Samma behov av auktoritet nu som förr.

[SportFilosofen]

Vissa i min yrkesgrupp (läkare) beklagar sig över att folk inte längre tror på auktoriteter. Kompisar från andra klassiska jobb (lärare, poliser, jurister) säger samma sak: ingen lyssnar på dom längre.

Det ligger säkert mycket i det.

Men jag tror inte vi på en generation eller två har förlorat vårt behov av en guide i tillvaron.  I dag är det media som serverar oss sanningarna. Och det sker inte alls på något mer demokratiskt sätt än tidigare. Tvärtom. Media florerar och översvämmas av totalt tvärsäkra sanningar om exakt allting. I GP kan man läsa att "rose är den mest sociala drycken efter champange".

Jaha. Tack. Då vet jag det.

Personligen kan jag tänka mig ett flertal tillfällen då Rose är mer socialt än champange. Om man bjuder hem kompisar på halstrad strömming en tisdagkväll kan det kanske bli aningen stel stämning om man sprättar en flaska Champange för 1200 pix....eller vad tror ni? Man landar nog inte helt rätt i alla fall.

Hela mediavärlden talar om för oss vad som exakt rätt. Hus och hem. Gods och gård. Laga lätt. Bröllop. Vi föräldrar. Sanningar i komprimerat format.

Problemet med detta är att denna typ av komprimerad sanning inte står för något alls. Sanningen är att sanningen inte är uppenbar och ganska svår att få tag på. Tex om man utreder en patient för ryggsmärta. I bland är det lätt. Ryggskott. Voltaren, tack och hej leverpastej. Men i bland är ryggsmärtan svår att fånga och trots alla möjliga indirekta sätt att mäta vad som händer i kroppen kan vi inte finna orsaken. Då blir patienten förbannad. Och då tolkar många detta som ett tecken på samhällets uppluckring och demoralisering. Men det gör inte jag. Jag tolkar det som besvikelse över att auktoriteten fallerar. Är man van att rätta in sitt liv efter det överflöd av bekvämma sanningar som vi matas med varje dag så rämmar bilden när doktorn sitter rakt upp och ned och säger:

"Jag har inte en aning om varför du har ont i ryggen. Jag måste undersöka mer"

Skriket om inkompetens och hot om anmälningar beror helt enkelt på att vi inte i dag behöver hantera verkligheten med särskilt stort eget ansvar.

Vad tror ni?

Gissningsvis är populationen på filosofiforum.com inte representativ för ovanstående resonemang. Här är ju folk öppensinnade och sanningssökande. Men överlag tror jag att jag har rätt.

[suchanother]

Vad tror ni?

Jag tror att du är en bluff.
Du är ingen läkare, ser det på ditt snack. Ditt amatörsnack imponerar inte.
Du är vårdbiträde men ser upp till läkare och vill vara som de.

[SportFilosofen]

Vad tror ni?

Jag tror att du är en bluff.
Du är ingen läkare, ser det på ditt snack. Ditt amatörsnack imponerar inte.
Du är vårdbiträde men ser upp till läkare och vill vara som de.

Ser du ned på vårdbiträden?

[suchanother]

Se, där kom sanningen fram.
Nej, ser inte ner på vårdbiträden. men är lite förgrymmad på folk som "spelar" nåt bättre än de är.

[Skogsälvan]

Informationsflödet som exempelvis internet ger den enkilda individen mer kunskap. Jag kanske blir ordinerad sertralin. Då kilar jag in på nätet och googlar runt på sertralin, både fass och vad personer anser som har använt det, doser och effekter osv. Då blir lätt sertralin ett specialintresse för individen, eventuellt utvidgas det till depression och dess medikament. Läkaren med sin långa utbildning som berör fler ämnen och medikamenter kan faktiskt hamna på efterkälken här inom en speciell medicin eller åkomma.

[Avantgardet]

Jag tror samhället på denna punkt befinner sig mitt uppe i en kris. Utvecklingen tycks gå åt rakt fel håll utav de två som finns tillgängliga. Eller med andra ord så åker makten över den egna vardagen allt längre och längre ifrån oss och storebror kniper sin näve allt hårdare omkring oss.

Jag tror ju på att skita blankt i de traditionella rollspelen och bara spela med öppna kort. Ponera följande,

LÄKAREN: Äh, shit, jag har alls ingen djävla aning vad det kan vara för fel på dig, inget förslag själv?
PATIENT: Vad fan tror du att jag går hit för?
LÄKARE: Ja, ja, så långt är jag med, men vad gör vi åt saken då? Jag hittar ju inget fel, och du gnäller över att du har ont, och huruvida du är en djävla gnällspik och hypokondriker som bara är ute efter piller, eller om du de facto har djävligt ont och därför gnäller, gör mig mer eller mindre detsamma. The point being att jag är djävligt sugen på att gå ut och ta en fika, och orkar inte lyssna på en massa gnäll, dessutom är jag människovän och vill att folk ska må gott, så här har du nu ett recept på en hundraburk Tradolan mot att du bjussar på en kaffe, är det lugnt?
PATIENT: Fuck, absolut doktorn!

