Anders skrev:Pilatus skrev:Smisk skrev:Det är självklart för mig med. Lika självklart är det att värde inte är egenskaper hos saker utan beteenden som följer uppfattningar av värderare.
Riktigt så enkelt kan jag inte se att det är. Säg att du är ute och vandrar i skogen. Så ser du något glimma till vid en tallrot. Du går närmre och undrar vad det kunde vara. Efter att ha undersökt saken bättre ser du att det var ett silvermynt. Tunt och litet solkigt. Du plockar upp det och ser att det måste vara gammalt. Kan myntet vara värt någonting, undrar du. Nej, det där kan man inte handla något för, säger du och kastar bort det. Värde är inte egenskaper hos saker, som du säger ovan. Själv skulle jag behållit myntet och resonerat som att myntet var bärare av ett högt värde, det hade historiskt värde och var mycket ovanligt.
Det är heller inte så enkelt, till exempel i det här fallet, att värde är något intrisikalt i objektet, utan det är du som värderar, och vet att bukowkis också kan värdera myntet som mer än dess silvervärde.
Smisk säger att värde är inte egenskaper hos tinget. Och du säger att värdet tillkommer genom att någon värderar. Vad är det med myntet som värderas om inte dess inneboende värde? Bukowski auktionsförrättare är bildad och förstår genast att myntet är värdefullt. Vare sig hon eller jag tilldelar något annat än litet marknadskunskap. Myntets värde kan realiseras vid en auktion.
Vi har tydligen helt skilda perspektiv på att döda ting kan vara bärare av värden i vårt samhälle.
Det går att föra liknande resonemang om estetiska värden. Alltså att det inte alls behöver handla om marknad och pengar, utan om kulturella värden. Hur värdet uppstått är i sammanhanget inte fullt lika intressant. Frågan är i detta fallet vad som är ett estetiskt värde. Det är ju inte vad som helst bara för att en girig försäljare bedyrar att skissen är fantastisk.
