Vad tänker du på?

[hakkapeliitta]

Slappna av är mitt bästa råd.
Normalt ger man utrymme åt andra, både fysiskt och mentalt, gör man inte det så är man narcissist eller alternativt hatar man personen utan att själv har detta klart för sig. Allt mänskligt beteende har en anledning.

Köp boken Psykoanalysens Grunder och du finner att din irritation bottnar i ouppgjorda konflikter.

[Anders]

Slappna av är mitt bästa råd.
Normalt ger man utrymme åt andra, både fysiskt och mentalt, gör man inte det så är man narcissist eller alternativt hatar man personen utan att själv har detta klart för sig. Allt mänskligt beteende har en anledning.

Köp boken Psykoanalysens Grunder och du finner att din irritation bottnar i ouppgjorda konflikter.

Tror du kommer för ytligt här. Klart man vänligt flyttar på sig och intalar sig att ”det är inte så farligt”. Men det som är är inte det som borde. Blir man irriterad så blir man. Slappna av har inget med det att göra. Inte för mej. Jag kan vara hur kontemplativ som helst. Men likväl, någon gör något som stör mig mycket, även om jag intelligensmässigt förstår att det inte borde störa.

Frågan för mig är vad som utspelar sig i hjärnan. Blir alla lika itrriterade, trots att ingen någonsin visar irritation, inklusive jag. Är det annars något i min hjärnas funktion som skiljer sig från andras? Jag iakttar min irritation och förvånas, på ett högre plan.

[hakkapeliitta]

Tror du behöver KBT-terapi.
KBT är en terapiform som bygger på att tankar, beteenden och känslor är sammanhängande och kan förändras.
Rent intellektuellt förstår du ditt beteende, men ett beteende formas även av känslor och tankar. Hyser man aversion mot någon triggas beteendet.
Det kan vara små löjliga saker. Läste en gång en tjej berätta hur hans kille hade små egenheter för sig. Det var t.ex. att han åt alltid med sked oavsett maträtt. Detta var förtjusande när hon var nykär men med tiden byggdes upp ett hat mot detta beteende.
Varför? Vet ej, kanske såg hon till slut killen som en tråkig vanemänniska utan framåtanda och motviljan gällde inte endast hans matvanor utan hela han.

[Pilatus]

Tror du behöver KBT-terapi.

Jag tror att all terapi går ut på att stå ut med vad vi är. Till en gräns kan vi påverka våra vanor, lägga oss till med nya. På detta kan vi ha blivit stukade som barn, för stora krav, vi är aldrig bra som vi är. Det var vanligt i tidiga nittonhundratals-generationer och det skapade ett antal neurostyper.
För få krav tror jag är farligt. Är det en sådan generation som vi ser göra förorterna osäkra i dag? Unga människor söker alltid ett motstånd, en gräns som inte får passeras. Redan Vilgot Sjöman testade Lars Görlings idé i filmen 491.
Nej jag tror inte vi är någon jävla deg som kan knådas till vad som helst. Många som råkat bli litet mer onyktra än de tänkt sig har sett sin mr Hyde titta fram. Det är förstås en förvanskning, men det finns mer primitiva lager i vår personlighet som vi inte riktigt vill veta av till vardags. Kanske där vi funnit källan till människans ondska?

[hakkapeliitta]

Det är förstås en förvanskning, men det finns mer primitiva lager i vår personlighet som vi inte riktigt vill veta av till vardags. Kanske där vi funnit källan till människans ondska?

Jag tror människan alltid anpassar sig till rådande. Någon universell moral finns inte. Att alla människor är likvärdiga är en intellektuell konstruktion som inte har bäring.
Judearslet Netanyahu slaktar och vilken moral har han? Delar han åsikten om allas lika värde.

[Pilatus]

Det är förstås en förvanskning, men det finns mer primitiva lager i vår personlighet som vi inte riktigt vill veta av till vardags. Kanske där vi funnit källan till människans ondska?

Jag tror människan alltid anpassar sig till rådande. Någon universell moral finns inte. Att alla människor är likvärdiga är en intellektuell konstruktion som inte har bäring.
Judearslet Netanyahu slaktar och vilken moral har han? Delar han åsikten om allas lika värde.

Men Görling frågade oss vad som händer då anpassningen brister, eller det neurotiska skalet inte längre förmår att skydda, eller då fyllan släpper igenom en del beteenden som vi helst inte vill identifiera oss med.
Moralen (den sociala dressyren) kommer vi inte ifrån, har vi en gång lärt oss att inte stjäla känner vi oss villrådiga om vi hittar en klocka som någon tappat. Andra drabbas av megalomani, som Harvey Weinstein och så förmår de inte längre inse att de lämnat alla sociala normer. Tidigare fanns alltid samhället som var mer än villigt att hjälpa den som inte kände sig väl till mods.

hjälp.jpg (44.81 KiB) Visad 1955 gånger

[Anders]

Tror du behöver KBT-terapi.
KBT är en terapiform som bygger på att tankar, beteenden och känslor är sammanhängande och kan förändras.
Rent intellektuellt förstår du ditt beteende, men ett beteende formas även av känslor och tankar. Hyser man aversion mot någon triggas beteendet.
Det kan vara små löjliga saker. Läste en gång en tjej berätta hur hans kille hade små egenheter för sig. Det var t.ex. att han åt alltid med sked oavsett maträtt. Detta var förtjusande när hon var nykär men med tiden byggdes upp ett hat mot detta beteende.
Varför? Vet ej, kanske såg hon till slut killen som en tråkig vanemänniska utan framåtanda och motviljan gällde inte endast hans matvanor utan hela han.

