vem skall ha den största makten?

[Justin Case]

Problemet är väl främst att en god människa inte vill styra andra, att bestämma är något
som innebär att det förr eller senare innebär att gå emot andras viljor, vilket faktiskt är ont.

Anser du verkligen att det alltid är ont att gå emot andras viljor? Norska Arbeiderpartiet går emot Anders Behring Breiviks vilja genom att släppa in muslimer i hans land. Är det ont kanske?

Jag kan ju bara utgå från mig själv, jag vill inte bestämma över någon annan, huruvida människor
med idiotiska idéer är något som du anser skall stoppas med våld, är ju upp till dig att motivera.

Du hävdade att det "faktiskt" är ont att gå emot andras viljor. Jag undrade därför om du anser att Arbeiderpartiet är onda som går emot Breiviks vilja genom att släppa in muslimer i Norge. Vad är det du inte förstår med den frågan (med tanke på att du inte svarar på den)?

Ja det anser jag, sedan ger jag ju inte ett öre för ditt exempel med Breivik, eftersom han inte ens skulle
existerat i min idealvärld, men jag inser att det är min utopi om en värld som drivs av kärlek mellan
människorna och styrs av sunt förnuft helt enkelt aldrig kan komma till stånd med mindre än att en väldigt
stor asteroid slår ned på jorden, fram till dess får de "stora" grabbarna rasa bäst fan de vill i sandlådan.

Ditt påstående att det är ont att gå emot andras viljor förutsatte alltså din idealvärld, där alla älskar varandra. Men om alla älskar varandra, hur skulle då ditt påstående, att det är ont att gå emot andras viljor, ens kunna vara relevant? Skulle någon i din idealvärld ens kunna komma att gå emot någons vilja någon gång? Och om någon skulle göra det, varför skulle det vara ont, i din idealvärld? Skulle det inte bara bli bemött med kärlek och förlåtet? Och om det skulle bli bemött med något annat, skulle detta andra då inte yttra sig i att de som reagerade gick emot den persons vilja "tillbaka", som först gick emot någons vilja? Skulle inte därmed ont mötas med ont, givet ditt påstående att det är ont att gå emot andras viljor?

Och hur relevant är ditt påstående, att det i din idealvärld där alla älskar varandra vore ont att gå emot andras vilja, hur relevant är det påståendet i verkligheten, med tanke på att vi i verkligheten har att göra med en oändligt mycket ondare värld än vad din idealvärld vore? Du säger att de "stora" grabbarna får rasa bäst fan de vill i sandlådan, men den där sandlådan innehåller även dig och mig, vi kan drabbas svårt av de där "stora" grabbarnas "rasande", och vi gör klokt i att söka minska risken för det. Du verkar inte vilja göra det, du verkar bara vilja drömma dig bort till din idealvärld. Det verkar inte särskilt konstruktivt. Du framstår för mig som en svikare, genom att du avstår från att kämpa för det goda och låter ondskan härja bäst den vill.

[Justin Case]

Rik är den som inte har många önskemål , inte den som kan tillfredställa många önskemål

Just mot den meningen , kan man aldrig hitta några argument för att motbevisa den , man kan ha ett minimum av önskemål , typ att överleva en sekund till...

Måhända kan någon anse sig vara rik genom att överleva i en sekund till, men om ordet "rik" ska ha någon vettig betydelse måste även möjligheten finnas att vara alltför fattig för att kunna (berättigat) kallas "rik", och alltså är man trots allt inte automatiskt rik bara för att man inte har många önskemål. Att överleva i en sekund till är knappast att vara rik. Jag tvivlar starkt på att någon idag kan uppleva så mycket lycka under sista sekunden av sitt liv att det kompenserar för att man missar årtionden av normallyckligt liv.

Tills ovan nämnda dator-hjärna-interface-utveckling kommit så långt att ingen behöver styra någon annan längre, utan alla kommer överens som kollektiv utan ledare.

...fin tanke , stort tänk.

...Men Helge vill att Karin lagar köttbullar till middag efter lördagssexet , och han kommer aldrig att gå med på det.

Var och ens personliga och kortsiktiga motiv kommer aldrig att tillåta detta , är min förutsägelse .

