erfarenheterna varje människa gör – därför att dessa just speglade sig i institutionerna i samhället.
Det jag som hade formats av det forna samhällets institutioner alltmer börjar erodera i takt med att institutionerna eroderar.
Detta har inneburit ett kulturellt sammanbrott som är förknippat med en social klyfta. Samhällenas medlemmar dras mot både en hypermodernitet och en avmodernisering som står i kontrast till dem som förespråkar modeller för framtiden som är mer angelägna om överlevnad än om tillväxt och förändring. New York är centrum för den globala ekonomin och samtidigt en stad i tredje världen. I flertalet västländer framträder en för varje år allt tydligare inre gräns – precis som i utvecklingsländerna eller i krisländerna. De sociala problemen - ungdomsproblem, arbetslöshet, droger, invandring eller våld – förstärker denna inre gräns i städerna och i länderna i Västeuropa liksom Nordamerika. För att inte tala om övriga världen! Den socialpolitik som tidigare garanterade de marginaliserade en värdig överlevnad försvinner allt mer. Den tidigare så stora medelklassen i många länder känner hur den dras neråt. Den tenderar då att göra dem som befinner sig ännu längre ned, de utstötta, till syndabockar. En tredjedel av befolkningarna betraktar de fria marknaderna med tillförsikt, en tredjedel ber om skydd från staten och en tredjedel söker auktoritära lösningar och försöker vända hoten mot dem som är ännu mer hotade av utstötning än de själva är – inte sällan mot minoritetsgrupper eller invandrare. Bara ungefär hälften av de arbetsföra i EU har riktiga arbeten – de övriga är deltidsanställda, arbetslösa, förtidspensionärer, kvinnor och folk med artificiella arbeten av osäker karaktär. Mellan en tredjedel och hälften av Västeuropas befolkningar känner sig i början av 2000-talet hotad av social och ekonomisk marginalisering.
Till en början är det främst invandrare, ungdomsarbetslösa och drog- och spritmissbrukande som stöts ut. Därefter arbetslösa och de med tillfälliga jobb som allt mer halkar neråt. Det verkar nästan vara så att en krympande majoritets välstånd ökar ju fler de underprivilegierade blir. En kuslig påminnelse om Karl Marx framtidsprofetior! :wink:
MVH
bigj
Att verka för det goda...
Kalle du är så populistisk. Så bara för att folk inte förstår frågorna (vilket inte är konstigt med tanke på vilken skola vi har och vad den gör för att trycka ner folk i skorna) så skall vi skita i allt ihopa?
Låt dem köra på som de vill? Eller vafalls menar du?
Låt dem köra på som de vill? Eller vafalls menar du?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
mer planering...
Hejsan!
Hur ser då den verklighet som skapar denna svält ute i världen? Tja, den ser ut på olika sätt, men en av de faktorer som skapar svälten och den ökande fattigdomen i världen kan vi kalla för - de ekonomiska zonerna!
Det är i dessa områden av halvt slaveri som västvärldens prylar till omkring 75 procent idag tillverkas.
Hur ser då dessa zoner ut? Jo här är några bilder:
Löner och villkor i den globaliserade industrin i tredje världen
Verkligheten bakom den ekonomiska boomen i många länder i tredje världen är inte så ljus som många tycks tro.
Förutom att lönerna är extremt låga, mellan 5 och 10 procent av västvärldens normallöner, finns det fler negativa konsekvenser. Men i praktiken tjänar de ofta mindre än vad de gjorde tidigare, särskilt om man räknar med vad uppehället kostar vid företag i de s.k. ”ekonomiska zonerna” (Mat, dryck, hyra, kläder).
1. Långa arbetstider, oftast jobbar man sex dagar i veckan, under arbetsdagar som är mellan 10 och 12 timmar långa. Ofta tvingas man till övertid utöver detta – utan extra tillägg i form av högre lön.
2. Tempot är extremt uppdrivet, vilket får till konsekvens att många skadas på sina arbetsplatser. Någon större ersättning betalas ej ut till den anställde, som ofta får livet förstört efter en olycka.
