Hur uppfattas adoptivbarn?

[freddemalte]

Rättvisa?

Vi utgår ifrån att du vid tonårsåldern har inhämtat tillräckligt med insikt, om vad som är rätt och fel. Du bör vara moraliskt sund och vid ett sådant tillfälle skulle du reagera på situationer, som stör din sinnesfrid.

Vad är moral? Vad är sinnesfrid?

Moral är att kunna skilja mellan rätt och fel. Och vad är rätt och fel? Jag utgår ej ifrån normer, kultur och traditioner. Det första och största felet i samspelet med andra människor är att hysa oärliga avsikter gentemot din medmänniska.

För mig är sinnesfrid = inga själsliga tankebekymmer.

Hej Korrespondenten
Då tror jag att jag förstår hur du ser på rättvisa. Jag har ingen aning om ifall det bland invandrare upplevs som ett stort problem (eller något som skapar en frånvaro av sinnesfrid) att adopterade eventuellt skulle särbehandlas i en mindre grad än dem. Återigen kräver ju det att man går runt och frågar alla invandrare hur de ser på den saken. Vad jag dock kan konstatera är att jag inte har hört talas om den problematiken som du beskriver i ditt inlägg. Om det eventuellt är någon invandrare som upplever det på det viset så är det ju inte bra och det grundar väl sig i (som du själv är inne på) att alla former av orättvisor per definition inte är önskvärda.

Sen kanske det i längden är mer önskvärt och trevligare att minska graden av orättvisor (som handlar om hur man blir behandlad) genom att jobba med människors attityder, kunskap och relationer till varandra istället för att lägga fokus vid att stoppa eller hindra människor från att på olika plan leva och umgås med varandra?

Vänligen

Fredrik

[Mr.M]

Jag skriver detta inlägg, då jag opponerar mig mot all form av orättvisa. Jag hoppas jag har fel? Favoriseras adoptivbarn framför andra "utlänningar"?

Rättvisa?

Vi utgår ifrån att du vid tonårsåldern har inhämtat tillräckligt med insikt, om vad som är rätt och fel. Du bör vara moraliskt sund och vid ett sådant tillfälle skulle du reagera på situationer, som stör din sinnesfrid.

Vad är moral? Vad är sinnesfrid?

Moral är att kunna skilja mellan rätt och fel. Och vad är rätt och fel? Jag utgår ej ifrån normer, kultur och traditioner. Det första och största felet i samspelet med andra människor är att hysa oärliga avsikter gentemot din medmänniska.

För mig är sinnesfrid = inga själsliga tankebekymmer.

Du skrev denna topic utifrån orättvisa, så jag ville veta hur du ser på motsatsförhållandet när "svenskar" gynnas mer

så hur mycket insikt fick du i tonåren ?
är det orättvist om 'svenska' adoptivbarn särbehandlas ?

Jag förstår om du vill undvika den här fråga,

svarar du nej så är du inte ute efter orättvisor
svarar du ja så är du ute efter orättvisor oavsett 'ras'.

och då kan du formulera om hela din topic till
"är det rätt att adoptivbarn särbehandlas."

[Korrespondenten]

Upplevs som problem?

Vari finns ett legitimt skäl att finna glädje över att andra människor har eller får det bättre än dig själv, medans du själv motarbetas eller förpassas till specifika bostadsområden och nischer inom arbetslivet?

Oftast så leder sådana tankar till ilska och det vore ju förarligt, om sådana tankar sedan leder till irrationella handlingar för att på något sätt erhålla ex. bättre finanser.

Att hindra människor i sitt leverne är ej samhällsnyttigt och än värre är det, om den styrande eliten framför ditt ansikte påvisar klara och tydliga tendenser att favorisera en eller flera specifika grupper. Det känns nog, som ett förrädiskt hugg i ryggen.

Möjligtvis skulle en sådan människa, som tar illa vid sig, betänka att ex. ej hjälpa en svensk man eller kvinna i nöd eller att ej bistå med försvar ifall landet Sverige skulle attackeras? Som man sår, får man skörda.

[Mr.M]

jag tolkar ditt svar som att det inte handlar om man kommer från ett annat land eller inte,
utan att det handlar om att det är orättvist om någon får mer än andra.

[Korrespondenten]

Besvarade jag ej i ett tidigare inlägg gällande svenska adoptivbarn?

Jag opponerar mig ej alls gällande behandlingen av etniskt svenska adoptivbarn. Det är trots allt deras eget land.

Medans jag sporadiskt sökte genom internet, så hamnade jag på någon svensk myndighets hemsida och där hann jag snabbt läsa lite siffror gällande adoption: ca. 2 % av alla adoptioner är etniskt svenska. De flesta är utomeuropeiska.