Jag tror att din förutsägelse kommer att komma på skam. En människohjärna kan vara i harmoni även om den innehåller potentiella delpreferenser som är inbördes motstridiga och som skulle ställa till med inre konflikt om de fick "blossa upp", men som inte "blossar upp" eftersom hjärnan i sin helhet mår för bra för det. Det räcker med att alla delpreferenser i en blir tillfredsställda i en viss grad, så behöver de inte få precis som de vill, utan man kan ändå vara harmonisk. På samma sätt tänker jag om mänskligheten i en inte alltför avlägsen framtid. Mänskligheten kan bli som en enda hjärna, där det som nu är enskilda individer sammansmält till att vara hjärnceller i hjärnan mänskligheten. Liksom en människohjärna idag kan vara harmonisk även om inte alla dess beståndsdelar drar i samma riktning, kan i framtiden även hela mänskligheten vara harmonisk även om inte alla dess beståndsdelar drar i samma riktning. Helge kan vilja ha köttbullar hellre än att vara utan köttbullar, men han behöver inte bli sur bara för att han blir utan köttbullar - särskilt inte om han hela tiden är full med endorfiner från något annat som håller honom på ständigt gott humör, köttbullar eller inte. Harmoni kan råda även om en del kan vilja ha det ännu bättre än de har det. Dessutom finns det ingen anledning för Helge att avstå från känslan av att äta köttbullar i en värld där allas känslopreferenser kan uppfyllas på ett billigt sätt utan att någon blir utan. Helge behöver i framtiden inte äta köttbullar för att få de känslor han vill ha köttbullar för att få, och han kommer därför inte att behöva få några köttbullar, han kommer att vara lycklig ändå. Och om man kontrafaktiskt skulle behöva ge honom köttbullar skulle inte just Karin behöva laga dem, det skulle någon robot kunna göra istället. Allt människor vill ha idag kommer de att kunna få, och mer därtill. Teknikutvecklingen kommer att ge oss ett veritabelt paradis (om den inte förgör oss dessförinnan, vill säga; en risk som finns men som nog är mindre än 50%).

Flera offentliga svenskar har sagt att de gärna betalar svensk skatt trots att den är hög. Jag skulle snarare tro att de visserligen hellre skulle slippa betala skatten än betala den, allt annat lika (d.v.s. om pengarna aldrig kom någon till gagn utan bara försvann), men att de gärna betalar skatten eftersom de inser att den gör så mycket nytta för andra människor. Deras vilja att slippa betala skatt finns, men är inte tillräckligt stark för att skapa disharmoni. På samma sätt tror jag att det kommer att vara i alla sammanhang och i alla frågor i framtiden. Alla människor kommer att acceptera alla kompromisser som måste göras mellan människor, visserligen kanske med varierande grad av förtjusning, men ändå med idel harmoni. När ens lycka kommit upp över en viss nivå (må vara att det krävs en väldigt hög nivå), känner man inte längre för att klaga, utan trivs med sin situation och kan glädjas åt att andra får ha det bra också. Om det visar sig att jag har fel i detta och människor inte av natur blir så harmoniska som jag påstår, ens när de blir superlyckliga, kan man genmodifiera eller på annat sätt programmera om människors hjärnor så att människor blir sådana ändå. "Går det inte med manipulation, så går det med mer manipulation", så att säga.

Skulle du offra flera timmar av ditt liv varje dag tills du dör , för att den drömmen ska gå i uppfyllelse om 100 år?

Hypotetisk fråga, eftersom vi har evigt liv, av skäl jag lagt fram i andra trådar. Men om jag trodde att jag skulle komma att vara död om 100 år, skulle jag förstås vara tveksam till att det vore klokt av mig att nu offra flera timmar av mitt liv på något som ligger 100 år framåt i tiden och som jag därmed inte kommer att få nytta av själv. Men det är som sagt hypotetiskt, eftersom vi har evigt liv. Vi kommer att förr eller senare få utdelning med råge för de uppoffringar vi nu gör för mänsklighetens långsiktiga överlevnads skull (åtminstone om de får avsedd positiv effekt, och kanske även om vi bara helt enkelt gör dem med de bästa intentioner men utan att de får någon positiv effekt).

Skulle du acceptera att någon bestämde detta över ditt huvud?

Ja, och något liknande gör väl de flesta av oss svenskar redan idag, genom att betala skatt? Att arbeta och betala skatt är ju just att "offra flera timmar av sitt liv" till förmån för andra, för att någon bestämt över ens huvud att man ska det.

[Marko]

Skatt är ett gemensamt beslut där invånare som väljer att ta del av samhället får bidra med sin del,
skatt är ett sätt. Ekonomin är det som håller samhället igång och vi värderar saker ekonomiskt.
Alla kan inte baka bröd i ett samhälle, utan vi får olika uppgifter eller tar olika roller.
Vissa personer ses som belastning, speciellt när ekonomin faller, men då har vi glömt bort att vi är ett samhälle och vill gynna oss själva lite mer, för att vi anser att vår roll ska ge mer pengar i kassan än tex en hemma mamma eller bara en person som sprider god trivsel.

skatt ser jag som positivt i ett läge där egoism råder,
när människan tar sitt ansvar och börjar donera pengar frivilligt, så behövs inte skatt.
Detta tror jag kan ske när alla i ett samhälle känner sig trygga. Sannolikheten ökar då för att folk ska donera mer.