3. Olika poängsystem eller bötessystem drabbar arbetarna om de förstör en produkt, ett arbetsredskap eller en maskindetalj. Då dras sådant av från lönen. Nästan alla arbetare drabbas av dessa löneavdrag, vilket gör lönerna lägre än de verkar vara vid en snabb överblick.
4. Arbetarna tvingas ofta bo på sina arbetsplatser, och man kommer hem bara någon gång per år.
5. Det finns inga semestrar att ta ut, inte heller har man helgdagsersättningar.
6. Kvinnlig arbetskraft utnyttjas ofta sexuellt av sina överordnade chefer och förmän.
7. Lönen betalas ofta ut helt eller delvis i företagscheckar som måste inlösas. Dessa checkar används vid företagsbutikerna som ofta håller högre priser än de ordinära butikerna där arbetskraften är van att handla.
8. Inga protester från arbetskraften tolereras, det leder ofta till avsked eller inte sällan misshandel.
Vi återkommer med vad dessa förhållanden giver i resultat!
MVH
bigj
Hur ser då den verklighet som skapar denna svält ute i världen? Tja, den ser ut på olika sätt, men en av de faktorer som skapar svälten och den ökande fattigdomen i världen kan vi kalla för - de ekonomiska zonerna!
Det är i dessa områden av halvt slaveri som västvärldens prylar till omkring 75 procent idag tillverkas.
Hur ser då dessa zoner ut? Jo här är några bilder:
Löner och villkor i den globaliserade industrin i tredje världen
Verkligheten bakom den ekonomiska boomen i många länder i tredje världen är inte så ljus som många tycks tro.
Förutom att lönerna är extremt låga, mellan 5 och 10 procent av västvärldens normallöner, finns det fler negativa konsekvenser. Men i praktiken tjänar de ofta mindre än vad de gjorde tidigare, särskilt om man räknar med vad uppehället kostar vid företag i de s.k. ”ekonomiska zonerna” (Mat, dryck, hyra, kläder).
1. Långa arbetstider, oftast jobbar man sex dagar i veckan, under arbetsdagar som är mellan 10 och 12 timmar långa. Ofta tvingas man till övertid utöver detta – utan extra tillägg i form av högre lön.
2. Tempot är extremt uppdrivet, vilket får till konsekvens att många skadas på sina arbetsplatser. Någon större ersättning betalas ej ut till den anställde, som ofta får livet förstört efter en olycka.
3. Olika poängsystem eller bötessystem drabbar arbetarna om de förstör en produkt, ett arbetsredskap eller en maskindetalj. Då dras sådant av från lönen. Nästan alla arbetare drabbas av dessa löneavdrag, vilket gör lönerna lägre än de verkar vara vid en snabb överblick.
4. Arbetarna tvingas ofta bo på sina arbetsplatser, och man kommer hem bara någon gång per år.
5. Det finns inga semestrar att ta ut, inte heller har man helgdagsersättningar.
6. Kvinnlig arbetskraft utnyttjas ofta sexuellt av sina överordnade chefer och förmän.
7. Lönen betalas ofta ut helt eller delvis i företagscheckar som måste inlösas. Dessa checkar används vid företagsbutikerna som ofta håller högre priser än de ordinära butikerna där arbetskraften är van att handla.
8. Inga protester från arbetskraften tolereras, det leder ofta till avsked eller inte sällan misshandel.
Vi återkommer med vad dessa förhållanden giver i resultat!
MVH
bigj
Att verka för det goda...
Varför togs det bort, jag
håller inte sämre ton än bigj?
Om man som jag följt bigj:s "karriär" ett tag så inser man att han
bara är en, om än något mer än vanligt sofistikerad, foliehatt.
Han (kanske) har läst en hel del, men det är bara att titta på
den läsförståelse han visar andra debattörers inlägg, för att inse
att han förstår noll, och ofta(st) förstår 180 grader fel.
När han inte förstår och inte kan svara så degenererar han snabbt
till personangrepp, "ho ho ho", upprepar samma fråga gång på gång som
en ovanligt efterbliven treåring, och töntar till det i största allmänhet.
Därefter utropar han sig till segrare, meningsmotståndarna är losers, nötter
och nazister/nazisionister (eller libertiner, tog väl bara tre år och ett
par hundra påpekanden för honom att förstå att det inte betyder det han trodde).
