Marx i dagens Sverige?!

Politiska ideologier, ekonomiska strategier och lagfrågor.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Luipa
Inlägg: 649
Blev medlem: 02 jul 2005 08:56
Ort: pöbeln, massan, mobben och folket.
Kontakt:

Inläggav Luipa » 22 okt 2005 16:54

kallekula skrev:ett litet företag behöver inte vara så trevligt att jobba i det kan jag lova dig.

Det var därför jag skrev 'mänsklig personalpolitik'...
kallekula skrev:tyvärr det svenska folket inte vara speciellt intressserade av att starta egna företag.

Vi kan ju förbjuda den traditionella ägandeformen så får vi se vad som händer :D , utmärkt EUprojekt, tycker jag.
Förutsatt att folk vill dvs.
/luipa

Användarvisningsbild
Kyano
Inlägg: 310
Blev medlem: 11 maj 2005 21:15
Ort: Stockholm

Inläggav Kyano » 22 okt 2005 16:54

Eftersom jag ingalunda är helt påläst beträffande marx vill jag varningsflagga lite för ytlig förståelse i det som följer. Men som jag har förstått honom, den tidige marx dvs. Så utgick han i sin filosofi ifrån två axiom, dels att människan är skapande och dels att hon är social. Han var som jag förstår det influerad av Hegel och skapade sin egen alienationsteori baserad på föregående nämnda axiom. Här menar han att alienationen är en följd av det kapitalististiska arbetssättet som berövar människan sitt skapande och sociala beteende.

Jag tycker helt klart att han har en poäng i att alla människor i viss mån nog är skapande och sociala, även om jag tror att det kan yttra sig på lite olika sätt; och att hans drastiska generalisering av 'kapitalismen' idag inte är helt tillämpbar (iom alla förändringar såsom aktier, fackrörelser osv). Fabriker i början av industrialiseringen var säkerligen inte en särskilt idyllisk företeelse, men man får nog medge att förhållandena faktiskt har förändrats i enlighet med de tidiga marxistiska idealen. Jag tror helt enkelt inte att den mänskliga alieneringen (i ett vidare begrepp) helt kan skyllas på arbetssituationen. Där köper jag mer den existentialistiska frihetstolkningen att alieneringen på något sätt är inskrivet i hela existensen som en följd av friheten.

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 22 okt 2005 17:17

suchanother skrev:Dum i skallen är jag definitivt inte, är med i Mensa med en IQ på 163. Däremot är jag helt respektlös mot auktoriteter.
Mensa är vi alla med i. All makt åt mensa.

kringlan
Inlägg: 115
Blev medlem: 02 okt 2005 23:12
Kontakt:

Inläggav kringlan » 22 okt 2005 18:22

suchanother skrev:
Kallekula skrev:Ha ha den var rolig vi vet alla att du aldrig diskuterar Marx. Känner inte igen dig Such, vad är nu detta. Du glömde det vanliga. Jävla idiot. Du är dum i huvudet. Du vet så som du brukar skriva. Vad har hänt? Orolig :)

Var inte orolig Kalle, jag har förståndet i behåll.
Dum i skallen är jag definitivt inte, är med i Mensa med en IQ på 163. Däremot är jag helt respektlös mot auktoriteter.


Problemet är väl det att du gärna säger saker som det här eller hur dumma alla andra är men du diskuterar ju aldrig något. Dina inlägg går ut på att säga att ingen förstår något och/eller hur smart du är, vilket bara blir larvigt när det är allt du säger.
Att tala är att fästa för stort avseende vid andra människor, fisken dör på grund av sin mun och det gjorde även Oscar Wilde.

Användarvisningsbild
Kallekula
Inlägg: 5393
Blev medlem: 24 maj 2005 17:23

Inläggav Kallekula » 22 okt 2005 19:01

Luipa skrev:
kallekula skrev:ett litet företag behöver inte vara så trevligt att jobba i det kan jag lova dig.

Det var därför jag skrev 'mänsklig personalpolitik'...
kallekula skrev:tyvärr det svenska folket inte vara speciellt intressserade av att starta egna företag.

