Fry skrev:Avantgardet skrev:Bistånd borde inte vara en bristvara. Det borde finnas åt helvete för mycket utav den varan. Man borde tävla om att hinna först med att skänka bort hela sin förmögenhet. Men det gör det inte, och det gör man inte. Och inte heller det har med någon inhemsk jordbrukspolitik att göra. Och om borgerskapet inte är villigt att skänka bort, och därigenom fortfarande har möjlighet att få ta åt sig lite utav äran (som man borde slåss om att få göra) för att ha fixat civilisationens enskilt största problem, ja då kan det vara dags att börja prata om tvång.
För bara några dagar sen var det en fråga på Aftonbladet i samband med Fugelsangs rymdresa, något i stil med: "Tycker du det är rätt att lägga flera miljarder kronor på rymdresor?" Alternativen var att rymdsatsningen var rätt, och sen fanns det 4-5 förslag på vad pengarna annars kunde användas till (varav ett alternativ var "bistånd"). Det oroväckande var att över 40% tyckte rymdsatsningen var rätt, medan det alternativ som fick allra minst röster var just "bistånd" (runt 5% har jag för mig). Hittar inte artikeln nu så kan tyvärr inte kolla. Att folk inte ger bort sina egna pengar i praktiken är ju en sak, men nog trodde jag att de i alla fall skulle vara mer positiva till bistånd när det gällde en rent (orealistisk) teoretisk fråga, av pengar de inte själva förfogar över. Tycker det är skrämmande, och åtminstone en indikation på att tvång kan bli nödvändigt.
Ja, tvång är uppenbarligen nödvändigt. Utanförskapet och misären föddes samtidigt med vallgraven och skyddsmuren. Har man inte skänkt bort fattigdomen ännu, så lär det inte bli av, jag menar man kan ju inte begagna sig utav eskatologisk logik och gå och vänta på apokalypsen hur länge som helst. Vad har man för tidsskalor liksom? Hade kapitalismen varit lösningen på svälten så hade den väl för fan varit åtgärdad vid det här laget, att tro något annat är inte bara naivt det är fånigt.
Det är fascinerande det du säger, givetvis skrämmande men också fascinerande. Man ska ju också ha i åtanke att vår regering sparade in flera miljarder i bistånd redan första vintern vid makten. Man menar väl bistånd inte är verksamt (vilket väl snarast borde vara en indikator på att det behövs mer? i vilket fall som helst inte mindre!), och bland gemene man så diskuteras också, helt ogenerat, huruvida pengarna når fram eller inte. Visst, det är en ineffektiv metod, och kanske inte minst för att det heter just "bistånd". Men varför inte försörjningsstöd då? Krav på motprestation vill den borgerliga ideologin säkert se. Går väl fixa praktiker åt dem där nere också, om det nu inte finns några jobb att söka (annars finns det ju enligt Levee hur mycket jobb som helst här i Sverige så då kan de ju få komma hit istället, tror nog inte de tackar nej, de följer ju redan nu kapitalet i spåren, och det måste man ju i den kapitalistiska världen för att kunna överleva), finns garanterat hur mycket som helst att göra, borde väl snarast finnas mer där, och behövas mer arbete där. Starta-eget-kurser borde man väl tycka om att sätta dem på där nere, då får man hålla fast vid tron på kapitalismen ett tag till. Funkar det så vore väl alla nöjda? Lite magstarkt att kalla en hel kontinent för "lat" som libertarianen gör, inte särskilt övertygande heller.
Kort sagt, det finns hur mycket vi hade kunnat göra som helst, det stora problemet är väl att vi blundar så förbannat hår i den riktningen (precis som din iakttagelse vittnar om). Ringer in en slant på nån faddergala, eller sitter bara och kollar på artisterna, alla den prålighet och prakt som kommer med TV-tillställningar av det slaget, och ser hur summan antar summor som för oss som enskilda är helt astronomiska, men som i verkligheten inte ens motsvarar en bråkdel av vad skattesänkningarna för de rikaste i det här landet kostar, och lurar till sig gott samvete bara därigenom, genom att delta i TV-jippot. Sen sjunker det in i glömska, tills nästa TV-jippo. Tänk om man mot den där rymdresan ställt fyra alternativ med olika konkreta biståndsåtgärder. Om man lite mer ingående formulerat både nöden och den tänkta åtgärden, gjort "bistånd" inte till ett bihang, som det är i dagsläget, utan till något angeläget, bekantat oss lite med dem människor det gäller. Lite svårare att fortsätta ignorera det då. Men vem vill se annat än borgerliga nyheter? Det är förstås mer intressant vad "what's-her-name" hade för sig där och då, med den och den, och vilken designer som låg bakom hennes utstyrsel, och vad handväskan kostar att köpa. Att det finns en underliggande ekonomisk logik i det hela är obestridligt, men logiken är då närmast att betrakta som synonym med kortsiktighet.
Out...