Så om du är osäker om något debattämne som bigj berör, ta motsatt ståndpunkt så hamnar du med 99 procents säkerhet rätt.
Oftast blir bigj bannad ganska omgående från debattforum, oavsett politisk färg, inte pga sina "åsikter" utan pga att han är en synnerligen otrevlig debattör, nedlåtande, hånfull, von oben, you name it.
Är Filosofiforum ovanligt snällt, eller får han vara kvar som en källa
till spontana flatskratt?
Att det finns ett antal debattörer här som håller med honom antar jag beror på att ni vill förlänga njutningen av att se ett riktigt pucko hålla i gång.
Edit: Ok, jag såg att min tråd (ett misstag, var menat som ett svar här) är flyttad.
Men jag förstår faktiskt inte varför, om nu inlägget tas bort, vissas inlägg med i princip samma innehåll, får vara kvar.
With Respect, yours truly, Aaron.
Om man som jag följt bigj:s "karriär" ett tag så inser man att han
bara är en, om än något mer än vanligt sofistikerad, foliehatt.
Han (kanske) har läst en hel del, men det är bara att titta på
den läsförståelse han visar andra debattörers inlägg, för att inse
att han förstår noll, och ofta(st) förstår 180 grader fel.
När han inte förstår och inte kan svara så degenererar han snabbt
till personangrepp, "ho ho ho", upprepar samma fråga gång på gång som
en ovanligt efterbliven treåring, och töntar till det i största allmänhet.
Därefter utropar han sig till segrare, meningsmotståndarna är losers, nötter
och nazister/nazisionister (eller libertiner, tog väl bara tre år och ett
par hundra påpekanden för honom att förstå att det inte betyder det han trodde).
Så om du är osäker om något debattämne som bigj berör, ta motsatt ståndpunkt så hamnar du med 99 procents säkerhet rätt.
Oftast blir bigj bannad ganska omgående från debattforum, oavsett politisk färg, inte pga sina "åsikter" utan pga att han är en synnerligen otrevlig debattör, nedlåtande, hånfull, von oben, you name it.
Är Filosofiforum ovanligt snällt, eller får han vara kvar som en källa
till spontana flatskratt?
Att det finns ett antal debattörer här som håller med honom antar jag beror på att ni vill förlänga njutningen av att se ett riktigt pucko hålla i gång.
Edit: Ok, jag såg att min tråd (ett misstag, var menat som ett svar här) är flyttad.
Men jag förstår faktiskt inte varför, om nu inlägget tas bort, vissas inlägg med i princip samma innehåll, får vara kvar.
With Respect, yours truly, Aaron.
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Då är det väl din uppgift att visa i sak att ditt påstående stämmer? Att bara stövla in och försöka smutskasta någon, och be oss ta dig på orden (då du uppenbarligen vet sånt), måste vara det mest ofilosofiska förfarandet i frågan. Din åsikt ger vi inte mycket för. Här är vi ute efter sanningen.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
Hejsan!
Såg att en Aaron hade surnat till direkt, jepp, mina inlagor kan reta sverigedemokrater och libertiner ordentligt - vilket även är en del av det vi vilja uppnå! Denne hamnade tydligen i papperskorgen direkt!
Nu vidare i vår sökande analysering av vad som kan göras åt svält och annat elände orsakat av kapitalismen!
De ekonomiska zonerna är delvis rena slavläger, se bara här vad som händer i företag ägda/styrda av svenska ägare:
"Klädkedjor ignorerar arbetsvillkor
Många stora klädkedjor struntar i att kontrollera arbetsvillkoren hos sina leverantörer, enligt en granskning som Råd & Rön och andra europeiska konsumenttidningar gjort.
Granskningen gäller 35 kedjor, varav elva är verksamma i Sverige. Med hjälp av enkäter och annan information har deras miljöansvar och sociala ansvar värderats på en hundragradig skala.
H&M klarar sig bäst med 73 poäng, följt av Mango (64) och Zara (48). I botten ligger Lindex (17), Benetton(9) och Esprit (4), uppger TV4:s Nyheterna.