Vi kan ju förbjuda den traditionella ägandeformen så får vi se vad som händer :D , utmärkt EUprojekt, tycker jag.
Förutsatt att folk vill dvs.
/luipa


Företagande, innovationer, nyskapande och incitament för detta (möjlighet att kunna bli rik, något som även gynnar andra) är väl det viktigaste vi kan pyssla med i Sverige så som jag ser det. Ska inte nu säga att vi i Sverige har uruselt företagarklimat och alltför krångliga regler (det är ju enkelt att säga). Det är det många andra länder som också har. Mycket av detta med ovilja att starta företag bottnar sig säkert i jantelag, allt för mycket trygghetstänkande.

Personalpolitik jo det stämmer. Vet inte mina erfarenheter är skiftande från stort till smått vad det gäller tjänster. Svårt att hitta en röd tråd vad som skapat bar resp dåliga förutsättningar på resp arbetsplats. Jo mycket har hängt på närmaste chefens personliga egenskaper mer än själva organisationen. Tycker jag.

Användarvisningsbild
Kallekula
Inlägg: 5393
Blev medlem: 24 maj 2005 17:23

Inläggav Kallekula » 22 okt 2005 19:23

Kyano skrev:Eftersom jag ingalunda är helt påläst beträffande marx vill jag varningsflagga lite för ytlig förståelse i det som följer. Men som jag har förstått honom, den tidige marx dvs. Så utgick han i sin filosofi ifrån två axiom, dels att människan är skapande och dels att hon är social. Han var som jag förstår det influerad av Hegel och skapade sin egen alienationsteori baserad på föregående nämnda axiom. Här menar han att alienationen är en följd av det kapitalististiska arbetssättet som berövar människan sitt skapande och sociala beteende.

Jag tycker helt klart att han har en poäng i att alla människor i viss mån nog är skapande och sociala, även om jag tror att det kan yttra sig på lite olika sätt; och att hans drastiska generalisering av 'kapitalismen' idag inte är helt tillämpbar (iom alla förändringar såsom aktier, fackrörelser osv). Fabriker i början av industrialiseringen var säkerligen inte en särskilt idyllisk företeelse, men man får nog medge att förhållandena faktiskt har förändrats i enlighet med de tidiga marxistiska idealen. Jag tror helt enkelt inte att den mänskliga alieneringen (i ett vidare begrepp) helt kan skyllas på arbetssituationen. Där köper jag mer den existentialistiska frihetstolkningen att alieneringen på något sätt är inskrivet i hela existensen som en följd av friheten.


Där har väl Marx rätt människan är väl skapande och vill vara skapande så fram för mer frihet i samhället. Det sociala löser sig nog naturligt då. Marx som libertarian helt ok. Jo jag vet vad man kan säga på det: Det är kapitalisterna som har makten så mer frihet löser det inte (skulle mindre frihet lösa det, knappast Sovjet är ju ett tydligt exempel på det) .Men vad är det kapitalisterna har makten över? Kapitalet såklart....eller? Och kan inga andra i Sverige idag få del av denna makt? Finns det studier gjorda om det....och ja det finns det. Undrar om det är samma kapitalister (dvs kommer från samma släkter) i dagens Tyskland som på Marx tid....jag undrar :)

Håller med det Marx kunde studera och se när han levde är ju inte riktigt lika det nuvarande svenska samhället.

Användarvisningsbild
Luipa
Inlägg: 649
Blev medlem: 02 jul 2005 08:56
Ort: pöbeln, massan, mobben och folket.
Kontakt:

Inläggav Luipa » 23 okt 2005 12:46

kallekula skrev:Men som sagt the original Marx vad av han har vi att hänta i dagens Sverige?
Du har fått mig att öppna en och annan bok jag knappt visste att jag hade. Liedman påstår i 'från platon till...'
"Marx och Engels betraktade emellertid varken det [kommunistiska manifestet] eller någon annan skrift som en urkund, vilken för alltid gav riktlinjer för det politiska handlandet. Det var deras ofta uttalade övertygelse, att den politiska teorin ständigt måste förändras och berikas med nya praktiska erfarenheter."
Sprang nyss på en boktitel vid namn 'marx beyond marx', blir ju följd om liedman har rätt. M a o du verkar söka debatt med en ickemarxistisk marxist, eller ?
/luipa
kringlan, jag återkommer...

