Kort sagt: Gemene man kan mer om matte än om filosofi, och skulle ha större användning av filosofin.
Filosofins uppgift
Moderator: Moderatorgruppen
Stefan - filosofer har haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. Även det senaste århundradet, ja. Kanske i mindre utsträckning om man ser till det senaste 20 åren dock. Ändå är det anmärkningsvärt att filosofin är så främmande för de flesta människor. Då pratar jag inte om filosofi på särskilt hög nivå, utan enkla principer (t.ex. logiska felslut) som varit mer eller mindre kända i många hundra år.
Kort sagt: Gemene man kan mer om matte än om filosofi, och skulle ha större användning av filosofin.
Kort sagt: Gemene man kan mer om matte än om filosofi, och skulle ha större användning av filosofin.
Då pratar jag inte om filosofi på särskilt hög nivå, utan enkla principer (t.ex. logiska felslut) som varit mer eller mindre kända i många hundra år.
Kort sagt: Gemene man kan mer om matte än om filosofi, och skulle ha större användning av filosofin.
Det håller jag med om. Dock tror jag att intelligenta personer har en intuitiv känsla för de flesta logiska felslut. Mindre intelligenta har det dock inte. Vidare, även om man kanske har denna intuitiva känsla kand et vara svårt att förmedla den om man inte har en teori, som filosofin kan erbjuda, att backa upp den med.
En del hävdar ju att akademiker (humanister i synnerhet: ekonomer verkar ju ha större inflytande än nånsin) i allmänhet har mindre betydelse idag än tidigare, så det kan ligga en del i det du säger. Det är också anmärkningsvärt att folk knappt känner till en stor samhällsvetare/humanist under efterkrigstiden medan de har full koll på Marx, Freud, Kant m fl.
Stefan skrev:Då pratar jag inte om filosofi på särskilt hög nivå, utan enkla principer (t.ex. logiska felslut) som varit mer eller mindre kända i många hundra år.
Kort sagt: Gemene man kan mer om matte än om filosofi, och skulle ha större användning av filosofin.
Det håller jag med om. Dock tror jag att intelligenta personer har en intuitiv känsla för de flesta logiska felslut. Mindre intelligenta har det dock inte. Vidare, även om man kanske har denna intuitiva känsla kand et vara svårt att förmedla den om man inte har en teori, som filosofin kan erbjuda, att backa upp den med.
En del hävdar ju att akademiker (humanister i synnerhet: ekonomer verkar ju ha större inflytande än nånsin) i allmänhet har mindre betydelse idag än tidigare, så det kan ligga en del i det du säger. Det är också anmärkningsvärt att folk knappt känner till en stor samhällsvetare/humanist under efterkrigstiden medan de har full koll på Marx, Freud, Kant m fl.
Är det inte så att det tar ett tag för dom "stora" idéerna att smälta in i samhällsmevetandet. Diskuterades verkligen Freud och Marx i sin tid bland gemene man?
Jag tror att filosofin inte syns på grund utav den långa vägen till påverkan som den tar.
Angående ekonomers inflytande; är det inte bissart att idag så är ekonomin ett mål i sig, man behöver inte längre något att applicera verktyget ekonomi på.
Jag kan iofs hålla med om att ekonomisk- har ett värde intrinsikalt, men detta då man definierar det som ett minimum av ansträngning för avsedd effekt.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Re: Filosofins uppgift
Stefan skrev:Vad bör filosofer syssla med? Vilka är dom väsentliga filosofiska frågorna? Hur bör man bedriva filosofi?
1. Filosofer skall syssla med filosofi
2. Filosofi är studium av visdom
Är jag galen? Tveklöst inte. Men visst tusan lever man i en galen och underbar värld =)
hovnarr skrev:Stefan - filosofer har haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. Även det senaste århundradet, ja. Kanske i mindre utsträckning om man ser till det senaste 20 åren dock.