Källa: SVT Text, söndag 19 aug 2007
H&M påstås utnyttja indiska arbetare
Klädjätten Hennes & Mauritz anklagas återigen för att utnyttja arbetskraft i Indien och H&M svarar att man sänt informationen vidare till sitt kontor i Bangalore "för uppföljning".
Brittiska dagstidningen The Guardian har undersökt arbetsförhållandena på textilfabriker i Bangalore, bl.a. hos företaget Gokaldas Export som förser H&M med färdigsydda kläder.
Där tjänar en arbetare 16 kronor per niotimmars arbetsdag och tempot har pressats upp högt. Enligt en anställd kollapsar ett 15-tal arbetare varje dag och måste söka läkarvård."
Källa: SVT Text, måndag 3 sep 2007 (samma nyhet fanns även på TV4-text, samma dag)
"Anklagelser mot Electrolux i Mexiko
Arbetare i en av Electrolux fabriker i Mexiko hindras från att organisera sig fackligt. Det hävdar anställda för programmet Kaliber i Sveriges Radio.
– Pratar man om att starta fackförbund på arbetet får man sparken, säger en kvinna till Kaliber. Ett förbud mot att starta fackförbund är olagligt i Mexiko.
Många kvinnliga arbetare tvingas även att utföra sexuella tjänster åt förmän och chefer på företaget. Vilket innebär att det är vanligt med sexuella trakasserier på denna Electroluxfabrik i Mexiko.
Electrolux svarar att bilden inte stämmer överens med deras och att alla anställda informeras om sina rättigheter.
– Vi ska gå igenom anklagelserna och kontakta fabriksledningen, säger
Henrik Sundström på Electrolux."
Källa: SVT Text/Sveriges Radio P1, söndag 6 april, 2008
"Barn gjorde telemaster åt Ericsson
Fyra underleverantörer till Ericsson och Telenor i Bangladesh har låtit barnarbetare tillverka telemaster under usla arbetsförhållanden.
Säkerheten på företagen har varit undermålig och brutit mot både landets lagar och mot avtalen med Ericsson och Telenor. Det visar en granskning som frilansjournalisten Tom Heinemann gjort för SVT:s Uppdrag Granskning.
Efter reportaget har Ericsson och Telenor sagt upp flera av avtalen med underleverantörerna. Varför företagen inte själva upptäckt bristerna trots inspektioner finns inget bra svar på."
Källa: SVT-Text, onsdag 14 maj, 2008
Några röster om globaliseringen…….
”Vi anser det beklagligt att människor dog, kanske i onödan, men det ändrar inte det faktum att för att Chevron ska kunna göra affärer i nittio länder runtom i världen är vi tvungna att samarbeta med regeringar av många olika slag.”
Mike Libbey, talesman för oljebolaget Chevron, efter att helikopterburna soldater skjutit två försvarslösa, protesterande Awoyebor till döds och skadat ytterligare trettio. Deras enda krav var att få ett formellt möte med bolaget om dess oljeutvinning.
”Om vi hade jord skulle vi helt enkelt stanna där och bruka jorden för våra behov. Men vi är utan jord, så vi har inget annat val än att jobba i den ekonomiska zonen även om det är mycket tungt och situationen här är väldigt orättvis. Rekryterarna sa vi skulle få hög inkomst, men som jag har upplevt det kan jag inte ens klara mina egna utgifter, och inte skicka mina föräldrar några pengar.”
Raquel, som flyttat in från landet till frihandelszonen Cavite på Filippinerna………..
”Samtliga Tommy Hilfiger-produkter, inklusive kläderna, är tillverkade av underleverantörer.”
Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 49
”Alla komponenter till det japanska företaget Toshiba är idag (2005-2006) tillverkade i Kina.”
SMN/19.4.2005 (WE) No fear of Chinese Dragon Dr Bharat Jhunjhunwala
”Åren efter 1993 gjorde sig Adidas av med i stort sett hela sin egna produktion, och sedan dess har bara 1 procent av deras produkter tillverkats i fabriker de själva äger.”
Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 228f
”Ericsson var ett av de storföretag som mest hårdnackat vägrade att avbryta sina affärer med Burmas militärjunta, trots kampanjen för en internationell handelsbojkott. Det ledde bland annat till att de miste ett uppdrag att modernisera San Fransiscos SOS-tjänst.”
Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 398 och 453f
”Ericsson har ca 4000 anställda i Kina som tillverkar mobiltelefoner och komponenter. Volvo Bussar har ca 2500 anställda i landet, i samarbete med lokala bolag.
Med undantag för den fackförening som är knuten till staten och kommunistpartiet (ACFTU, världens största fackförening med 110 miljoner medlemmar), är det förbjudet att organisera sig fackligt i Kina.”
Kristina Bjurling & Helena Bergh de Medeiros: "Globala företag – globalt ansvar?", Forum Syd 2001, s 28 och 50
”...Arbenz [har], i överensstämmelse med de kommunistiska parollerna, igångsatt en radikal jordreform, som bl. a berövat United Fruit Co deras vidsträckta domäner, som kostat så mycket i investeringar och skötts med mönstergill omsorg.”
Svenska Dagbladets ledare i juni 1954, om orsaken till den CIA-stödda statskuppen mot Guatemalas folkvalde president Jacobo Arbenz
Källa: TLM #3 1994, sidan 33.
“27 million workers in the world’s 845 export processing zones are not allowed to organize in unions for collective bargaining.”
Källa: UNDP: "Human Development Report", 1999 / penpress.org 020529
”För optimal vinst, investera i Export Process Zoner i Bangladesh! Bangladesh erbjuder den mest produktiva men billiga arbetskraften. Fackföreningar och strejker är förbjudna i zonerna.”
Bangladeshs regering i en annonstext riktad till utländska storföretag
Källa: Forum Syd, sidan 8, år 2001
På detta sätt "förbilligar" vårt näringsliv varorna i butikerna. Och grunden för allt detta är att man utnyttjar människor, och drar sig inte för att massmörda för att tjäna sina pengar! Något som är förbjudet enligt internationell lag, se själva:
“Starvation of civilians as a method of warfare is prohibited.”
Artikel 54, första punkten, ur Genèvekonventionens TPI från 1977
Vill vi ha ett sådant system som kapitalismen? När det finns alternativ!
MVH
bigj
Såg att en Aaron hade surnat till direkt, jepp, mina inlagor kan reta sverigedemokrater och libertiner ordentligt - vilket även är en del av det vi vilja uppnå! Denne hamnade tydligen i papperskorgen direkt!
Nu vidare i vår sökande analysering av vad som kan göras åt svält och annat elände orsakat av kapitalismen!
De ekonomiska zonerna är delvis rena slavläger, se bara här vad som händer i företag ägda/styrda av svenska ägare:
"Klädkedjor ignorerar arbetsvillkor
Många stora klädkedjor struntar i att kontrollera arbetsvillkoren hos sina leverantörer, enligt en granskning som Råd & Rön och andra europeiska konsumenttidningar gjort.
Granskningen gäller 35 kedjor, varav elva är verksamma i Sverige. Med hjälp av enkäter och annan information har deras miljöansvar och sociala ansvar värderats på en hundragradig skala.
H&M klarar sig bäst med 73 poäng, följt av Mango (64) och Zara (48). I botten ligger Lindex (17), Benetton(9) och Esprit (4), uppger TV4:s Nyheterna.
Källa: SVT Text, söndag 19 aug 2007
H&M påstås utnyttja indiska arbetare
Klädjätten Hennes & Mauritz anklagas återigen för att utnyttja arbetskraft i Indien och H&M svarar att man sänt informationen vidare till sitt kontor i Bangalore "för uppföljning".
Brittiska dagstidningen The Guardian har undersökt arbetsförhållandena på textilfabriker i Bangalore, bl.a. hos företaget Gokaldas Export som förser H&M med färdigsydda kläder.
Där tjänar en arbetare 16 kronor per niotimmars arbetsdag och tempot har pressats upp högt. Enligt en anställd kollapsar ett 15-tal arbetare varje dag och måste söka läkarvård."
Källa: SVT Text, måndag 3 sep 2007 (samma nyhet fanns även på TV4-text, samma dag)
"Anklagelser mot Electrolux i Mexiko
Arbetare i en av Electrolux fabriker i Mexiko hindras från att organisera sig fackligt. Det hävdar anställda för programmet Kaliber i Sveriges Radio.