Användarvisningsbild
Kallekula
Inlägg: 5393
Blev medlem: 24 maj 2005 17:23

Inläggav Kallekula » 23 okt 2005 13:17

Luipa skrev:
kallekula skrev:Men som sagt the original Marx vad av han har vi att hänta i dagens Sverige?
Du har fått mig att öppna en och annan bok jag knappt visste att jag hade. Liedman påstår i 'från platon till...'
"Marx och Engels betraktade emellertid varken det [kommunistiska manifestet] eller någon annan skrift som en urkund, vilken för alltid gav riktlinjer för det politiska handlandet. Det var deras ofta uttalade övertygelse, att den politiska teorin ständigt måste förändras och berikas med nya praktiska erfarenheter."
Sprang nyss på en boktitel vid namn 'marx beyond marx', blir ju följd om liedman har rätt. M a o du verkar söka debatt med en ickemarxistisk marxist, eller ?
/luipa
kringlan, jag återkommer...


Visst det stämmer precis som hos sossarna kan höra svaga ekon av Marx (konflikten arbete/kapital, sägs ibland med vilken övertygelse kan man däremot kan man däremot undra). Marx analys av det dåvarande Tyskland kan ha sina poänger. Om det vore så att kapitalisterna har oinskränkt makt. Arbetarna är i deras nåd. Samhället är fix fast och färdig. Ingen dynamik. Ingen utveckling. Ingen möjlighet för någon annan är dessa ursprungskapitalisterna att skapa företag (alltså via ett nollsummespel de byter med varandra), ingen demokrati, alla arbetare är utbytbara enheter. Visst då kan väl Marx stämma. Men frågan är det så i dagens Sverige? Liedman är väl en marxist om jag inte minns fel? Vad säger han då om Marx i dagens svenska samhälle? Något matnyttigt?

Vad hade Marx att säga om arbetare som kosumenter? Något produceras vem ska köpa det? Hur kan en kapitalist bli rikare om de som ska köpa hans varor blir fattigare?

Finns ju dessutom en hel del moderna tänkare som man kan skönja spår av Marx ifrån, Habermas tex.

Hur mycket av Marx bör då finnas kvar för att man ska kunna säga att detta har sina spår i Marx? Visst kan man säga detta bär spår av det tankegods Marx lämnat. Men vad säger det....egentligen?

Användarvisningsbild
Luipa
Inlägg: 649
Blev medlem: 02 jul 2005 08:56
Ort: pöbeln, massan, mobben och folket.
Kontakt:

Inläggav Luipa » 23 okt 2005 23:44

kringlan skrev:Alltså, ägaren enbart intresserad av vinsten? Företag kan se VÄLDIGT olika ut, och vinsten ett företag gör går inte till ägaren. den går mestadels till skatter och återinvestering i företaget(beror naturligtvis på företaget, men att ta ut vinsten som någon slags lön är oerhört riskabelt, istället tar de flesta "ägare" ut lön som vilken annan anställd som helst).

Jag tror ju att ett företag i princip måste vara lönsamt för att kunna fortsätta vara ett företag. Det finns alternativ, men de måste få in pengar någonstans ifrån. Svenska Dagbladet lever på staten, något annat företag på filantropi, ett tredje på lån. Finns säkert hur många alternativ som helst men ett företag har omkostnader och de måste täckas. Vad som händer med den eventuella vinsten beror nog delvis på ägandeformen. Om aktieägaren inte är anställd i företaget kan den ju knappast ta ut någon lön, nej dennes mun får mättas genom avkastning och/eller höjda kurser(indirekt följd av förväntad vinst). Självklart finns idealistiska aktieägare, men de är sannolikt i minoritet.
kringlan skrev:Vad är det folk har för idée om folk som driver företag egentligen? Att dom per definition är elaka och suger ut?

Elaka är ju precis vad jag inte påstår. Kortsiktigt skiljer sig arbetsgivarens intresse från den anställdas, inte särskilt märkvärdigt, skadligt men inte konstigt.
kringlan skrev:Vad menar du men arbetarägda företag?

Jag menar att arbetarna skall vara jämnbördiga delägare. En arbetare – en röst, en direktör – en röst. Någon sa, ’Varför skall demokratin sluta vid fabriksportarna?’ Mycket bra fråga. På det här landets liberala ledarsidor ses det som i stort sett självklart att bomba i demokratins namn men att utvidga demokratin till att även omfatta ett företags strukturer skulle få samma ledarskribenter att bli tokiga (vilket de kanske varit hela tiden :wink: ).
kringlan skrev:Jag ser framför mi att du föreställer dig företag där arbetarna bygger maskiner eller något och högt uppe i ett rum står en fet man med cigarr och ler onskefullt?

