Anders skrev:Rent filosofiskt och för att kommentera själva omröstningen:
Om man inte tror på att människan kommer att sätta människan först tror man nog inte riktigt på naturen. Att se till att man själv och de närmaste har det bra borde rimligen alltid ha varit en överlevnadsfördel. Man är nog ganska naiv om man tror på att det finns någon global snällhet, där man skulle försaka bekvämlighet i stor skala för naturens skull.
Människan kommer alltid först.
Men det som gör oss unika, som gör att vi inte behöver leva det ovan nämnda livet är förståndet. Som gör att vi kan skapa oss ett osedvanligt trevligt och långt liv, vilket kräver mycket av miljön. Och vi har också förmågan att förstå denna konsekvens. Frågan är i vilken omfattning vi vill tänka oss att begränsa bekvämligheten för att stödja miljön.
Förhoppningsvis kommer Fukushima att innebära förbättring av säkerheten på kärnkraftverken och ökade anslag till fusionskraft och solvindvågkraft, för att så småningom göra sig av med kärnkraften. Och ökat fokus på ett miljövänligt leverne.
Visst är det så att evolutionen bygger på arter som agerar utifrån artens eget bästa. Det är den konkurrensen som har pressat livet på jorden att bli mer nischat och mångfaldigt, och klänga sig fast vid existensen. Problemet med människor är dock att vi har blivit så dominerande, så maktfulla i vår nyupptäckta teknologi och vetenskap, att när VI gör fel, får det mycket värre konsekvenser än när någon annan djurart gör fel. Fenomenen och mekanismerna är precis likadana, men konsekvenserna är extremt olika i utbredning och omfattning.
Det förklarar dock varför människan fokuserar sig på sitt eget bästa, och mer eller mindre skiter i resten av naturen. Men bara för att en förklaring finns, betyder inte att det är okej att bete sig så. För i långa loppet kommer det även straffa oss själva. Därför anser jag att vi har en skyldighet, inte enbart mot oss själva, utan först och främst mot naturen, att uppoffra en del av vårt eget bästa för att uppnå en god balans mellan natur och människa.
En global "snällhet" kanske inte finns idag. Men om vi inte kan uppnå en global snällhet i framtiden, så kan det i värsta fall innebära total utrotning av allt liv på denna planet. Vi behöver en ny moral, som inte bara innefattar människor, utan en moral som innefattar ALLT liv på denna jord.