Allt handlar om balans, makten ska vara väl fördelad mellan invånare och de som bestämmer,
de enskillda behöver inte rösta för var sak, det sunda förnuftet berättar en hel del, men det sunda förnuftet har ingen talan i många fall. Vi sätter upp logiska regler och följer dessa till punkt och pricka. Finns inga marginaler att jobba mot.

[Algotezza]

bara den egna moralen är absolut


egen godhet är genuin

andras ondska uppenbar


Vi talar oss hesa om vikten av hög moral

när den inte märks i vårt handlande längre

MVH

Göran

[Justin Case]

Skatt är ett gemensamt beslut där invånare som väljer att ta del av samhället får bidra med sin del,
skatt är ett sätt.

På vilket sätt är skatt ett gemensamt beslut för en person som, utan att ha valt det, har fötts och växt upp i Sverige och som i vuxen ålder inte väljer att "ta del av" (hela) samhället utan försörjer sig genom att byta varor och tjänster med exempelvis bara en handfull personer i sin omgivning? Även en sådan person är i Sverige skyldig att betala skatt på sina inkomster från denna handfull personer i sin omgivning, vare sig han vill det eller inte, och vare sig han gått med på något "gemensamt" beslut om att betala skatt i Sverige eller inte. Kom ihåg att han aldrig valt att "ta del av samhället", bara valt att samarbeta med några få utvalda personer. Hur bra Sveriges skattelagstiftning än må vara - den kanske är jättebra - så blir faktiskt många svenskar tvingade att betala skatt, nämligen de många svenskar som inte gått med på något "gemensamt" beslut om att betala skatt men som ändå straffas om de vägrar rätta sig efter vad bland annat du felaktigt beskriver som ett "gemensamt" beslut som inte är gemensamt eftersom det fattats av andra, mot dessa skatteovilliga svenskars vilja.

Enbart faktumet, att man befinner sig i ett land där andra - observera andra - än man själv kommit överens om en skattelagstiftning som man själv tvingas följa, innebär inte att man valt eller väljer att "ta del av" det samhället. Man rår ju inte för var man råkade födas, och man rår inte för var man råkade växa upp. Som barn har man inte mycket att säga till om när det gäller det; föräldrarna bestämmer sådant över en, tills man blir myndig. När man väl blivit myndig (eller kanske något tidigare) kan man kanske flytta utomlands om man inte vill lyda under sitt lands skattelagstiftning, men för det första: varför ska man behöva flytta, eller överhuvudtaget behöva göra någon ansträngning, för att slippa bli tvingad att betala skatt som man inte gått med på att vara tvungen att betala? Och för det andra: man kanske inte har råd att flytta. Och för det tredje: det kanske inte ens finns någon plats utanför Sverige där man skulle kunna både överleva och slippa bli tvingad att betala skatt. Men framför allt: en skattelagstiftning, som man inte gått med på och som det enda sättet att slippa ifrån är att flytta ifrån, det är en påtvingad, ofrivillig skattelagstiftning, och en stat som driver in skatt från en del medborgare mot dessas vilja begår stöld. Därför håller det inte att beskriva exempelvis Sveriges skattelagstiftning som ett "gemensamt beslut där invånare som väljer att ta del av samhället får bidra med sin del". Det är att förneka att individer tvingas betala skatt vare sig de vill eller inte.

Ekonomin är det som håller samhället igång och vi värderar saker ekonomiskt.
Alla kan inte baka bröd i ett samhälle, utan vi får olika uppgifter eller tar olika roller.

Ja, men så är det ju i vilket fall som helst; människor skulle byta varor och tjänster med varandra och utföra olika arbetsuppgifter oavsett om deras inkomster beskattades eller inte.