Jag märker att det är det du tror :D
I denna diskussion skulle jag säga att en arbetare är en anställd som inte innehar en chefsposition. Finns säkert nackdelar med denna definition, påpeka de gärna.
kringlan skrev:En motsättning mellan arbetsgivare och arbetstagare?

Jag utgår bland annat från mina egna erfarenheter. Har haft kommunen, landstinget, ett litet privat bemanningsföretag och ett stort privat företag drivet av en stiftelse som arbetsgivare. Alla dessa fyra har försökt ge mig så låg lön som möjligt. O.k. det har hänt att jag fått igenom mitt lönekrav utan motargument men det visade sig då i efterhand att mitt krav var på tok för lågt :D En gång frågade en förhandlare mig t o m ’hur lågt kan du tänka dig att gå?’ :D Jag svarade inte på frågan.
Jag har många gånger haft känslan att ledningen ser de anställda som ett nödvändigt ont. Och det är inte särskilt märkligt, den största utgiftsposten är i nästan varje företag personalutgifter.
kringlan skrev:Men idag hatar vi arbetsgivvare eftersom dom är elaka och onda och kapitalistiska, dom är snåla och vägrar dela med sig, dom krattar åt arbetarna och tar ut jättevinster från företaget utan att göra någonting

Min senaste arbetsgivare var definitivt bra, men motsättningen har funnits där ändå. Här har jag bara pratat om lönen för att den är så konkret. Det större problemet har med alienation att göra. Två av de andra tre företagen var mindre bra, det tredje kan jag inte uttala mig om, men obs jag hatar definitivt inte någon utav de.
kringlan skrev:(den absolut största idiotin är att folk tror att de inte behöver göra någonting) OSV.OSV. När ska folk vakna lite?

I ett arbetarägt företag tvingas man göra något :D .

kallekula skrev:Hur mycket av Marx bör då finnas kvar för att man ska kunna säga att detta har sina spår i Marx?

Mycket bra fråga som jag också skulle vilja ha svar på. Kan inte du ställa den på socialism.nu? Eller läsa 'marx beyond marx' av Negri.
Förresten, när jag läste i liedman fick jag intrycket att mina tankar var mer socialistiska än specifikt marxistiska.
/luipa

kringlan
Inlägg: 115
Blev medlem: 02 okt 2005 23:12
Kontakt:

Inläggav kringlan » 24 okt 2005 15:50

Luipa skrev:
kringlan skrev:Vad är det folk har för idée om folk som driver företag egentligen? Att dom per definition är elaka och suger ut?

Elaka är ju precis vad jag inte påstår. Kortsiktigt skiljer sig arbetsgivarens intresse från den anställdas, inte särskilt märkvärdigt, skadligt men inte konstigt.
kringlan skrev:Vad menar du men arbetarägda företag?

Jag menar att arbetarna skall vara jämnbördiga delägare. En arbetare – en röst, en direktör – en röst. Någon sa, ’Varför skall demokratin sluta vid fabriksportarna?’ Mycket bra fråga. På det här landets liberala ledarsidor ses det som i stort sett självklart att bomba i demokratins namn men att utvidga demokratin till att även omfatta ett företags strukturer skulle få samma ledarskribenter att bli tokiga (vilket de kanske varit hela tiden :wink: ).



Jag förstår inte riktigt hur du menar? eller hur det skulle gå till? Ska företaget rösta om alla olika grejer? Vill du i stora företag att man ska rösta fram en ledning och bedriva valkampanjer? Ska en människa som vill anställa någon att sköta tex. lite pappersarbete fördela eventuell vinst jämt? Hur ska företagen kunna växa? Alltså, självklart vill företag gå med vinst, vinst är någonting väldigt positivt. För det mesta återinvesteras vinsten i företaget, du anställer fler människor eller öppnar nya marknader. Det låter oerhört omständigt och resusrkrävande och jag vet inte riktigt hur du tänker dig. Utveckla gärna! :)

Luipa skrev:
kringlan skrev:Jag ser framför mi att du föreställer dig företag där arbetarna bygger maskiner eller något och högt uppe i ett rum står en fet man med cigarr och ler onskefullt?

Jag märker att det är det du tror :D
I denna diskussion skulle jag säga att en arbetare är en anställd som inte innehar en chefsposition. Finns säkert nackdelar med denna definition, påpeka de gärna.