Hittade ett kul citat på området:
Europe was created by history. America was created by philosophy.
Margaret Thatcher
Per definition är filosofen en vän av visdom.
Vad en filosofs uppgift går ut på borde självklart vara att reda ut förutsättningarna för all slags mänsklig verksamhet i vårt universum.
Det enda oberoende redskapet härför finns logiken.
Logiken är det enda som reder sig själv.
Logiken är inte beroende av människan.
Däremot är människan beroende av logiken.
Vad en filosofs uppgift går ut på borde självklart vara att reda ut förutsättningarna för all slags mänsklig verksamhet i vårt universum.
Det enda oberoende redskapet härför finns logiken.
Logiken är det enda som reder sig själv.
Logiken är inte beroende av människan.
Däremot är människan beroende av logiken.
Filosofins uppgift
Filosofens uppgift är att med hjälp av logiken undersöka förutsättningarna för all mänsklig verksamhet i universum.
Inte många företeelser i den moderna civiliserade tillvaron som tål en logisk granskning.
Samhället påstås vara öppet, fast det har aldrig sålts så många lås, larmsystem, övervakningsutrustning, avlyssningsutrustning och dylikt. Privatisering är tidens trend.
Konkurrens påstås garantera godkvalitet, konkurrensen som anses vara fri är utomordentligt bundet.
Lagarna i våra civiliserade utvecklade nationer anses vara rättvisa och garantera människors lika värde, men ändå dör ett barn i svält var tredje sekund.
Människorna betraktar sig som fria i västvärlden, ändå tills det blir frågan om ansvar, ja då gör var och en bara sitt jobb utan personligt ansvar.
Det är utomordentligt bekvämt att sälla sig till den stora massan och aldrig ifrågasätta vad man själv gör, vilket tycks i dom flesta fallen inskränka sig till gnällande och gnyende vid löneförhandlingar.
Produktivitet, företagsamhet och konkurrens är begrepp som präglar den moderna civiliserade individens levnadsvillkor.
Utan arbete ska individen känna sig obehövlig och överflödig.
Moderaterna och fackföreningarna har samma mål i sikte. Arbete, arbete och åter arbete.
Sannerligen vore väl mera önskvärt att ersätta skitjobben med robotar.
I och med att ägandet har haft en oinskränkt maktposition vid utformandet av produktionsapparaten så har man alltid tvingat människan att anpassa sig till produktionsapparaten och inte tvärt om.
Hade produktionsförhållandena anpassats till individen hade nog även värderingarna om förverkligandet av sig på en sketen marknad.
Frigjordheten tycks vara proportionellt mot ansvarslöshet från den egna familjen; dvs ansvarsfrihet från barn och gamla.
Sartre den stora existentialistiske gurun mässade om att människan är dömd till frihet, vilket kvalificerat rapakalja.
Frihet är oberoende, till frihet kan inte någon varken dömas eller tvingas.
Sartres älskarinna Simone de Beauvoir hävdade att flicka föds man inte till utan det blir man.
Vad var och en har eller inte har ibrallan har inte stor betydelse för tankens kvalitet, men ska det vara kvoterat så ska det.
Barnen lärs i allt yngre ålder kräva sin rätt för att kunna hävda sig i den saliggörande konkurrensen.
Om alla kräver, vem kommer i så fall att ge?
Givetvis blir det dom som ingenting har som måste avstå från att få någonting överhuvudtaget.
Det människan gör för pengar blir alltid kvalitativt undermåligt.
Den totala kvaliteten på det som människan gör för pengar globalt finns att avläsa i statistiken över döda i svält och andra umbäranden.
Frihet är oberoende, framför allt oberoende av andras åsikter och värderingar.
Är det så att någon anser att det är fel att tillverka kanoner finns alltid möjlighet att avstå.
Hänsyn är ingenting som det går att köpa från någon affär, lika lite som det går att köpa ondska på burk.