Vissa personer ses som belastning, speciellt när ekonomin faller,

Vissa människor är faktiskt en belastning - och inte bara när ekonomin faller, utan i alla lägen. Visst kan många av de som utgör en belastning även i viss mån ha något de kan bidra till samhället med, men det är ju inte därför man (från vänsterns sida) anser att de ska ha rätt till skattefinansierad hjälp (t.ex. vård och omsorg) från samhällets sida när de behöver det. Skatteplikt till förmån för (i hög grad) statligt bekostad vård och omsorg är väl till för att människor som behöver vård och omsorg ska få vård och omsorg oavsett om de kan bidra till samhället tillbaka eller inte? Det framstår för mig därför som ohederligt att säga "vissa personer ses som en belastning" - som om det inte fanns personer som verkligen utgör en belastning.

men då har vi glömt bort att vi är ett samhälle

Det är ingen som glömt bort att vi är ett samhälle, I vart fall är det inte det som är förklaringen till det du framställer det som varande förklaringen till. Andra har bara andra uppfattningar än du om vad det innebär att "vi är ett samhälle". Libertarianer, till exempel, anser inte att en medborgare ska tvingas betala skatt bara för att han råkar ha fötts in i och växt upp i ett samhälle, om han aldrig skrivit under på något samhällskontrakt om vilka rättigheter och skyldigheter som ska gälla för honom i samhället.

och vill gynna oss själva lite mer,

Vem är det som i första hand "gynnar sig själv" (på andras bekostnad) - den som arbetar och tvingas betala skatt för andras vård och omsorg, eller den som utnyttjar den vården och omsorgen utan att betala vad den kostar (och istället utnyttjar att skattebetalarna betalar större delen av den)?

för att vi anser att vår roll ska ge mer pengar i kassan än tex en hemma mamma eller bara en person som sprider god trivsel.

Om det gav lika mycket pengar att vara hemmamamma eller bara sprida god trivsel som att ha vilket jobb som helst, skulle nog så många fler välja att vara hemmamammor och bara sprida god trivsel och inte göra något annat, att vård, skola, omsorg, rättsväsende och en massa andra viktiga funktioner i samhället havererade på grund av personalbrist. Ett sådant samhälle vill du nog inte ha.

skatt ser jag som positivt i ett läge där egoism råder,

Det må så vara, men vad jag vänder mig emot är (din och vänsterns) vägran att erkänna vad skatt faktiskt är: stöld.

när människan tar sitt ansvar och börjar donera pengar frivilligt, så behövs inte skatt. Detta tror jag kan ske när alla i ett samhälle känner sig trygga. Sannolikheten ökar då för att folk ska donera mer.

Många rika egoister känner sig trygga, men donerar inte frivilligt för det. Trygghet är inte tillräckligt. Men ständig superlycka skulle kanske kunna lösa problemet. Om vetenskapen tog fram något superbilligt sätt för alla människor att utan biverkningar vara ständigt superlyckliga hela livet igenom, skulle kanske även de idag mest egoistiska rika människorna känna en sådan tacksamhet för att få vara superlycklig hela tiden, att de skulle bli generösa och börja ge frivilligt. (Men då skulle man å andra sidan kunna undra vem som skulle ha någon nytta av att få något av dem - om alla i vilket fall som helst vore superlyckliga.)

[Marko]

På vilket sätt är skatt ett gemensamt beslut för en person som, utan att ha valt det

för att gemensamt inte betyder individuellt.

Det må så vara, men vad jag vänder mig emot är (din och vänsterns) vägran att erkänna vad skatt faktiskt är: stöld.

jag är inte vänstern eller högern, jag anser politik som den ser ut idag vara rena tramset.
men om det är en vänsterpolitik med skatt, så ja då är jag en anhängare av vänstern..
dock ser jag att alla ekonomiska stater använder sig av skatt.

stöld, ja det kan anses som en tvångsåtgärd lika mycket som vi förbjuder våldtäkter och mord.
stöld är juridiskt och skatt anses inte vara en stöld rent juridiskt, tvärtom är det lagliga metoder som används i alla länder.
om det är en bra lag eller dålig lag kan man ju diskutera, men stöld är det nog inte.

Som jag ser på världen så går den sitt egen väg, vi kan inte förutspå alla effekter av vårt handlande,
i stora drag kan vi se åt vart det lutar, men små detaljer kan avgöra förloppen.

tänk dig tex grekland, om alla stryker sina skulder (väl maskerat), så kan grekland återigen börja låna pengar för att börja producera igen. eller så får grekland behålla sin infrastruktur och uteslutas ur världsekonomin till följd att lokala valutor tar över och grekland kan arbeta och exportera produkter igen.

man vet liksom inte i förväg vad som är bra eller dåligt.