I många fall i dagens företag är cheferna just arbetare, dom är "anställda" eftersom dom har stor erfarenhet och gedigen kunskap i att just leda. Ju mer utbildning ju mer sällsynt man är destå högre lön får man ju. Så däri finns ju ett problem. En arbetare borde ju vara en "anställd". I de flesta företag för att itne säga alla måste ju dock ägaren ofta jobba dubbelt så hårt, och dessutom ta ena jävla risker.

Luipa skrev:
Jag utgår bland annat från mina egna erfarenheter. Har haft kommunen, landstinget, ett litet privat bemanningsföretag och ett stort privat företag drivet av en stiftelse som arbetsgivare. Alla dessa fyra har försökt ge mig så låg lön som möjligt. O.k. det har hänt att jag fått igenom mitt lönekrav utan motargument men det visade sig då i efterhand att mitt krav var på tok för lågt En gång frågade en förhandlare mig t o m ’hur lågt kan du tänka dig att gå?’ Jag svarade inte på frågan.
Jag har många gånger haft känslan att ledningen ser de anställda som ett nödvändigt ont. Och det är inte särskilt märkligt, den största utgiftsposten är i nästan varje företag personalutgifter.


Självklart vill de betala så lite som möjligt. Åk ned till en marknad varsomhelst utom sverige och du kommer bli lurad. Vad det handlar om är att Svenskar är så blyga och inte vågar ta för sig, det är där problemet är ingen annan stans. Företaget hoppas ju på att få så små löneomkostnader som möjligt, i de flesta fall i hopp om att kunna expandera och kanske anställa någon till.
Att tala är att fästa för stort avseende vid andra människor, fisken dör på grund av sin mun och det gjorde även Oscar Wilde.

Användarvisningsbild
Kallekula
Inlägg: 5393
Blev medlem: 24 maj 2005 17:23

Inläggav Kallekula » 24 okt 2005 19:10

Lupina

På arbetsmarknaden råder även principen tillgång och efterfrågan (fast det är en aningens bromsat av div avtal). Minns sjuksköterskorna. De kämpade (via facket) i åratal för högre lön. I princip inget hände. Så vips sjuksköterskebrist och i ett huj höjdes deras löner rejält. Summa summarum. Vill du ha en hög lön väl ett höglöneyrke. Finns ingen annan genväg. Vill du dessutom ha ett roligt, tillfredsställande arbete du mår bra välj ett höglöneyrke. Undersökning efter undersökning visar hög korrelation angående detta.

Samma sak om du tex väljer studier på universitetet. Jag förundrades genom hela min utbildning hur naiva många av de som pluggade samhälles - och beteendevetenskap var. De hade i princip 0 koll på arbetsmarknaden. Det var många från arbetsklassen (inget ont om det). Men jag fick en känsla av att de tänkte "bara för att jag läser och tar examen på universitet så får jag ett bra jobb men bra lön". denna naiva inställning kanske har ändrats nu. Vet ej.

Användarvisningsbild
Kallekula
Inlägg: 5393
Blev medlem: 24 maj 2005 17:23

Inläggav Kallekula » 24 okt 2005 19:23

Luipa

Desstom vill du starta eget företg så gör det. Det behövs flera företagare i Sverige!

Jag är tyvärr för okreativ och har för lite "go" i mig för att göra det. Men heder till de som vill, kan och gör det.

Användarvisningsbild
Kallekula
Inlägg: 5393
Blev medlem: 24 maj 2005 17:23

Inläggav Kallekula » 24 okt 2005 20:17

Tror att kruxet är att vi tar för givet att vissa samhällsfilosofers huvudteser/axiom stämmer. Ta en vanligt uppsats på universitetet. Problemforumering, lite spånande så en hypotes: varför mår arbetslösa dåligt.

Lite referenser och tolkningar av Marx lite av kanske....Weber och så vips är uppsatsen klar. Mycket mer än så blir det inte.

Alienation (vanligt på 70-talet) denna allmänna beskrivning av människans livsvillkor i det moderna kapitalistiska samhället. En bred ganska allmängiltig tolkning som kan appliceras på lite det ena och lite det andra. Du funderar på din uppsats och aha alienation ja men det är det ju frågan om. Visst vi blev utkastade från paradiset för länge sedan....och?