Hänsyn, godhet och ondska kommer fram vid utförandet av handlingar.
En polsk anarkist som nackades av Stalins Handslangare sa följande:
Du ska inte vara rädd för dina fiender, ty det värsta dom kan göra dig är att döda dig!
Du ska inte vara rädd för dina vänner, ty det värsta dom kan göra dig är att förråda dig!
Men räds den likgiltige, ty det är med dennes tysta samtycke som mord och förräderi kan fortgå!
Inte många företeelser i den moderna civiliserade tillvaron som tål en logisk granskning.
Samhället påstås vara öppet, fast det har aldrig sålts så många lås, larmsystem, övervakningsutrustning, avlyssningsutrustning och dylikt. Privatisering är tidens trend.
Konkurrens påstås garantera godkvalitet, konkurrensen som anses vara fri är utomordentligt bundet.
Lagarna i våra civiliserade utvecklade nationer anses vara rättvisa och garantera människors lika värde, men ändå dör ett barn i svält var tredje sekund.
Människorna betraktar sig som fria i västvärlden, ändå tills det blir frågan om ansvar, ja då gör var och en bara sitt jobb utan personligt ansvar.
Det är utomordentligt bekvämt att sälla sig till den stora massan och aldrig ifrågasätta vad man själv gör, vilket tycks i dom flesta fallen inskränka sig till gnällande och gnyende vid löneförhandlingar.
Produktivitet, företagsamhet och konkurrens är begrepp som präglar den moderna civiliserade individens levnadsvillkor.
Utan arbete ska individen känna sig obehövlig och överflödig.
Moderaterna och fackföreningarna har samma mål i sikte. Arbete, arbete och åter arbete.
Sannerligen vore väl mera önskvärt att ersätta skitjobben med robotar.
I och med att ägandet har haft en oinskränkt maktposition vid utformandet av produktionsapparaten så har man alltid tvingat människan att anpassa sig till produktionsapparaten och inte tvärt om.
Hade produktionsförhållandena anpassats till individen hade nog även värderingarna om förverkligandet av sig på en sketen marknad.
Frigjordheten tycks vara proportionellt mot ansvarslöshet från den egna familjen; dvs ansvarsfrihet från barn och gamla.
Sartre den stora existentialistiske gurun mässade om att människan är dömd till frihet, vilket kvalificerat rapakalja.
Frihet är oberoende, till frihet kan inte någon varken dömas eller tvingas.
Sartres älskarinna Simone de Beauvoir hävdade att flicka föds man inte till utan det blir man.
Vad var och en har eller inte har ibrallan har inte stor betydelse för tankens kvalitet, men ska det vara kvoterat så ska det.
Barnen lärs i allt yngre ålder kräva sin rätt för att kunna hävda sig i den saliggörande konkurrensen.
Om alla kräver, vem kommer i så fall att ge?
Givetvis blir det dom som ingenting har som måste avstå från att få någonting överhuvudtaget.
Det människan gör för pengar blir alltid kvalitativt undermåligt.
Den totala kvaliteten på det som människan gör för pengar globalt finns att avläsa i statistiken över döda i svält och andra umbäranden.
Frihet är oberoende, framför allt oberoende av andras åsikter och värderingar.
Är det så att någon anser att det är fel att tillverka kanoner finns alltid möjlighet att avstå.
Hänsyn är ingenting som det går att köpa från någon affär, lika lite som det går att köpa ondska på burk.
Hänsyn, godhet och ondska kommer fram vid utförandet av handlingar.
En polsk anarkist som nackades av Stalins Handslangare sa följande:
Du ska inte vara rädd för dina fiender, ty det värsta dom kan göra dig är att döda dig!
Du ska inte vara rädd för dina vänner, ty det värsta dom kan göra dig är att förråda dig!
Men räds den likgiltige, ty det är med dennes tysta samtycke som mord och förräderi kan fortgå!
Om filosofi: Vad är filosofi?
