xion skrev:Så länge de inte tar fysisk form är de metafysik?
Det är innehållet som avgör om något är metafysik, inte formen.
Moderator: Moderatorgruppen
xion skrev:Så länge de inte tar fysisk form är de metafysik?
Algotezza skrev:xion skrev:hakkapeliitta skrev:Konkret idé, abstrakt idé, existerar dessa öht., och vad är skillnaden i så fall?
Konkret idé är kanske en idé om nåt som kan realiseras i praktiken?
Abstrakt idé är svårare, den verkar sväva i den immateriella världen...
En ide är alltid något tänkt. Därmed abstrakt och metafysisk tills den konkretiseras till något verkligt och påtagligt.
Tills den kan upplevas, alltså. Talade och skrivna ord är verkliga och påtagliga, för vi kan höra och läsa dem. Betyder det att alla ord vi skriver och talar är konkreta? Medan ord vi bara tänker inte är det? Vad är dessa ord då?
Vertumnus skrev:Kanske man kan säga att språket och orden är abstraktioner av en sinnlig konkret verklighet på samma vis som symboler är abstraktioner av det de symboliserar. Handhar vi sedan ord och symboler som konkreta objekt så hamnar vi kanske i vad man kan kalla vår verklighet. Orden både lyfter fram och döljer.
Pilatus skrev:Vertumnus skrev:Kanske man kan säga att språket och orden är abstraktioner av en sinnlig konkret verklighet på samma vis som symboler är abstraktioner av det de symboliserar. Handhar vi sedan ord och symboler som konkreta objekt så hamnar vi kanske i vad man kan kalla vår verklighet. Orden både lyfter fram och döljer.
Brukar man inte säga att det abstrakta är att fjärma sig det konkreta och reducera det till något enklare, något mer allmänt. T ex vägskyltar är enkla former som symboliserar övergångsställen, bilar, tåg och svaga vägkanter mm.
Algotezza skrev:Pilatus skrev:Brukar man inte säga att det abstrakta är att fjärma sig det konkreta och reducera det till något enklare, något mer allmänt. T ex vägskyltar är enkla former som symboliserar övergångsställen, bilar, tåg och svaga vägkanter mm.
Utifrån abstraktionsstegen inser vi att det abstrakta är fler till antalet än det konkreta. Om vi går från konkret till abstrakt kan det se ut så här: Carl XVI Gustaf, svensk man, människa, levande varelse. Går vi neråt hamnar vi till slut på enskilda individer.
Pilatus skrev:Algotezza skrev:Pilatus skrev:Brukar man inte säga att det abstrakta är att fjärma sig det konkreta och reducera det till något enklare, något mer allmänt. T ex vägskyltar är enkla former som symboliserar övergångsställen, bilar, tåg och svaga vägkanter mm.
Utifrån abstraktionsstegen inser vi att det abstrakta är fler till antalet än det konkreta. Om vi går från konkret till abstrakt kan det se ut så här: Carl XVI Gustaf, svensk man, människa, levande varelse. Går vi neråt hamnar vi till slut på enskilda individer.
Vi skiljer oss åt litet, din modell kallas den taxonomiska modellen, medan den jag hänvisar till är den gamla reduktiva modellen, Aristoteles, semiotik, modern kognitionsforskning.
Pilatus skrev:Algotezza skrev:Pilatus skrev:Brukar man inte säga att det abstrakta är att fjärma sig det konkreta och reducera det till något enklare, något mer allmänt. T ex vägskyltar är enkla former som symboliserar övergångsställen, bilar, tåg och svaga vägkanter mm.
Utifrån abstraktionsstegen inser vi att det abstrakta är fler till antalet än det konkreta. Om vi går från konkret till abstrakt kan det se ut så här: Carl XVI Gustaf, svensk man, människa, levande varelse. Går vi neråt hamnar vi till slut på enskilda individer.
