SigurdV skrev:Pilatus skrev: Meningen ligger som en kod i generna.
Något gudomligt program behövs inte.
Utöver detta har vi hittat på en massa sysselsättningar
som gör att vi finner mening med våra liv.
Algotezza skrev:
Mening är väl detsamma som mönster.
En meningsfull tillvaro är en som har mönster i sig, regelmässigheter
Meningslöst känns det när vi inte ser eller kan lägga till mönster
SigurdV skriver: Vi har alla vår mening om vad mening är eller bör vara...
Det har jag också, men jag väljer att inte just nu försöka beskriva den.
Jag ser hellre att så många som möjligt först förklarar sin mening om mening.
Jag kanske är lite lat? Tycker det är enklare om nån annan röjer upp i virrvarret?
Det finns mycket som trasslar till det: "Meningen med livet är att föra universums naturlagar vidare." är väl möjligen beskrivbart som "objektiv" mening", och "Meningen med livet är att må bra." är väl då en "subjektiv" mening. Finns det fler sorters mening?
Menar orden i sig själva eller ändrar ord mening beroende på kontexten?
(Vad som nu menas med "kontext"?) Vad är alltså meningen med livet enligt din mening?
Frågar jag lite vänskapligt och avvaktande dej som ännu inte svarat.
Hej SiggeJag kan väl bidra då
Här är en lite kort version av har jag skulle kunna tänka mig det hela. Detta betyder dock inte att det nödvändigtvis är så jag ser på saker.
Vems liv? Vilket sorts liv? Livet som ”fenomen” (dvs den subjektiva upplevelsen mellan den så kallade födelsen och den så kallade döden)? Livet sett som den biologiska processen i naturen (DNA, ekosystemet etc)?
Vilken mening? Mening som syfte med livet? Syfte i livet? Som funktion med livet? Som värde (för någon/ något) – dvs hur det värderas (om det värderas)?
Det synes mig finnas två tydliga tolkningar av mening vad avser "mening med livet". 1) mening som funktion (syfte) samt 2) mening i form av någon slags plan eller idé.
Om vi börjar med mening som funktion (syfte) kan det enbart läsas in i ett system (som ett mönster eller en kausal process). Om vi tar en bil som exempel så är meningen (syftet/funktionen) med motorn att omvandla energin i bensinmolekylerna till rörelseenergi för hela fordonet. Idén eller syftet med motorn är inte enbart framdrivandet av bilen som sådan, utan även en essens som står mot bakgrund av vad ett samhälle eller en civilisation kan ha för nytta av en bil etc.
Om vi då delar upp betydelsen av ordet liv i A och B där A avser livet som upplevelse (mitt liv, det jag har varit med om etc) samt B livet som biologiskt system / biokemiskt och ekologiskt system etc så får vi fyra olika frågor.
Finns det någon mening
med livet:
1A: Fyller det upplevda livet någon funktion / har det något syfte?
1B: Fyller det ekologiska / Biologiska / Biokemiska livet någon funktion - har det något syfte?
2A: Finns det någon idé eller plan med det upplevda livet?
2B: Finns det någon idé eller plan med det ekologiska / Biokemiska / Biologiska livet?
Vidare vill jag påpeka att min syn på mening är att det måste finnas någon / något (intentionalt) som upplever eller anser att X har mening för att X ska ha mening när vi talar om mening som en idé eller plan. Om vi dock talar om mening som funktion / syfte räcker det med att det ingår i en kausal kedja, så i det sistnämnda fallet handlar det mer om huruvida kausala processer egentligen existerar eller inte. Låt oss för resonemangets skull anta det just nu.
Mitt svar blir då:
1A: Kan inte se något som indikerar på att det upplevda livet som sådant skulle fylla någon särskild funktion mer än att "upplevas av sig själv". Kan enbart se en form av intrinsikal mening med det upplevda livet i termer av "syfte i livet". Exempelvis att jag i mitt liv ser olika fenomen som meningsfulla.
1B: Ja, här kan jag se att det rent kausalt (á la bilmotorn) är så att vissa biologiska och kemiska processer fyller en funktion i det ekologiska systemet som sådan.
2A: Kan inte se något som indikerar på att det upplevda livet skulle bygga på någon extern idé eller plan.
2B: Kan inte se något som indikerar på att livet i termer av biokemiska processer eller ekologiskt system skulle bygga på någon extern idé eller plan.
Sist men inte minst kan jag väl nämna att jag personligen inte gör någon åtskillnad mellan "det upplevda livet" och "det biokemiska livet" då jag menar att de egentligen är ett och samma. Anledningen till att jag delar upp dem här är att ordet "liv" eller "livet" ofta används i olika i dessa sammanhang.
Jag kan väll tillägga att det även finns en mer pragmatisk variant av meningsfullhet som har sin motsats i en upplevd meningslöshet inför X där X t ex kan vara att utföra en viss syssla. Jag skulle nog, t ex uppleva det som meningslöst att tvätta bilen när det är snöslask ute, då den blir smutsig igen så fort jag kör ut från tvätthallen. Häri ligger då meningsfullheten i att blien är ren under en betydande tid saamt att det bidrar till att blien bevaras längre. Ett annat exempel kan vara att gå till affären och handla en kasse med mat för att slänga den direkt när man kommer ut ur butiken. Det framstår också som meningslöst om det inte går att motivera på något finurligt sätt á la att det är ett konstverk eller en demosnstration av nåogt etc. Med andra ord måste vissa saker värdesättas av oss mot bakgrund av något (ett visst kontext) i vilket det ges en mening. Utifrån detta exempel är det svårt att ge livet som sådan en driekt mening om det inte värderas av någon, men så fort det är någon som ser det som värdefullt och inte meningslöst så blir det då meningsfullt etc. Detta är nte några självklara saker utan tål att diskuteras etc.
Hälsar Fredrik