[Korrespondenten]

jag tolkar ditt svar som att det inte handlar om man kommer från ett annat land eller inte,
utan att det handlar om att det är orättvist om någon får mer än andra.

Jo, ursprung har betydelse.

Läs mitt inledande inlägg.

[Mr.M]

Okey du är alltså inte ute efter orättvisor utan tycker att skillnader mellan svenska och invandrare ska existera





Ingen är värd mer än andra, eller borde vara. Tyvärr är det en praktisk omöjlighet,
men vi kan försöka ge alla likvärdiga möjligheter iaf.

och Jag tror inte att adoptivbarn behandlas bättre än andra av sin omgivning.
Däremot tror jag rent generellt att deras föräldrar ger dom en mer medveten och målinriktad uppfostran
Att inte kunna få barn och sen få möjlighet att adoptera och få en familj på det viset är nog något enormt.

Mitt ex är halv Norska/Svensk.
Och hon har levt med sin fosterfamilj hela sitt liv och det jag sett så är det som deras egna barn
Dom blev i vuxen ålder adopterade för att få ärva gården och så vidare.
Dom fick en bra start i livet tack vare bra adoptiv och fosterföräldrar som bryr sig.

En normalfamilj spenderar runt två minuter/dag med sitt barn i Sverige,
Mina föräldrar var inget undantag.
undrar var målsättningen finns hos dessa och mina föräldrar och vad dom ger sina barn för mål.
kanske inte lika mycket som vissa adoptiv föräldrar försöker ger sina barn...


Detta är min syn, har inget med ras eller annat att göra,
det är individer som skapar sina öden, inte samhället som gynnar..

[freddemalte]

Hej Korrespondenten

Vari finns ett legitimt skäl att finna glädje över att andra människor har eller får det bättre än dig själv, medans du själv motarbetas eller förpassas till specifika bostadsområden och nischer inom arbetslivet?

Om så är fallet så finns väl inget legitimt skäl. Men som sagt, jag vet ju inte hur vanligt det är att man upplever det så då blir det mest gissningar. Så om vi antar att många invandrare upplev detta fenomen så verkar vi ju ha en förkämpe för dem här så du får väl i så fall jobba vidare med detta på olika sätt. Du har ju redan givit förslag på åtgärder så det som kvarstår är väl att försöka implementerar dem i samhällssystemet.

Oftast så leder sådana tankar till ilska och det vore ju förarligt, om sådana tankar sedan leder till irrationella handlingar för att på något sätt erhålla ex. bättre finanser.

Ja det låter ju inte bra.

Att hindra människor i sitt leverne är ej samhällsnyttigt och än värre är det, om den styrande eliten framför ditt ansikte påvisar klara och tydliga tendenser att favorisera en eller flera specifika grupper. Det känns nog, som ett förrädiskt hugg i ryggen.

Det låter helt klart inte som någon skön känsla.

Möjligtvis skulle en sådan människa, som tar illa vid sig, betänka att ex. ej hjälpa en svensk man eller kvinna i nöd eller att ej bistå med försvar ifall landet Sverige skulle attackeras? Som man sår, får man skörda.

Oj, vilket scenario - nä det verkar ju inte vara någon trevlig effekt.

Besvarade jag ej i ett tidigare inlägg gällande svenska adoptivbarn?

Jag antar att du menar adopterade (inte bara adoptivbarn?). Men hur som helst så känns det som du tydligt har lagt fram din syn på saken.

Jag opponerar mig ej alls gällande behandlingen av etniskt svenska adoptivbarn. Det är trots allt deras eget land.

Ok, nä då finns det ju ingen anledning att opponera sig.

Medans jag sporadiskt sökte genom internet, så hamnade jag på någon svensk myndighets hemsida och där hann jag snabbt läsa lite siffror gällande adoption: ca. 2 % av alla adoptioner är etniskt svenska. De flesta är utomeuropeiska.

Jaha, där ser man. Ja, statistik kan vara ganska intressant och underhållande.

Vänligen

Fredrik

[Mr.M]

Jag opponerar mig ej alls gällande behandlingen av etniskt svenska adoptivbarn. Det är trots allt deras eget land.

VEMS Land  ?
Var och vem bestämmer vem som äger Sveriges land ??

Inte är det din rasistiska åsikt som bestämmer det iaf,


Nu är det som så att vi lever i något som kallas för demokrati.
För att få kalla sig för en demokrati så måste man hålla sig till FN.s mänskliga rättigheter.
blandannat ingår dessa punkter:

   * Medborgerliga och politiska rättigheter
   * Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
   * Skydd mot diskriminering
   * Nationella minoriteter och urbefolkningar
   * Barnets rättigheter
   * Kvinnors rättigheter
   * Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
   * Asylfrågor
   * Övriga frågor

Nu är jag inte helt säker om rasism ingår i dom  mänskliga rättigheterna eller om det är fristående dokument.