Själv kom jag fram i tonåren att jobba med 100% skatt eller 30% skatt inte spelar så stor roll eftersom handeln kommer att bedrivas och måste gynnas och staten får fördela ut pengar igen via bidrag. En onödig administrativ kostnad kanske, men och andra sidan värderar jag skolor, sjukvård, infrastruktur som viktiga delar. tyvärr är fungerar väl inte det helt bra med nuvarande skattenivå, och folk donerar inte pengar heller av fri vilja till sjukhusen. så en företags lösning kan vara ett alternativ, men här ser jag faror med konkurrens, vinstkraven kommer att sänka skolor, forskning och annat inom tid.
det är lite det vi ser idag, att företagen slår ut varandra. så jag föredrar en mer stabil lösning med skatt som styrmedel för hela ekonomin.

[Justin Case]

På vilket sätt är skatt ett gemensamt beslut för en person som, utan att ha valt det

för att gemensamt inte betyder individuellt.

Ett beslut som någon eller några av parterna inte varit med om att fatta är inte gemensamt fattat av de berörda parterna. Inte mer än vad en maffiaorganisations beslut att pressa en butiksägare på pengar är ett gemensamt beslut av maffiaorganisationen+butiksägaren. Det vill säga: inte gemensamt.

[Marko]

På vilket sätt är skatt ett gemensamt beslut för en person som, utan att ha valt det

för att gemensamt inte betyder individuellt.

Ett beslut som någon eller några av parterna inte varit med om att fatta är inte gemensamt fattat av de berörda parterna. Inte mer än vad en maffiaorganisations beslut att pressa en butiksägare på pengar är ett gemensamt beslut av maffiaorganisationen+butiksägaren. Det vill säga: inte gemensamt.

jag ser det mer som ett kollektiv beslut som aldrig kan gynna var individ, det är praktiskt omöjligt,
och ordet gemensamt blir ett förhandlingsbar situation där vi får kompromissa.
alla behöver tex inte ta del av en gemensam lokal, men den finns där oavsett om du vill eller inte vill att den ska existera. ett mönster som ligger ovanpå den individuella nivå. en gemensam nivå.
gemensam är inte var individs rätt att få igenom sin vilja, utan en medelväg som fungerar för alla.

och du har alltid möjligheten att flytta ut ur stan och bo i en stuga utan kontakt med samhället.
känner en person som levde i tre år ute i skogen med sina katter, han klagade nog inte över skatter utan gjorde ett eget beslut om hur han ville leva.

[Justin Case]

stöld är juridiskt och skatt anses inte vara en stöld rent juridiskt, tvärtom är det lagliga metoder som används i alla länder.

Att skatt kanske inte definieras som stöld juridiskt av Sveriges lagstiftare som kanske representerar viljan hos majoriteten av svenskarna innebär inte att skatt inte är stöld. Majoriteten har ofta fel. Om du befinner dig i ett land där lagstiftarna och majoriteten av befolkningen definierar homosexualitet som en synd, kommer du att bli motsagd av majoriteten om du påstår att homosexualitet inte är en synd. Det betyder inte att homosexualitet är en synd. Om en homosexuell fötts och växt upp i det landet, utan att ha valt det, och svårligen kan ta sig därifrån, och inte går med på att homosexualitet är en synd, har den personen ingen anledning att acceptera sina myndigheters och folkmajoritetens sätt att definiera homosexualitet. Likadant med frågan om vad skatt är, i ett land där man fötts och vuxit upp utan att någonsin ha godkänt myndigheternas och folkmajoritetens sätt att definiera skatt. Skatt kan vara stöld oavsett hur överväldigande majoritet som anser motsatsen.

[Marko]

stöld är juridiskt och skatt anses inte vara en stöld rent juridiskt, tvärtom är det lagliga metoder som används i alla länder.

Att skatt kanske inte definieras som stöld juridiskt av Sveriges lagstiftare som kanske representerar viljan hos majoriteten av svenskarna innebär inte att skatt inte är stöld. Majoriteten har ofta fel. Om du befinner dig i ett land där lagstiftarna och majoriteten av befolkningen definierar homosexualitet som en synd, kommer du att bli motsagd av majoriteten om du påstår att homosexualitet inte är en synd. Det betyder inte att homosexualitet är en synd. Om en homosexuell fötts och växt upp i det landet, utan att ha valt det, och svårligen kan ta sig därifrån, och inte går med på att homosexualitet är en synd, har den personen ingen anledning att acceptera sina myndigheters och folkmajoritetens sätt att definiera homosexualitet. Likadant med frågan om vad skatt är, i ett land där man fötts och vuxit upp utan att någonsin ha godkänt myndigheternas och folkmajoritetens sätt att definiera skatt. Skatt kan vara stöld oavsett hur överväldigande majoritet som anser motsatsen.

om lagstiftare anser att homosexualitet är ett brott och lagstiftar om det så kommer det att bli ett brott att vara homosexuell,  och en lag som vi får acceptera eller motarbeta för att ta bort. Om en lag inte är förenlig med folkets vilja kommer den heller inte ha någon större verkan. så länge folket accepterar lagen så är det ett brott.