[Skogsälvan]

Jag har i samspråk med min läkare kommit fram till mediciner som jag och han tror på. Vad är det för fel på att förena kunskap? Bara för att jag inte har ett läkardiplom innebär det inte att jag med intresse är helt ovetande och säger "Ja, doktorn" till vad som helst. Däremot har jag respekt och tilltro till läkare, men även till mig själv.

[Avantgardet]

Jag självmedicinerar, läkarna skriver ju bara ut skitgrejer åt mig ändå bara för att jag råkar ha lite trasslig bakgrund. Anser mig fullt kompetent att göra det, men givetvis är det ett mycket smalt område vi talar om då, de mer krångliga grejerna överlåter jag på auktoriteten.

[Skogsälvan]

Ja, apropå precis ingenting så tycker jag att det är skamligt hur läkarkåren förvägrar missbrukare benso. Ruttet. Det skulle ju funka strålande att de hämtade ut sina recept med kortare intervaller.

[suchanother]

Jaså ni pratar om lyxproblem med läkemedelsmissbruk och kräver att skattebetalarna står för eran benzo?
Förstår problemet, har själv tänkt börja odla cannabis, har aldrig testat, är naiv på detta området. Men är jävligt stressad, ven inte vad jag ska göra super skallen av mej men mår dåligt efteråt finns det ingen kompromiss?

[Avantgardet]

Samhället skulle tjäna på att vara "snällare" med förskrivningar av narkotikaklassade grejer till missbrukare. Det är ju inte som så att de slutar knarka bara för att läkaren säger nej, nä, de styr det på annat håll och måste betala mycket mer vilket på samma gång innebär att de kommer ta till grövre kriminalitet. Samma med soc. När soc håller inne utbetalningar för missbrukare, för att djävlas eller vad nu tanken är, så stiger direkt kriminaliteten på orten. Direkt korrelation. Det är så enkelt att det är skrämmande, men man vill hellre moralisera än göra situationen bättre för alla inblandade. Idiotiskt, och ett djävligt gott skäl att tvivla på auktoriteter.

[Avantgardet]

Jaså ni pratar om lyxproblem med läkemedelsmissbruk och kräver att skattebetalarna står för eran benzo?
Förstår problemet, har själv tänkt börja odla cannabis, har aldrig testat, är naiv på detta området. Men är jävligt stressad, ven inte vad jag ska göra super skallen av mej men mår dåligt efteråt finns det ingen kompromiss?

Visst finns det kompromisser, men inte i kvällspressen. Det är det här jag menar med att vi har två alternativ. Endera 1) så börjar vi odla lite djävla civilkurage och medborgaransvar, eller så 2) kommer såna där kapitalstarka överstatliga makteliter att kontrollera vårt varje steg som vi tar.

[suchanother]

Fan Avant gör redan de två första, men önskar något individuellt, droger, pengar är inga problem. Vill inte flippa ut, är kontrollfreak, nåt lämpligt du kan föreslå till en amatör?

[Skogsälvan]

Vad kostar... låt säga ett hundrapack 25-mg oxascand skattebetalarna? För mig som hämtar ut kostar det någon tia. Det är ett väldigt billigt läkemedel. Faktiskt är benso de billigaste jag har använt. Jag har haft recept med en månadsförbrukning som kostade kring tusenlappen... ja, för mig alltså. Jag har ingen aning om vad ni övriga skattebetalare får pröjsa för min existens.

[Avantgardet]

Det enda jag rekomenderar, även om jag själv envisas med annat också emellanåt, är brajjet. Universalmedicin är vad det är, funkar mot nästan allt.

De här djävla SSRI har man ju inte råd att äta, de kostar ju skjortan, och de byter ju stup i kvarten (kallas visst utveckling), varför man får betala det dubbla helt plötsligt för att de har tagit fram nån ny som funkar bättre, de har vänt en molekyl eller nåt så att man kan halvera dosen och få samma effekt. Alltså i klartext, man betalar dubbelt så mycket för hälften så mycket - genialt! Benso och smärtstillande preparat kostar ingenting i jämförelse (förutom på gatan då), och funkar fan så mycket bättre, men då löper man ju risk att bli beroende (som om man inte blev det av SSRI då, och snacka om obehaglig avtändning det är på dem också, groggy i flera dar har jag varit nu när jag precis fick för mig att lägga av med dem, har försökt förr men inte stått ut med den där avtändningen, har trappat ned lite smått och sen klippte jag). Vadå, skit samma liksom, de hade kunnat sätta mig på en löjligt liten dos av smärtstillande varje dag och jag hade funkat hur bra som helst, hade älskat att kliva upp på morgnarna och göra vad fan som helst, plocka bomull som slav, you name it!

Hoppas inte Sportfilosofen stryper oss för att vi glidit lite off-topic, vi söker ju trots allt, något famlande, efter en möjlighet att "strukturera" samhället bortom dessa söndervittrande auktoriteter.