Kreativ skrev:Illusionen skrev:Får jag skoja lite Pilatus ?
Det finns egentligen inga fält det är en atomär illusion ! Det visste du inte
.
Konceptet redogör för hur våra sinnens interna atomstruktur utgör en del av universums i grunden
balanserade struktur. Sinnets interna struktur kan ej ”se” sin egen struktur i G, men introducerar
därigenom även en ”negativ” strukturobalans i förhållande till sin egen struktur. En atomär hypotes
i detta sammanhang är att grundtillståndet, G, är en konsekvens av vår relation till det förflutna.
Enligt konceptet härrör vårt medvetande, inkl vårt ”jag” från denna självgenererade strukturobalans.
Det är svårsmält för många, men det konceptet redogör för är att ALLT i vår föreställningsvärld,
inkl medvetandets EXISTENS förnimmelse, hänför sig till denna av oss ”atomer”, själva introducerade
strukturobalans. Medvetandet är därigenom en typ av självförvållad/självgenererad illusion/skenbild,
men existerar likväl som en del av universum.
Illusionen, vad är ditt koncepts relation till solipsism och kvantmysticism (idén att den yttre världen är något
vi själva skapar "fysiskt", inte bara tolkningsmässigt, med vår fantasi/önskan/undermedvetna)?
Ett första delsvar,
Ifrågasättande frågor rörande ”jaget”, ”själen”och ”medvetandet” och dessas relationer till vår
förnimbara ”verklighet”, benämns inom filosofin skepticism.
En till ytterlighet driven skepticism benämns solipsism. Mitt senaste inlägg till Smisk avslutas med
"Doubt is the origin of wisdom.", vilket eventuellt skulle kunna tolkas som att min teori är entydigt
hemmahörande inom ramen för skepticismen, men så är inte fallet, jag är tveksam.
Huvudskälet till detta är att jag tycker mig förstå hela sambandskedjan från den basala obalansen
(överskott resp. underskott) till rumtid. I samma inlägg skriver jag citat, ”Sambandet mellan, de
elektromagnetiska fälten inkl de kantringskriterier som leder till fältkoncentrationer i form av
materiella ”atomer”, rymmer flera för resonemanget viktiga ingredienser/komponenter.
Det är innehållet i, och beskrivning av, det fascinerande ”transformerings-språnget” mellan ”jaget”
och hjärnans fältaktivitet/funktion som här avses och efterfrågas.”
Jag har inte det fullständiga svaret, och det har med stor sannolikhet ingen annan heller.
Utan tillgång till svaret går det inte att avgöra ”jagets” relation till vår förnimbara verklighet.
Om det därutöver förhåller sig så att ”jaget” innefattar ”perspektivgränsöverskridande” samband
finns det risk för att svaret ligger dolt bortom våra atomära begrepp, utom räckhåll för oss.
Den allmänna uppfattningen är att ”jagets” hemvist är den i rumtid förnimbara materiella hjärnan.
”Transformerings-språnget” är då kännetecknande för det som länkar samman "jaget" och hjärnan.
Teorin om att medvetandet skapar kunskap av egen kraft (Rationalism), liksom teorin om att all kunskap
baseras på erfarenhet av yttervärlden (Empirism), påverkas även de av den saknade beskrivningen av
”transformerings-språnget”. Mot ovanstående bakgrund lutar det åt att mitt koncept inte passar in på
benämningen solipsism, men att den saknade beskrivningen av ”transformerings-språnget” ev kan ändra
på denna uppfattning, när den förhoppningsvis blir tillgänglig i framtiden.
Den 1 dec skrev jag följande som har beröringspunkter med ovanstående,
”Tycker du det blir för komplicerat begrunda då ändå slutsatsen,
Det atomära perspektivet får därigenom karaktären av POLVÄND INVERTERING där POLERNA
kännetecknas av olika SKALFAKTORER, SKF.
Texten på sidorna 28 – 29 beskriver hur A- och B- perspektiven skiljer sig åt strukturellt
(”strukturell differens”), i relation till varandra, inom ramen för växelverkan.
Maskeringen medför att den egna ”rörelsen” (utgör referens) döljs, varigenom den iakttagna ”motpolen”
därigenom uppfattas som NEGATIV, p g a den strukturella differensen.
Det negativa kan principiellt liknas vid en av maskeringen orsakad polarisationseffekt.
Maskeringen/förankringen är skälet till att ”sfärerna” ingående i 2∆Ø är förskjutna relativt varandra.
Det du benämner "koncentrationstillstånd" är även de förskjutna relativt varandra, och då anar du vad TID är.
Om detta är en korrekt beskrivning, så
är det vi förnimmer som vår verklighet, en NEGATIV speglingsom vi är delaktiga i.
Den senare i beskrivningen ofta återkommande viktiga symbolen ±j är en direkt konsekvens av
denna NEGATIVA spegling, och öppnar för bl a resonanseffekter och åtföljande SKF-variationer.”
Slutsatsen av detta blir att den förnimbara verkligheten redan är ”
förvanskad” och ej är så absolut som
vi kan invaggas att tro.
Till detta ska läggas ”jagets” transmissionssamband med den förnimbara verkligheten (rumtiden).
Det är detta komplexa transmissionssamband som jag valt att benämna ”transformerings-språng”.
När begreppet ”solipsism” ska definieras är detta därför förenat med vissa problem och svårigheter.
Kvantmystik tolkar jag som att kvantmekaniska begrepp ges annan innebörd än vad de i verkligheten
innebär. Något sådant förekommer ej i mitt koncept, utan kvanta är där att betrakta som ett rent
interferensfenomen inom ramen för växelverkan.
/ Illusionen
Pax vobiscum.https://www.youtube.com/watch?v=M6FdSeYY9_c
