Hubert skrev:Hmm - materialistisk vetenskap?
Om du menar vetenskaplig metod som vi bara har haft 200 år kanske, så är väl halva sanningen, än så länge halva sanningen, bra nog?
Hur många procent av sanningen kände människor till på Galileis tid?Algotezza skrev:Vertumnus skrev:
Det blir nog allt svårare att argumentera för den saken. Tanken att människan föds som ett oskrivet blad och skapar sig själv är inte lika levande som den en gång var. Vilken är balansen mellan miljö och genetik? Med ökande forskning tycks genetiken få allt större tyngd.
Vi föds inte som oskrivna blad utan har egenskaper, förmågor och karma med oss från föregående inkarnationer. Förmågor tar lång tid att öva upp. Dwt genetiska arvet ger bara yttre ramar. Vi fyller själva dessa ramar med innehåll via det vi har med oss från tidigare inkarnationer.
Materialistisk vetenskap ger bara halva bilden, nämligen den kvantitativa dimensionen.
Verkligheten är oändlig. Detbfinns alltid mer att upptäcka.
Precis allt har en mördare sida, menar jag, också medverandet. Den andra sidan av verkligheten är "den kvalitativa insidan," av der mätbara, upplevelsesidan, förståelsesidan, viljeföring, aavsikter.
Logisk fantadiförmåga kan leda vidare.