Oavsett, med din syn så skulle vi inte kunna klassas som demokrati,
så min fråga blir till dig. Ska vi gå från konstitutionell monarki till Ren monarki och ställa oss utanför demokratin ?

[Korrespondenten]

Nej, jag har ej uttryckligen angett att det borde existera skillnader mellan svenskar och icke-svenskar. Dock är detta ju en overklighet, i vilket land du än kan tänka dig. Om ett land skulle överge makten i politik och samhälle till icke etniska folkgrupper, så är det ju likvärdigt med ett övertagande, en slags ockupation.

Jag anser att om nu ett regerande folkslag i sitt eget land vill försöka införliva andra folkgrupper, så bör det ske på lika villkor. Man ska ej uppvisa ett beteende som uppvisar skillnader i sitt bemötande och handlande, för detta kommer att märkas och det uppskattas ej.

Individer kan ej fritt skapa sitt eget öde, då det alltid finns människor i din omgivning med makten över dig inom olika situationer. Ex.: betyg, bosatd, arbete, banklån, sport, etc..

Att ex. vara duktig inom skola eller sport betyder ej att du får den uppskattnng du förtjänar. Svenskar kanske istället motarbetar dig p.g.a. otycke gentemot att du skulle kunna få uppnå en viss position. Men, om nu andra folkgrupper ej möter lika hårt motstånd, utan istället med öppna famnar, så är det inte alls rättvist.

[Korrespondenten]

Förkämpe? Behövs ej. Många är redan medvetna.

Men däremot är det ytterst ovanligt att en svensk skulle erkänna detta. Det skulle ju skapa en olustig situation, om en svensk herre eller dam medger framför ansiktet på t.ex. en sydlänning att de accepterar adoptivbarns assimilation mer än deras egna, i detta fall sydlänningars = södra europa = svart hår, folkgrupp och anser att adoptivbarn är mer svenskar än t.ex. sydlänningar. Det skulle nog uppstå svallande känslor i ett sådant läge, vare sig det märks eller inte.

[Korrespondenten]

Tyvärr, jag är ej rasist.

Demokrati duger fint.

[freddemalte]

Förkämpe? Behövs ej. Många är redan medvetna.

Men däremot är det ytterst ovanligt att en svensk skulle erkänna detta. Det skulle ju skapa en olustig situation, om en svensk herre eller dam medger framför ansiktet på t.ex. en sydlänning att de accepterar adoptivbarns assimilation mer än deras egna, i detta fall sydlänningars = södra europa = svart hår, folkgrupp och anser att adoptivbarn är mer svenskar än t.ex. sydlänningar. Det skulle nog uppstå svallande känslor i ett sådant läge, vare sig det märks eller inte.

Hej Korrespondenten
Då förstår jag hur du menar.

Vänligen

Fredrik

[Mr.M]

. Om ett land skulle överge makten i politik och samhälle till icke etniska folkgrupper, så är det ju likvärdigt med ett övertagande, en slags ockupation.

I varenda Demokrati.
Det är vitsen med folkvalet.

Tyvärr, jag är ej rasist.

Inte jag heller,
Men när det gäller rasistiska frågor så drar jag mig inte för att sänka ribban till en nivå som jag känner är humant.

när jag argumenterar mot dig så är det enbart dina argument jag bemöter,
Du är säkert en hyvens person bakom dessa..

och jag tycker dina åsikter är rasistska.

[Mr.M]

Förkämpe? Behövs ej. Många är redan medvetna.

Men däremot är det ytterst ovanligt att en svensk skulle erkänna detta. Det skulle ju skapa en olustig situation, om en svensk herre eller dam medger framför ansiktet på t.ex. en sydlänning att de accepterar adoptivbarns assimilation mer än deras egna, i detta fall sydlänningars = södra europa = svart hår, folkgrupp och anser att adoptivbarn är mer svenskar än t.ex. sydlänningar. Det skulle nog uppstå svallande känslor i ett sådant läge, vare sig det märks eller inte.

om en adoptivbarn blir värderad som mer svensk än än invandrare så beror det nog på omständigheter runtomkring.
En som flyttat in brukar ha sin kultur och språk lång tid efteråt och kommer att ses som en främling.
En som adopterar kulturen, vilket sker lättvindigare för ett barn som växer upp här, så blir man bemött som en svensk.

En av våran stads mest omtyckta personer är just en invandrare som har anpassat sitt språk och sin kultur, iallafall den offentliga biten och ingen vad jag vet ens reflekterar om han är svensk eller invandrare.
man får liksom tänka till ett par tre gånger, ja fan, han e ju från irak..

så jag tror att det upp till var situation och var individ.