Vi skiljer oss åt litet, din modell kallas den taxonomiska modellen, medan den jag hänvisar till är den gamla reduktiva modellen, Aristoteles, semiotik, modern kognitionsforskning.
Vertumnus skrev:Pilatus skrev:Algotezza skrev:Utifrån abstraktionsstegen inser vi att det abstrakta är fler till antalet än det konkreta. Om vi går från konkret till abstrakt kan det se ut så här: Carl XVI Gustaf, svensk man, människa, levande varelse. Går vi neråt hamnar vi till slut på enskilda individer.
Vi skiljer oss åt litet, din modell kallas den taxonomiska modellen, medan den jag hänvisar till är den gamla reduktiva modellen, Aristoteles, semiotik, modern kognitionsforskning.
Så ser jag det: abstraktionen är en förenkling, den tar fasta på och lyfter fram vissa egenskaper.
Jag kanske är enögd, men är det inte också vad Algotezza säger - varje abstraktion tagen var för sig reducerar.
Algotezza skrev:Pilatus skrev:Algotezza skrev:Utifrån abstraktionsstegen inser vi att det abstrakta är fler till antalet än det konkreta. Om vi går från konkret till abstrakt kan det se ut så här: Carl XVI Gustaf, svensk man, människa, levande varelse. Går vi neråt hamnar vi till slut på enskilda individer.
Vi skiljer oss åt litet, din modell kallas den taxonomiska modellen, medan den jag hänvisar till är den gamla reduktiva modellen, Aristoteles, semiotik, modern kognitionsforskning.
Alltså är begreppen abstrakt och konkret mångtydiga.
Pilatus skrev:Algotezza skrev:Pilatus skrev:Vi skiljer oss åt litet, din modell kallas den taxonomiska modellen, medan den jag hänvisar till är den gamla reduktiva modellen, Aristoteles, semiotik, modern kognitionsforskning.
Alltså är begreppen abstrakt och konkret mångtydiga.
Litet knepigt detta då din modell passar väl in på Darwins klassificeringssystem, men är det verkligen en abstraktion av verkligheten?
Exempel på abstraktion: ett system för ansiktsigenkänning bryr sig inte om tillfälligheter. Sådant skalas bort (reduceras). Ansiktet kan liknas vid en förenklad modell där vissa relationer, vinklar och mått är viktiga. Så man kan likna AI ansiktsigenkänning med en form (ditt ansikte) där ett antal parametrar mäts och bildar en unik digital nyckel. En abstrakt mesh-modell (ett nät av sammankopplade punkter).
Algotezza skrev:Pilatus skrev:Algotezza skrev:Alltså är begreppen abstrakt och konkret mångtydiga.
Litet knepigt detta då din modell passar väl in på Darwins klassificeringssystem, men är det verkligen en abstraktion av verkligheten?
Exempel på abstraktion: ett system för ansiktsigenkänning bryr sig inte om tillfälligheter. Sådant skalas bort (reduceras). Ansiktet kan liknas vid en förenklad modell där vissa relationer, vinklar och mått är viktiga. Så man kan likna AI ansiktsigenkänning med en form (ditt ansikte) där ett antal parametrar mäts och bildar en unik digital nyckel. En abstrakt mesh-modell (ett nät av sammankopplade punkter).
Abstraktionsstegen är väl ett allmänt vedertaget begrepp, i filosofi eller...?
Algotezza skrev:Reduktion är att reducera till det väsentliga. Hur kommer man fram till det?
Pilatus skrev:Algotezza skrev:Reduktion är att reducera till det väsentliga. Hur kommer man fram till det?
Eller bara till det mer signifikanta för en viss typ av klass.
Målarkonstens begrepp abstrakt medförde att man reducerade bildens föreställande element, dess avbildande funktion. Om det medförde någon estetisk vinst har diskuterats, t ex Vasilij Kandinskijs kompositioner.
Återgå till "Tankar och känslor"
Användare som besöker denna kategori: 38 och 0 gäster