Ordet filosofi bildas av grekiska, phileö (älskar) + sophia (visdom) = philosophi
Men vad innebär det?
begrepet har inte alltid betyd samma sak. Hos gamla greker har den omfamnat nästan all kunskapsfält. Idag, däremot, är det högst specialiserat vetenskap. Vem har rätt och vem har fel?
En liknelse:
Om vi föreställer oss ett hus; vad den består av och hur den byggs. Alla beståndsdelar kommer från olika fabriker & företag och tillverkas av olika material enligt högst specialiserat kunnskap, men det som håller dem samman - cement, limm, spikar, etc (plus byggnadsarbetarnas kunskap) -detta är ingenting annat än husets filosofi. Just detta gör det till en plats man kan bo i (den faller inte samman)...
Med andra ord, filosofi är inte en särkilt specialiserat vetenskap som ska syssla med några utvalda descipliner, utan det är det lim och cement som binder samman all mänsklig kunskap (vetenskap, religion, konst, etc,..) till en sammanhängande världsbild som man kan leva i. Därför bör filosofin studera allt. I detta avseende hade grekerna mer rätt (det kan man förstå även utifrån sambandet mellan antalet stora filosofer idag och från gammla epoker).
Filosofins ursäkt:
Visst kan man förstå dagens filosofi (filosofer). Med tanke på hur många olika, väl utvecklade vetenskap finns det idag är det omöjligt för en mänsklig varelse (även för ett geni) att sätta sig i dem alla. Idag kan man ägna hela sitt liv åt en enda vetenskap och bli på sin höjd en god specialist. Detta förklarar saknaden av dem stora filosofer i den moderna tiden.
Men frågan återstår: kan detta ursäkta filosofiinstitutioner som istället för att underlätta det stora uppgift väljer att klippa av det mesta av mänskligt kunskap och specialisera sig i några få grenar (som härstammar från antikens filosofi)? Eller borde modern filosofi satsa på att bygga broar mellan vilt skilda kunskapskällor i likheten med andra institutioner som har redan förståt dess värde och satsar på tvärvetenskap?..
Ordet filosofi bildas av grekiska, phileö (älskar) + sophia (visdom) = philosophi
Men vad innebär det?
begrepet har inte alltid betyd samma sak. Hos gamla greker har den omfamnat nästan all kunskapsfält. Idag, däremot, är det högst specialiserat vetenskap. Vem har rätt och vem har fel?
En liknelse:
Om vi föreställer oss ett hus; vad den består av och hur den byggs. Alla beståndsdelar kommer från olika fabriker & företag och tillverkas av olika material enligt högst specialiserat kunnskap, men det som håller dem samman - cement, limm, spikar, etc (plus byggnadsarbetarnas kunskap) -detta är ingenting annat än husets filosofi. Just detta gör det till en plats man kan bo i (den faller inte samman)...
Med andra ord, filosofi är inte en särkilt specialiserat vetenskap som ska syssla med några utvalda descipliner, utan det är det lim och cement som binder samman all mänsklig kunskap (vetenskap, religion, konst, etc,..) till en sammanhängande världsbild som man kan leva i. Därför bör filosofin studera allt. I detta avseende hade grekerna mer rätt (det kan man förstå även utifrån sambandet mellan antalet stora filosofer idag och från gammla epoker).
Filosofins ursäkt:
Visst kan man förstå dagens filosofi (filosofer). Med tanke på hur många olika, väl utvecklade vetenskap finns det idag är det omöjligt för en mänsklig varelse (även för ett geni) att sätta sig i dem alla. Idag kan man ägna hela sitt liv åt en enda vetenskap och bli på sin höjd en god specialist. Detta förklarar saknaden av dem stora filosofer i den moderna tiden.