om majoriteten av befolkningen inte respekterar skatt så kommer dom att börja jobba svart och bryter mot lagen,
tycker du att det är en viktig fråga kan du alltid göra civil olydnad och börja jobba svart för att senare bli bestraffad.
detta kommer att skapa opinion och debatt som kan gynna din värdering och din syn på rätt eller fel.

ett intressant område om rätt eller fel är illegal fildelning. folket anser inte att det är ett brott av stor skala,
men företagen anser att dom är utsatta för brott. lagen säger klart och tydligt att det är olagligt, men det är svårt att döma en hel nation som kriminell, och via vår civila olydnad måste lagar formas. Det statueras ut exempel lite då och då med fällande dommar, men fortfarande finns inte respekten för äganderätten på nätet. Själv begår jag civil olydnad genom att helt öppet tanka illegalt och kommer att ta konsekvenserna den dagen jag blir fälld. jag anser inte att det är av skada men helt klart gör jag ett brott.

jag ser samhället lite som en dynamisk pågående process där alla delar ska fungera ihop, den har lite av en egen vilja och följer oskrivna lagar. 'Basen' för det hela är den enskilda individen i ett gemensamt system som påverkar individ som system. eller mer ett holistiskt system.

[Justin Case]

jag ser det mer som ett kollektiv beslut som aldrig kan gynna var individ, det är praktiskt omöjligt,
och ordet gemensamt blir ett förhandlingsbar situation där vi får kompromissa.

En som blir avtvingad pengar i form av skatt i Sverige utan att någonsin ha gått med på det kompromissar inte om att bli avtvingad pengar. Han förhandlar inte om att bli avtvingad pengar. Han blir helt sonika avtvingad pengar. Vad som skett är att andra kommit överens med varandra om att avtvinga honom pengar. Att det skett ett kompromissande och förhandlingar inbördes mellan dessa som avtvingar honom pengar är inte ett dugg relevant i sammanhanget. Även t.ex. maffian kanske kompromissar och förhandlar inbördes, men inte ursäktar det maffians utpressning gentemot sådana som inte valt att ha med maffian att göra, eller hur?

alla behöver tex inte ta del av en gemensam lokal, men den finns där oavsett om du vill eller inte vill att den ska existera. ett mönster som ligger ovanpå den individuella nivå. en gemensam nivå.

Så länge lokalen inte byggs på min mark eller på annat sätt skadar mig, kommer jag nog inte att klaga, men om lokalen byggs på min mark, vore det märkligt att försvara det intrånget på min mark med att lokalen är tänkt som en "gemensam" lokal, eller hur? Vad spelar det för roll att den är "gemensam" för inkräktarna, när jag inte bett om någon sådan "gemensam" lokal byggd på min mark?

gemensam är inte var individs rätt att få igenom sin vilja, utan en medelväg som fungerar för alla.

Även om skatten i Sverige måhända kan sägas "fungera för alla" (vad nu det betyder; att alla överlever trots skattetrycket, eller vad?), betyder det inte att den inte innebär stöld. Om någon sätter i system att varje dag stjäla mina skor till exempel, kan mitt liv säkert ändå sägas "fungera" i någon mening (jag kan t.ex. kanske få vänner och anhöriga att uträtta alla mina ärenden åt mig, eller jag kan gå barfota när jag måste förflytta mig utomhus; jag kanske inte behöver några skor för att "fungera", beroende på hur man definierar "fungera" i sammanhanget) - men det betyder ju inte att man har rätt att varje dag stjäla mina skor för det, eller hur?

För övrigt kan man starkt ifrågasätta att svensk skattelagstiftning verkligen fungerar för alla. Ta till exempel en medelinkomsttagare som lider av en dödlig sjukdom som endast en viss mycket dyr alternativ terapi har någon chans att bota. Anta att han skulle ha råd med den terapin om han fick behålla de pengar han tjänade, men att eftersom staten tar en stor del av hans inkomster i skatt så dör han av sin sjukdom. För en sådan person "fungerar" inte svensk skattelagstiftning. Förutom om man med "fungerar" menar "döda", förstås.

och du har alltid möjligheten att flytta ut ur stan och bo i en stuga utan kontakt med samhället.

Ja, men motsvarande skulle du inte säga om butiksägaren som maffian pressar på pengar; butiksägaren kan ju faktiskt slå igen sin butik och flytta ut ur stan, men det ursäktar inte maffians beteende mot honom, och han ska inte behöva flytta ut ur stan för att slippa maffian, eller hur?