– Pratar man om att starta fackförbund på arbetet får man sparken, säger en kvinna till Kaliber. Ett förbud mot att starta fackförbund är olagligt i Mexiko.
Många kvinnliga arbetare tvingas även att utföra sexuella tjänster åt förmän och chefer på företaget. Vilket innebär att det är vanligt med sexuella trakasserier på denna Electroluxfabrik i Mexiko.
Electrolux svarar att bilden inte stämmer överens med deras och att alla anställda informeras om sina rättigheter.
– Vi ska gå igenom anklagelserna och kontakta fabriksledningen, säger
Henrik Sundström på Electrolux."
Källa: SVT Text/Sveriges Radio P1, söndag 6 april, 2008
"Barn gjorde telemaster åt Ericsson
Fyra underleverantörer till Ericsson och Telenor i Bangladesh har låtit barnarbetare tillverka telemaster under usla arbetsförhållanden.
Säkerheten på företagen har varit undermålig och brutit mot både landets lagar och mot avtalen med Ericsson och Telenor. Det visar en granskning som frilansjournalisten Tom Heinemann gjort för SVT:s Uppdrag Granskning.
Efter reportaget har Ericsson och Telenor sagt upp flera av avtalen med underleverantörerna. Varför företagen inte själva upptäckt bristerna trots inspektioner finns inget bra svar på."
Källa: SVT-Text, onsdag 14 maj, 2008
Några röster om globaliseringen…….
”Vi anser det beklagligt att människor dog, kanske i onödan, men det ändrar inte det faktum att för att Chevron ska kunna göra affärer i nittio länder runtom i världen är vi tvungna att samarbeta med regeringar av många olika slag.”
Mike Libbey, talesman för oljebolaget Chevron, efter att helikopterburna soldater skjutit två försvarslösa, protesterande Awoyebor till döds och skadat ytterligare trettio. Deras enda krav var att få ett formellt möte med bolaget om dess oljeutvinning.
”Om vi hade jord skulle vi helt enkelt stanna där och bruka jorden för våra behov. Men vi är utan jord, så vi har inget annat val än att jobba i den ekonomiska zonen även om det är mycket tungt och situationen här är väldigt orättvis. Rekryterarna sa vi skulle få hög inkomst, men som jag har upplevt det kan jag inte ens klara mina egna utgifter, och inte skicka mina föräldrar några pengar.”
Raquel, som flyttat in från landet till frihandelszonen Cavite på Filippinerna………..
”Samtliga Tommy Hilfiger-produkter, inklusive kläderna, är tillverkade av underleverantörer.”
Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 49
”Alla komponenter till det japanska företaget Toshiba är idag (2005-2006) tillverkade i Kina.”
SMN/19.4.2005 (WE) No fear of Chinese Dragon Dr Bharat Jhunjhunwala
”Åren efter 1993 gjorde sig Adidas av med i stort sett hela sin egna produktion, och sedan dess har bara 1 procent av deras produkter tillverkats i fabriker de själva äger.”
Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 228f
”Ericsson var ett av de storföretag som mest hårdnackat vägrade att avbryta sina affärer med Burmas militärjunta, trots kampanjen för en internationell handelsbojkott. Det ledde bland annat till att de miste ett uppdrag att modernisera San Fransiscos SOS-tjänst.”
Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 398 och 453f
”Ericsson har ca 4000 anställda i Kina som tillverkar mobiltelefoner och komponenter. Volvo Bussar har ca 2500 anställda i landet, i samarbete med lokala bolag.
Med undantag för den fackförening som är knuten till staten och kommunistpartiet (ACFTU, världens största fackförening med 110 miljoner medlemmar), är det förbjudet att organisera sig fackligt i Kina.”
Kristina Bjurling & Helena Bergh de Medeiros: "Globala företag – globalt ansvar?", Forum Syd 2001, s 28 och 50
”...Arbenz [har], i överensstämmelse med de kommunistiska parollerna, igångsatt en radikal jordreform, som bl. a berövat United Fruit Co deras vidsträckta domäner, som kostat så mycket i investeringar och skötts med mönstergill omsorg.”
