haralddavidsson skrev:
fast Algotezza kan du säga mig varför sfinxen har lejonkropp, men människohuvud...
Du frågade inte mig (och här får man visst passa sig för att man inte ska få skäll), men jag har en teori om detta:
Lejonet var historiskt sett en symbol för stark ledarskap/konungar i Egypten, längre tillbaka. Man avbildade inte sina ledare utifrån enskilda personer/var inte egofixerade. Djurets styrka var överordnat. Från början så högg man ur berggrunden ut ett lejon, med både kropp och proportionerligt huvud. I en kulturell svacka så blåste sanden igen och fyllde ut det uthuggna tomrummet runt skulpturen så att bara huvudet stack upp ur sanden. När de sedan flera tusen år senare fann det uppstickande lejonhuvudet, och inledde sin regim, lät de hugga bort det urgamla lejonhuvudet och ur detta skapade ett porträtt av den samtida faraon i stället, i modern och självcentrerande anda. De förstörde således ett stycke historisk konst. Som vi kan se så är kombinationen av ett människohuvud och en lejonkropp som sfinxen har helt oproportionerliga och oestetiskt kombinerade som är långt ifrån den kvalité som kan förväntas. Så vad gäller all form av bildmystik som uppstått ur sfinxen så är det bara "moderna" efterkonstruktioner. Det är således en form av dessa teckningar man gjorde som barn när man ritade ett huvud, vek bilden, och lät någon annan fortsätta med resten av bilden (fast här började man med kroppen). Jag har aldrig hört denna teori förut, men det är möjligt att andra kommit fram till denna för mig nu uppenbara slutsats. Har sett att vissa tror att huvudet tillkommit senare, men inte att sfinxen aldrig har varit avsedd att vara det "människolejon" efterkommande generationer upptäckte och fascinerades över. Det är således ett missförstånd och ingen djupt rotad bildsymbolik som avbildats.
Noterade att geologer bekräftat att vattenerosionen på den undre delen bekräftar att den härstammar från över 10.000år sedan, alltså betydligt äldre än huvuddelen.
Huvudets bas ligger på samma bas som pyramiderna. De skulle aldrig ha kommit på tanken att gräva sig nedåt att göra ett monument i tider när monument byggdes uppåtsträvande.
Den saknar estetiska kvalifikationer och proportioner. Den nedre delen har helt andra naiva inslag och saknar helt relevans. När en konstvetare (som jag är i ringa betydelse) analyserar denna så finns där en tydlig distinktion mellan den övre och nedre delen.
Symboliken är unik efter denna epok, inte före och inte under, utan först i senare generationer.
Detta bekräftar lite idén också:
"inskription från farao Tutmoses IV:s tid – drygt 1200 år efter att sfinxen förmodas ha byggts – där faraon förklarar att han har låtit gräva fram sfinxen som varit begravd av sand. Delar av texten är förstörd, men på ett ställe kan man läsa ”Khaf” – sammanhanget är borta. Det antas emellertid att det ord som har stått här är Khafra , Kefrens ”riktiga” namn (Kefren är en grecisering). På denna synnerligen lösa grund har man antagit att sfinxen ska föreställa Kefren, som man, tills nu, ansett ”liknade” sfinxen."
En så unik uppstickande bergsklippa som detta från början var lämnas inte oberörd av olika kulturer. Klippan måste i sig, helt obearbetat, ha tett sig "gudomlig" och unik i landskapet.
Lejon var ovanliga under faraonernas epok, och symboliserade främst det barbariska, underjorden och ytterområden. Det var snarare väktare, och skulle aldrig ha placerats som en underdel på en farao. Lejon fanns det dock gott om i förhistorisk tid då det jagades och sågs upp till för sin styrka och blev en central religiös symbol.
Så när det begavs sig så var det enbart ett porträtt på Kefrens (vem det föreställde ingår inte i min argumentation) som stack upp ur sanden, resten låg i det fördolda och kom först senare i dagen. De högg helt sonika sönder ett säkerligen fint naivistiskt lejonhuvud som de ansåg vara barabarisk, ungefär som vi har placerat kyrkor på gamla kultplatser.
Är inte så insatt men jag skulle gissa på att hela idén men sammansättandet av djur och människor uppstått på denna lösa grund, och att detta uttryck kan spåras i tiden efter Tutmoses IV kom på idén att göra en utgrävning. Detta får min sambo verifiera.