Du framställer det som om valet står mellan att antingen ha kontakt med "samhället" - som helhet, inklusive bland annat en av andra människor bestämt plikt för en att betala skatt - och att inte alls ha kontakt med "samhället". Varför skulle man inte få välja något mellanting mellan dessa två ytterligheter? De flesta vill ha kontakt med vissa individer men inte med andra, och det är i själva verket det naturliga sättet att leva som människa. Jag skulle aldrig kräva exempelvis att du ska tvingas bjuda en färgad främling på middag för varje ljushyad vän du bjuder på middag, om du inte råkar vilja det. Men det är just en sådan sorts krav - "allt eller inget" - som du ger uttryck för när du tar ställning för ultimatum av typen "passar inte vår skattelagstiftning så kan du flytta ut i skogen och leva isolerad". Den moraliska bevisbördan, så att säga, ligger på den som vill få avtvinga folk pengar mot deras vilja alternativt kräva att folk ska flytta ut i skogen. Inte på de som blir avtvingade pengar eller beordras flytta ut i skogen mot sin vilja.

känner en person som levde i tre år ute i skogen med sina katter, han klagade nog inte över skatter utan gjorde ett eget beslut om hur han ville leva.

Om jag föredrar senap framför ketchup, innebär det att du måste äta någotdera av senap eller ketchup? Nej. På samma sätt: det faktum att någon kanske frivilligt valt att isolera sig så som du beskriver innebär inte att andra, som väljer att inte isolera sig, förtjänar att bli bestulna på pengar av staten. Det är inte automatiskt okej att tvinga alla som inte vill ha x att acceptera y bara för att vissa som inte vill ha x frivilligt väljer y.

[Justin Case]

stöld är juridiskt och skatt anses inte vara en stöld rent juridiskt, tvärtom är det lagliga metoder som används i alla länder.

Att skatt kanske inte definieras som stöld juridiskt av Sveriges lagstiftare som kanske representerar viljan hos majoriteten av svenskarna innebär inte att skatt inte är stöld. Majoriteten har ofta fel. Om du befinner dig i ett land där lagstiftarna och majoriteten av befolkningen definierar homosexualitet som en synd, kommer du att bli motsagd av majoriteten om du påstår att homosexualitet inte är en synd. Det betyder inte att homosexualitet är en synd. Om en homosexuell fötts och växt upp i det landet, utan att ha valt det, och svårligen kan ta sig därifrån, och inte går med på att homosexualitet är en synd, har den personen ingen anledning att acceptera sina myndigheters och folkmajoritetens sätt att definiera homosexualitet. Likadant med frågan om vad skatt är, i ett land där man fötts och vuxit upp utan att någonsin ha godkänt myndigheternas och folkmajoritetens sätt att definiera skatt. Skatt kan vara stöld oavsett hur överväldigande majoritet som anser motsatsen.

om lagstiftare anser att homosexualitet är ett brott

Du pratar om att homosexualitet är ett brott i juridisk mening i vissa länder; jag pratade om åsikten att homosexualitet är en synd. Homosexualitet blir inte syndigt i sig bara för att en majoritet anser att homosexualitet är syndigt - liksom jorden inte var platt förr i tiden bara för att folk trodde att den var platt.

och lagstiftar om det så kommer det att bli ett brott att vara homosexuell,  och en lag som vi får acceptera eller motarbeta för att ta bort. Om en lag inte är förenlig med folkets vilja kommer den heller inte ha någon större verkan. så länge folket accepterar lagen så är det ett brott.

om majoriteten av befolkningen inte respekterar skatt så kommer dom att börja jobba svart och bryter mot lagen,

Om du anser att det är majoriteten i varje land som avgör vad som är rätt och fel i landet i fråga, anser du att en majoritet av tyskarna gjorde rätt som röstade fram Hitler, till exempel?

[Marko]

Som jag ser din syn är att företagande och inkomster ska isolreas från det övriga samhället, men samtidigt vill du ta del av det samhället erbjuder.
det tycker jag är fel då alla delar ska verka i samhället, på gott och ont.

skatt är inget undantag från samhället.
Maffian är ett dåligt exempel då det inte gynnar samhället och har kriminaliserats bort som mycket annat.

min helhetsyn är att skatt är gott och positivt för samhället.

