förstår mig själv skrev:Illusionen skrev:Vad säger oss EULERS formel ?
Fms frågade tidigare om vad som var ”input” till mitt koncept.
Följande kan ses som ett senkommet svar, och kanske lämplig avslutning på tråden.
Eulers formel fascinerar, och antyder att vårt rum är i maskerad förändring.
Från Wikipedia är följande samband hämtade.
Imaginära enheten, vanligtvis betecknad i eller j, är ett tal som vanligtvis definieras genom identiteten,
i^2 = −1
Eulers formel inom komplex analys, uppkallad efter Leonhard Euler, kopplar samman
exponentialfunktionen och de trigonometriska funktionerna. Den kan tecknas
e^iØ = cos Ø + i sinØ
-.-
Om vi begrundar dessa samband, och bortser från matematiska härledningar, vad säger oss detta ?
Om vi tänker oss en modell av något slag, inkluderande detta samband, hur kan modellen förslagsvis se ut ?
Vad är det som modellen representerar och kan tänkas beskriva ?
Om Eulers formel är en ”atomära” beskrivning, t ex av något transformerat abstrakt/universellt,
hur ser den ”universella” motsvarigheten ut ?
Vad kännetecknar förslagsvis transformeringen ?
Mitt koncept utgår från bl a dessa frågeställningar, och ger förslag till svar.
Är det någon/några som tänker i liknande banor ?
/ Illusionen
Så brukar jag också tänka(brukade då jag pluggade matte och fysik). Sinusfunktionerna var interessanta tex så minns jag pendelrörelser, jordaxelns rörelse(årstider, förändringen i dagarnas längd) mm en rad "naturfenomen/lagar" som kunde beskrivas med triginometriska funktioner.
Nu är din "förklaring" tydligare, "uppgiften" är alltså att bli interesserad/fördjupa sig i formeln matematiken. Sinusfunktion och komplexa tal sedan när detta interfereras med resten (av våra kunskaper/input) så kommer nya tankar/teorier att uppstå per automatik i våra hjärnor i "rätt riktning". När jag läste matte (jag var 20 år), kunde jag inte se samband mellan komplexa tal och det som "sker" i naturen. Kanske är jag nu "mogen"/öppen för detta.
Men när det gäller "plugga"/"lära sig" är det inte förrän man förstår varför man ska anstränga sig som det blir förenat med "glädje". Tex är det inte förrän nu jag blivit interesserad av medicin och då söker man upp information för att man vill. Inte för att man är "tvungen".
Hej Fms,
I mars i år började jag skriva inlägg på detta forum.
Inläggen har i huvudsak sitt ursprung i mitt koncept, som presenteras på min hemsida,
http://www.maticweb.com.
Där hittar du även min e-postadress.
Av reaktionerna på konceptet, att döma, ligger det nära till hands att dra slutsatsen att ingen
helt ut förstår det jag skriver.
Det som likväl är uppmuntrande är att denna tråd har haft 6641 visningar till dags datum,
vilket jag tolkar som att det, trots svårighetsgraden, trots allt finns ett intresse för ämnet.
Några sammanfattande kännetecken för konceptet, som är viktiga att förstå, är följande,
som förhoppningsvis kan tjäna som en lämplig avrundning på tråden.
- Vår verklighet, (det ”atomära” perspektivet), beskrivs utifrån rummets koordinater.
Dessa utgår från t ex en punkt-referens i rummet. För vårt förnimbara medvetande utgörs
denna punkt-referens av medvetandets ”egenreferens”, och ger då ”nuet” i vår förnimbara verklighet.
I det atomära perspektivet förnimmer vi därigenom att vi befinner oss i verklighetens centrum.
- Egenskaper i vår verklighet bestäms utifrån symmetrisk växelverkan, (det ”universella” perspektivet)
som utgår från en annan från punkt-referensen avvikande referens.
Denna universella referens är ej punktformad, betraktad ur vårt atomära perspektiv.
- Verklighet och egenskaper baseras alltså på skilda referenser, vilket medför att det
föreligger en referens-differens mellan verklighet och egenskap.
- I det universella perspektivet, tilldelas i växelverkan ingående kommunicerande partiklar,
p g a vxv-symmetrin, lika värde.
- Referens-differens medför att det ur det atomära perspektivet ”uppstår” skalfaktorvariationer/
densitetsvariationer i grundtillståndet, G.
Det är dessa ”variationer” vi förnimmer.
- Värdet på de förnimbara variationerna (= ”egenskapsvärdet”) får vi genom att ”vikta” dem
så de får samma densitet.
-
Fenomenet TID är en funktion av viktat och ej viktat, alltså en typ av sammanlänkande substitut
mellan det förnimbara (ej viktade) och dess universella (viktade = abstrakta) vxv-värde.
- Eulers formel har sitt ursprung i referens-differens.
Beträffande begreppet ”känslor” som du använder dig av, anser jag att det (mot ovanstående bakgrund)
finns utrymme för att definiera begreppet mer detaljerat. Som exempel kan du begrunda om
medvetandet inkl tillhörande känslor i din teoribildning enbart är ett atomärt reellt begrepp,
eller om du definitionsmässigt även inkluderar det imaginära som en ingrediens i känslans mekanism.
Som avkoppling efter tankemödan rekommenderar jag annars följande musik.
http://www.youtube.com/watch?v=rq1Iv3DkwVshttp://www.youtube.com/watch?v=fL3lyitc9vohttp://www.youtube.com/watch?v=oJJnhp2CYnkhttp://www.youtube.com/watch?v=UgaN3vIqJUYwww.maticweb.comHälsar
Illusionen