Svenska Dagbladets ledare i juni 1954, om orsaken till den CIA-stödda statskuppen mot Guatemalas folkvalde president Jacobo Arbenz
Källa: TLM #3 1994, sidan 33.
“27 million workers in the world’s 845 export processing zones are not allowed to organize in unions for collective bargaining.”
Källa: UNDP: "Human Development Report", 1999 / penpress.org 020529
”För optimal vinst, investera i Export Process Zoner i Bangladesh! Bangladesh erbjuder den mest produktiva men billiga arbetskraften. Fackföreningar och strejker är förbjudna i zonerna.”
Bangladeshs regering i en annonstext riktad till utländska storföretag
Källa: Forum Syd, sidan 8, år 2001
På detta sätt "förbilligar" vårt näringsliv varorna i butikerna. Och grunden för allt detta är att man utnyttjar människor, och drar sig inte för att massmörda för att tjäna sina pengar! Något som är förbjudet enligt internationell lag, se själva:
“Starvation of civilians as a method of warfare is prohibited.”
Artikel 54, första punkten, ur Genèvekonventionens TPI från 1977
Vill vi ha ett sådant system som kapitalismen? När det finns alternativ!
MVH
bigj
Att verka för det goda...
Re: Varför togs det bort, jag
Aaron skrev:håller inte sämre ton än bigj?
Om man som jag följt bigj:s "karriär" ett tag så inser man att han
bara är en, om än något mer än vanligt sofistikerad, foliehatt.
Han (kanske) har läst en hel del, men det är bara att titta på
den läsförståelse han visar andra debattörers inlägg, för att inse
att han förstår noll, och ofta(st) förstår 180 grader fel.
När han inte förstår och inte kan svara så degenererar han snabbt
till personangrepp, "ho ho ho", upprepar samma fråga gång på gång som
en ovanligt efterbliven treåring, och töntar till det i största allmänhet.
Därefter utropar han sig till segrare, meningsmotståndarna är losers, nötter
och nazister/nazisionister (eller libertiner, tog väl bara tre år och ett
par hundra påpekanden för honom att förstå att det inte betyder det han trodde).
Så om du är osäker om något debattämne som bigj berör, ta motsatt ståndpunkt så hamnar du med 99 procents säkerhet rätt.
Oftast blir bigj bannad ganska omgående från debattforum, oavsett politisk färg, inte pga sina "åsikter" utan pga att han är en synnerligen otrevlig debattör, nedlåtande, hånfull, von oben, you name it.
Är Filosofiforum ovanligt snällt, eller får han vara kvar som en källa
till spontana flatskratt?
Att det finns ett antal debattörer här som håller med honom antar jag beror på att ni vill förlänga njutningen av att se ett riktigt pucko hålla i gång.
Edit: Ok, jag såg att min tråd (ett misstag, var menat som ett svar här) är flyttad.
Men jag förstår faktiskt inte varför, om nu inlägget tas bort, vissas inlägg med i princip samma innehåll, får vara kvar.
With Respect, yours truly, Aaron.
Vad trevligt du titta förbi. Något annat som intresserar eller bara ett fan?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
oooops.....
Hejsan!
Bigj bliver :arrow: :oops: men även :lol: av uppvaktningen av herr Aaron just fredag den 13:e.....
MVH
bigj
Bigj bliver :arrow: :oops: men även :lol: av uppvaktningen av herr Aaron just fredag den 13:e.....
MVH
bigj
Att verka för det goda...
Re: Varför togs det bort, jag
Aaron skrev:håller inte sämre ton än bigj?
Om man som jag följt bigj:s "karriär" ett tag så inser man...
Ett helt sakligt inägg Aaron. Biggen är en idiot det vet vi alla, men han är kul att busa med.
Nåvål åter till ämnet. Varför delar då inte de rika med sig? De rika skulle lätt kunna göra det men vill inte. Varför? Och varför skulle de acceptera att "tvingas" göra så? De har makten.
Nej vad som kommer hända, om nu oljepriserna stiger, maten blir dyrare osv är att de fattiga får det ännu sämre.
Frågan är mer vad är realistiskt att göra, vad får effekt? Att testa att köra den kommunistiska varianten ånyo som biggen pläderar är inte folk intresserade av, så andra alternativ...?!
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 13 och 0 gäster