Men frågan återstår: kan detta ursäkta filosofiinstitutioner som istället för att underlätta det stora uppgift väljer att klippa av det mesta av mänskligt kunskap och specialisera sig i några få grenar (som härstammar från antikens filosofi)? Eller borde modern filosofi satsa på att bygga broar mellan vilt skilda kunskapskällor i likheten med andra institutioner som har redan förståt dess värde och satsar på tvärvetenskap?..
E.S.
Vad är filosofi?
Nietzsche skrev en plats (moralens genealogi eller hinsides?) att filosofien inte var kärlek till visdom, men kärlek till sin egen visdom. Tycker det var rätt träffande jag:-) Ofta änder det som kunde bli goda filosofiska samtaler (sökandet) ut i en masturbation av egoet grundat arrogans.
Definitionen i sitt ursprung var alltså en elenchos argumentation som följde dialektiskt mönster i samtalandet för att söka efter en yttre (ideell och absolut) visdom som låg a priori. Ingen gjorde krav på att besitta visdomen i utgångspunktet, men visdommen skulle finnas i gensidig tillbakadrivande av motpartens argumenter. Stod som motsats till eristiken som var rena stridsargumentationen utan hänsyn till sannhetsgestalt. Absolutism och relativism. Filosofi krävde alltså i utgångspunktet en grundlägande enighet om att i alla fall någonting måste vara absolut eller universellt. När elenchos föll ifrån till fördel för skriften och man går bort från denna absoluta idè som det ska sökas efter och menar att visdommen inte är en perfekt idé så börjar man att komma ner på ett arrogansens område där man själv är utgångspunkten för visdommen. Visdommen är inte längre ett yttre allmänngiltigt fenomen men en innre tillstånd som öppnar för eller resuterar i en relativistisk hållning där logos inte står lika starkt som ethos och pathos, eller i varje fall inte starkare. Vi får autoriteter som står starkt i egenskap av sin autoritet och inte i egenskap av visdommens autoritet. Filosofi flyttar sig från att vara sökandet efter det abstrakta autoritära och mot en hävdelse av sin egen autoritet eller försök på att stadfästa en egen autoritet och blir därmed inte längre filosofi i den sökande förstånd men filosofi i den egocentrerade förstånd...
Bara en tanke...
Nietzsche skrev en plats (moralens genealogi eller hinsides?) att filosofien inte var kärlek till visdom, men kärlek till sin egen visdom. Tycker det var rätt träffande jag:-) Ofta änder det som kunde bli goda filosofiska samtaler (sökandet) ut i en masturbation av egoet grundat arrogans.
Definitionen i sitt ursprung var alltså en elenchos argumentation som följde dialektiskt mönster i samtalandet för att söka efter en yttre (ideell och absolut) visdom som låg a priori. Ingen gjorde krav på att besitta visdomen i utgångspunktet, men visdommen skulle finnas i gensidig tillbakadrivande av motpartens argumenter. Stod som motsats till eristiken som var rena stridsargumentationen utan hänsyn till sannhetsgestalt. Absolutism och relativism. Filosofi krävde alltså i utgångspunktet en grundlägande enighet om att i alla fall någonting måste vara absolut eller universellt. När elenchos föll ifrån till fördel för skriften och man går bort från denna absoluta idè som det ska sökas efter och menar att visdommen inte är en perfekt idé så börjar man att komma ner på ett arrogansens område där man själv är utgångspunkten för visdommen. Visdommen är inte längre ett yttre allmänngiltigt fenomen men en innre tillstånd som öppnar för eller resuterar i en relativistisk hållning där logos inte står lika starkt som ethos och pathos, eller i varje fall inte starkare. Vi får autoriteter som står starkt i egenskap av sin autoritet och inte i egenskap av visdommens autoritet. Filosofi flyttar sig från att vara sökandet efter det abstrakta autoritära och mot en hävdelse av sin egen autoritet eller försök på att stadfästa en egen autoritet och blir därmed inte längre filosofi i den sökande förstånd men filosofi i den egocentrerade förstånd...
Bara en tanke...
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 49 och 0 gäster