Avantgardet skrev:Jodå Auk, du förfäktar borgerlig vidskepelse. "Fri vilja", vad fan skulle det vara? Du menar att jag ska se till vad "induktionsproblemet gör med historicismen" (vad?), i samma andetag som du drar till med metafysiska amsagor som "fri vilja"? Förstår inte varför du avfärdar dialektiken. Själv har jag inte funnit ett mer fruktbart analytiskt redskap nånstans. Du har dock den där positionen gemensam med jbig, som också förfäktar samma vidskepelse. Detta är, som jag ser det, inte någon vinst för er utan endast en stor förlust. Ni förlorar härigenom möjligheten till mer djupgående och genomträngande analyser. Tvingas stanna vid ytan och den abstrakta formen. Precis samma problem har förstås Kant. Det är från det partikulära till det allmänna man måste gå, inte tvärtom. Förstår överhuvudtaget inte hur man kan argumentera emot något så självklart.
Jasså, då förstår jag att du snackar mycket, antar att du måste hitta någon med viljan eftersom din inte är fri.
Det vi förklarar med alla former av dialektiska analyser av vad som kan utsägas från det partikulära till det allmäna är bara rådande tills denna analys är gjord.
Det är ju fan lika uppenbart som att forskaren inte är objektiv utan bara söker vara objektiv.
Det induktionsproblemet gör med historicismen är att vi ser det som har varit gällande, det partikulära, och drar slutsatser om det allmänna, men dessa gäller bara för det som har varit och inte det som kommer vara om du inte gör antagandet att vi lever lagbunden regelmässig värld. Vilket verkar konstigt då reflektionen över vad som varit och
vad som komma skall förändrar det som varit i det som komma skall. Det borde vara en självklarhet för dig som omhuldar idéer om språkets metafysiskhet.
Och det är väl egentligen kärnan av varför du förkastar rationalismen, och därmed kritiserar Kant? Jag tycker det verkar som han är den ende som är i närheten av att förklara hur vi kan ha en dialektisk metod, och tycka oss nå sanningar därigenom? Men den diskussionen kan vi ta annorstädes, vill inte lusa ner här med ovidkommande
Fri vilja är det att jag kan gå och göra ett "uttag" från banken, men väger olika för och nackdelar, och genom att visa hänsyn eller inte, jag väljer mina sannolika framtider, så fortlöper mitt liv. Vad skulle saknas viljan för att den är fri menar du? Kan du inte föreställa dig mer än en sak? Kan du inte välja mellan ett och två? Är du som åsnan som svälter för att ingen hög med hö var större än den andra? Nej, vi har möjligheten att negligera och intressera oss. Och med lite andra funktioner så framträder det "fria" i viljan.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