Tror jag inte. Tror det finns mängder av såna här små saker som irriterar de flesta, men som man aldrig visar. Ditt socialiserade jag är inte ditt inre jag.

Men ok, jag irriteras av att andra stör - och det är faktiskt efter KBT-terapi som tog en oväntad vändning. Jag trodde jag hade social fobi, men min superduktiga terapeut kunde efter ett antal sittningar konstatera att det inte är fobi utan funktion. Lite åt Aspergerhållet utan att vara i närheten av diagnos, jag har jobbat i team, har varit chef med personalansvar och kundsupport, jag pratar professionellt mycket bra, men småprat är inte min kopp te. Och i det här ligger att man lättare blir störd av typ hundskall(vår grannes toypudel är en plåga). Och kanske jag inom mig blir mer irriterad än andra i såna här småjobbiga situtaioner.

Men likväl, jag tror små saker som irriterar aldrig visas. Eller säger du att du alltid utåt visar den irritation du känner i olika situationer?

[Anders]

Tror du behöver KBT-terapi.

Jag tror att all terapi går ut på att stå ut med vad vi är. Till en gräns kan vi påverka våra vanor, lägga oss till med nya. På detta kan vi ha blivit stukade som barn, för stora krav, vi är aldrig bra som vi är. Det var vanligt i tidiga nittonhundratals-generationer och det skapade ett antal neurostyper.
För få krav tror jag är farligt. Är det en sådan generation som vi ser göra förorterna osäkra i dag? Unga människor söker alltid ett motstånd, en gräns som inte får passeras. Redan Vilgot Sjöman testade Lars Görlings idé i filmen 491.
Nej jag tror inte vi är någon jävla deg som kan knådas till vad som helst. Många som råkat bli litet mer onyktra än de tänkt sig har sett sin mr Hyde titta fram. Det är förstås en förvanskning, men det finns mer primitiva lager i vår personlighet som vi inte riktigt vill veta av till vardags. Kanske där vi funnit källan till människans ondska?

Nej, jag skulle säga att terapi går ut på att upptäcka VILKA vi är. Både nature och nurture. Sedan kan man hantera det. Att få reda på min personlighetstyp var värt varenda krona(KBT är INTE billigt), och frugan får hjälp med sin skit i barndomen.

[xion]

Livet är en resa.
Från vaggan till graven.
Under resans gång upptäcker man hela tiden nya saker.
Saker som man trodde att man visste men som visar sig vara fel.
Sidor hos en själv som man mer eller mindre avsiktligt förträngt.
Snart har det gått ett år igen och jag måste förnya min seniorbiljett...
för ännu ett år?...

[hakkapeliitta]

Snyggt Xion
De flesta följer en förutbestämd given mall villa, vovve, Volvo.
Huvudsaken är att passa in och leva svensonlivet med påtvingat socialt umgänge.

[Anders]

Snyggt Xion
De flesta följer en förutbestämd given mall villa, vovve, Volvo.
Huvudsaken är att passa in och leva svensonlivet med påtvingat socialt umgänge.

Alldeles för underklassigt för de människor jag numer lever runt. Antingen skall man bli framgångsrik eller så skall man bli bohem... det sista har nästan störst imponeringsfaktor. Fakea luggsliten. Livet som lönearbetare dög åt oss från betongförorten.

[David H]

Skillnaden mellan att vara en spelare och en spelpjäs?

[Anders]

Skillnaden mellan att vara en spelare och en spelpjäs?

Skulle funka alldeles utmärkt om alla var lönearbetare. Och jobbade ungefär lika mycket. Alla bidrog där de hade förmåga och det finns folk till allt.

[David H]

Huruvida andra betraktar dig som en spelare eller en spelpjäs märker du först när du prövar att göra något som är utanför spelets regler.

Till exempel att be om en lönesänkning finns inte med som en fördefinierat drag för en spelpjäs, och således är det inte heller något som spelpjäsen ”tillåts” göra.

Men så länge en spelare bara följer spelets regler märks ingen skillnad mellan spelare och spelpjäs

[xion]

Skillnaden mellan att vara en spelare och en spelpjäs?

Skulle funka alldeles utmärkt om alla var lönearbetare. Och jobbade ungefär lika mycket. Alla bidrog där de hade förmåga och det finns folk till allt.

"Från var och en efter förmåga till var och en efter behov."
Man behöver inte ändra mycket på detta för att skapa ett rent slavsamhälle.
Du behöver bara sätta in någon som bestämmer villkoren.

Aristoteles sätter likhetstecken mellan verksamhet och lycka, eller kanske snarare en förutsättning.
Om så vore skulle slaveriet vara höjden av lycka?