Egoismens plånbok är det som drar och vill få bort skatten,
inte känslan av att man är rånad av stat. För jag tror att de flesta inser och håller med om att skatt är bra, även om alla vill ha mer i sin egen börs.

våld, ja allt vi gör är våld och inkräktar på en omgivning, så vi borde förbjuda allt som inte syncar med sin existens,
och då vill jag förbjuda rikedomar och pengar, skulder räntor som jag anser vara våld på människan som förslavar.
men jag får acceptera att leva i en värld av våld och skulder och räntor, men för fram mina argument och hoppas att andra gör den samma.

förbjud pengar då dessa används för att utnyttja människor till arbete. (det är inte frivilligt att äta och vilja leva; eller förbjud alla att leva med; så är vi av med alla bekymmer, Jag blev född mot min vilja)

Om du anser att det är majoriteten i varje land som avgör vad som är rätt och fel i landet i fråga, anser du att en majoritet av tyskarna gjorde rätt som röstade fram Hitler, till exempel?

ja, det är rätt på det viset att det skedde. tyvärr blev han lite av en diktator och missbrukade sin makt,
vilket ledde till förändrade världsystem. en viktig del i vår evoulution även om mycket fel begicks av den personen.
så det var rätt att rösta fram hitler.

[nuddle]

stöld är juridiskt och skatt anses inte vara en stöld rent juridiskt, tvärtom är det lagliga metoder som används i alla länder.

Att skatt kanske inte definieras som stöld juridiskt av Sveriges lagstiftare som kanske representerar viljan hos majoriteten av svenskarna innebär inte att skatt inte är stöld. Majoriteten har ofta fel. Om du befinner dig i ett land där lagstiftarna och majoriteten av befolkningen definierar homosexualitet som en synd, kommer du att bli motsagd av majoriteten om du påstår att homosexualitet inte är en synd. Det betyder inte att homosexualitet är en synd. Om en homosexuell fötts och växt upp i det landet, utan att ha valt det, och svårligen kan ta sig därifrån, och inte går med på att homosexualitet är en synd, har den personen ingen anledning att acceptera sina myndigheters och folkmajoritetens sätt att definiera homosexualitet. Likadant med frågan om vad skatt är, i ett land där man fötts och vuxit upp utan att någonsin ha godkänt myndigheternas och folkmajoritetens sätt att definiera skatt. Skatt kan vara stöld oavsett hur överväldigande majoritet som anser motsatsen.

om lagstiftare anser att homosexualitet är ett brott

Du pratar om att homosexualitet är ett brott i juridisk mening i vissa länder; jag pratade om åsikten att homosexualitet är en synd. Homosexualitet blir inte syndigt i sig bara för att en majoritet anser att homosexualitet är syndigt - liksom jorden inte var platt förr i tiden bara för att folk trodde att den var platt.

och lagstiftar om det så kommer det att bli ett brott att vara homosexuell,  och en lag som vi får acceptera eller motarbeta för att ta bort. Om en lag inte är förenlig med folkets vilja kommer den heller inte ha någon större verkan. så länge folket accepterar lagen så är det ett brott.

om majoriteten av befolkningen inte respekterar skatt så kommer dom att börja jobba svart och bryter mot lagen,

Om du anser att det är majoriteten i varje land som avgör vad som är rätt och fel i landet i fråga, anser du att en majoritet av tyskarna gjorde rätt som röstade fram Hitler, till exempel?

Du går in på absoluta saker, vilket är något som förvånar mig.

På vilket sätt är homosexualitet alltid försvarsbart?

[Marko]

Du går in på absoluta saker, vilket är något som förvånar mig. Kan du utveckla varför det inte är syndigt att vara homosexuell oberoende vad någon säger?

Jag anser inte att det är syndigt att vara homosexuell.
Lagar är inte absoluta utan koncept som vi antagit och följer.
i konceptet ingår rätt och fel oavsett vad vi människor tycker om att det är rätt eller fel.

konceptet fungerar så länge som det efterföljs.

lagen är i viss mån en absolut händelse i nutid precis som allt annat är absolut i nutid.
men över tid så är den inte absolut. lagen samverkar med det sunda förnuftet, men blir lite stel i sina karaktär och funktion.
i domen finns utrymme för sunt förnuft, vi tar hänsyn till omständigheter. men en dom ska falla för att bevara lagens funktionalitet.

lagen i sig innehåller många funktioner som man tror sig fyller funktionalitet.
en sak är vårdbiten som jag gillar, straffbiten är väl okej, men hämnd biten tror jag är destruktiv.
lagen skyddar ibland gärningsmannen och offret med att ha hämnd istället för att folk tar lagen i egna händer och börjar lyncha varandra. Jag tycker det är synd och fel med hämnd, även om jag förstår vikten av att ha den i lagen.

absolut ?, vet inte vad absolut är, utan håller mig till det jag tror mig förstå.