Vad spelar nu allt detta för roll. Ja egentligen ingen alls. Så länge det inte börjar röra till sig, som det kan göra för vissa: Tänk om man nu skulle ta denna Marx och omsätta hans teorier till verkligheten. Anpassa verkligheten efter dem. det är då vi är illa ute. Det är därför detta intresserar mig. Spelar väl ingen roll om någon student staplar referenser/tokdroppar Marx i sina tolkningar av det resultat han/hon kommer fram till. Det är vid nästa steg som det börjar gå illa.

Nej ska vi använda något i verkligheten abvänd spelteorier. Innan ni opponerar er läs exemplet om lika jobb olika lön i denna tråd. Hur mycket kan ni acceptera att arbetsgivaren behåller av vinsten innan ni tackar ja till den lägre lönen? Sådant är intressant.....och givande :)

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 24 okt 2005 21:50

kringlan skrev:Alltså, självklart vill företag gå med vinst, vinst är någonting väldigt positivt. För det mesta återinvesteras vinsten i företaget, du anställer fler människor eller öppnar nya marknader.
...
I de flesta företag för att itne säga alla måste ju dock ägaren ofta jobba dubbelt så hårt, och dessutom ta ena jävla risker.
Det är klart att många ägare ibland jobbar hårdare än arbetarna, men det är bara för att de också får ut mycket, mycket, mycket mer pengar för den tid de lägger ner. Sen är det inte alls något självklart att ägarna dubbelt så hårt. Jag tror knappast att VD:n för Nike, HM eller Flextronics jobbar dubbelt så hårt än, en av deras kinesiska barnarbetare, som kanske jobbar 16 timmar om dagen. Det går inte att jobba dubbelt så hårt - det är 32 timmar - mer än ett dygn (även fast Nike, HM och flextronics gärna skulle vilja det). Hur många VD:ar bor förresten i deras egna fabriker? Sen vad snackar du om risker? Det finns arbetare som badar i giftiga kemikalier för mindre än 2 svenska kronor om dagen. Men du kanske inte uppfattar kineser som människor utan som produktionsenheter?

Anledningen att ägarna jobbar hårdare är just att de är mer motiverade eftersom de får ut mer av vinsten. Jag var själv med och startade upp en dataspelföretag förra året. Men jag hoppade av eftersom min VD skulle få ut 10 gånger så mycket av vinsten när vi väl börjat håva in pengar. Och jag tyckte inte att min expertis var värd 10 gånger så lite som hans expertis. Visst han satsade mera pengar på företaget - eftersom han hade mer pengar. Jag satsade lika mycket - i propotion till det jag ägde. Det var helt enkelt inte svårare än att hans pappa visst råkade vara VD - medans min pappa visst råkade vara narkoman. Det är inte konstigt att VDar jobbar dubbelt så mycket när de kan ta ut mellan mellan 10 och 10 000 gånger så mycket av vinsten. Men du kanske tror alla anställda som gnäller gör det för att de är för lata för att ta för sig?

kringlan skrev:Företaget hoppas ju på att få så små löneomkostnader som möjligt, i de flesta fall i hopp om att kunna expandera och kanske anställa någon till.
Vad bygger du detta argument på? Är det pappa VD som har sagt det kanske?

Yelah skrev:Ägarna tar större del av företagsvinster
De svenska företagen gör rekordvinster och aktieägarna tar ut mer och mer av kakan, visar en kartläggning som Dagens arbete har gjort av de 27 största industriföretagen.
...
Styrelseordföranden och storägaren Fredrik Lundberg har under de sju år företaget har varit börslistat plockat ut 5 miljarder kr, vilket motsvarar två årslöner för företagets 4897 anställda. Företaget har gått upp med 15 miljarder och aktieägarna har fått 18 miljarder att dela på. På Holmen paper utanför Norrköping har företaget det senaste året meddelat att 50 tjänster försvinner och i Iggesund 150 tjänster. Under de sju senaste åren har antalet anställda på företaget halverats.
Från: http://www.yelah.net/news/20051002133240

Användarvisningsbild
Luipa
Inlägg: 649
Blev medlem: 02 jul 2005 08:56
Ort: pöbeln, massan, mobben och folket.
Kontakt:

Inläggav Luipa » 24 okt 2005 22:54

hej kringlan och kallekula!
kringlan skrev:Jag förstår inte riktigt hur du menar? eller hur det skulle gå till? Ska företaget rösta om alla olika grejer? Vill du i stora företag att man ska rösta fram en ledning och bedriva valkampanjer?
Hur det skall gå till bestämmer ju då de anställda, det vill säga företagets ägare. Vill de rösta fram en styrelse så gör de det, vill de ha många direktdemokratiska inslag så väljer de det och så vidare. Det är rimligt att anta att olika typer av företag kommer att organiseras på olika sätt, men, det är de anställda = ägarna som tar ansvar och skördar konsekvenserna. Jag såg något debattprogram för flera år sedan. Där var det en ekonom som påstod att en viss inflytelserik chefsskapande skola i USA tidigare lärt ut att företagsledningen har ett trefalt ansvar, mot: 1. de anställda 2. ägarna 3. samhället. Denna skola skulle senare ha slopat 1:an och 3:an i sin undervisning. Detta var ett sidospår men med ett arbetarägt företag får man iallafall in 1:an och 2:an på ett naturligt sätt.
kringlan skrev:Ska en människa som vill anställa någon att sköta tex. lite pappersarbete fördela eventuell vinst jämt?
Här blir det nog en givande effekt. De anställda kommer antagligen inte i samma utsträckning som idag acceptera enahanda, understimulerande uppgifter. De anställdas kreativitet kommer utnyttjas i mycket högre grad. Det kommer ske en omorganisering så att var och en oavsett hur 'viktig' gör en bredare insats. Men som sagt var, det är upp till de anställda = ägarna att avgöra. Gandhi städade kontinuerligt toaletter, hans övertygelse var att varje arbete som måste göras är ett viktigt arbete och genom att växla så fick man en bättre förståelse för helheten och varandras situation. Jag sa inte att alla skall ha samma lön i företaget, det jag säger är att de anställda ytterst har ansvaret för lönen.
kringlan skrev:Hur ska företagen kunna växa?

Tja, enligt samma principer som idag. Varför skulle ett demokratiskt företag inte kunna växa?
Sen råder det någon slags tillväxthysteri idag. Att ett företag växer ses i sig som något positivt, mycket märkligt. Personligen finner jag det tragiskt om exempelvis ett vapenproducerande företag ökar sin omsättning. Och apropå BNP så hade jag en lärarvikare i samhällvetenskap under gymnasietiden. Han påstod sig kunna öka Sveriges BNP på kort tid, hur? Varannan dag högertrafik, varannan dag vänstertrafik, mycket enkelt faktiskt.
kringlan skrev:...vinst är någonting väldigt positivt.

Som sagt var, nja.
kringlan skrev:I de flesta företag för att itne säga alla måste ju dock ägaren ofta jobba dubbelt så hårt, och dessutom ta ena jävla risker.
Om jag utgår från mig själv. Jag har varit delägare i ett antal stora svenska företag som ABB, Stora och ASTRA. Blev rikare för varje år som gick men behövde inte lyfta ett finger, jag överdriver inte. Under en tid var jag till och med analfabet och sluddrade och dreglade så fort jag öppnade mun, det var tider det, minns knappt :wink:
kringlan skrev:Självklart vill de betala så lite som möjligt.

Ja, just det.
kallekula skrev:Tror att kruxet är att vi tar för givet att vissa samhällsfilosofers huvudteser/axiom stämmer.
Håller med, som att en fri marknad leder till lägre priser, rena skämtet. Min förra granne är ekonom, apropå elavregleringens snygga resultat, sa han till mig 'Detta går emot allt jag lärt mig under mina högskolestudier'.
kallekula skrev:Alienation (vanligt på 70-talet) denna allmänna beskrivning av människans livsvillkor i det moderna kapitalistiska samhället. En bred ganska allmängiltig tolkning som kan appliceras på lite det ena och lite det andra.
Visst, dessa begrepp kan säkert användas på ett fruktlöst sätt.
kallekula skrev:Vill du ha en hög lön väl ett höglöneyrke. Finns ingen annan genväg. Vill du dessutom ha ett roligt, tillfredsställande arbete du mår bra välj ett höglöneyrke. Undersökning efter undersökning visar hög korrelation angående detta.
Vilken effekt tror du det skulle ha på sveriges ekonomi om alla låg och medelinkomstagare på kort tid blev höginkomstagare?
Jag minns någon forskning som påstod att forskaren har den genomsnittligt bästa hälsan, i detta land. Men, kan alla bli forskare?

väl mött - luipa


Återgå till "Politik och samhälle"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 10 och 0 gäster