bronken skrev:Avantgardet: Antigen har du missuppfattat min text fullständigt eller så försöker du leka joker och vill på ett bornerat sätt nedvärdera mig.
Ingetdera faktiskt. För det första tror jag mig klart och tydligt uppfattat vad du tidigare skrivit, och för det andra så anser jag mig inte vara i stånd att "nedvärdera" dig - lika lite som jag anser mig förmögen att "nedvärdera" någon överhuvudtaget. Detta eftersom att nedvärdering i sig kräver att det nedvärderade innan nedvärderandet besuttit ett värde som vid nedvärderandet skrivs ned; om du nu besuttit ett sådant värde så har jag varit ovetandes om detta, och jag begriper inte heller nu, i denna stund, i kraft av vad du skulle ha kunnat erhålla ett sådant värde. Men också av två ytterligare skäl. Dels (1) för att jag inte vet till vilken institution jag skall vända mig för att få någons värde nedskrivet och arkiverat som en mindre summa i jämförelse med vederbörandes - dvs. du - tidigare värde, vilket jag alltså varit fullkomligt ovetandes om fram tills alldeles nyss (jag vet helt enkelt inte vart värden förvaras), och dels (2) eftersom jag helt enkelt lyft fram vad du själv skriver i dina inlägg. Sålunda kan det endast - och jag menar verkligen endast - du själv som nedvärderar dig själv, av alla de olika skäl vi ovan anfört.
bronken skrev:Jag har aldrig nämnt ordet krigsmetaforik eller något som skulle kunna relateras till det.
Då kanske du skulle kunna ge oss en lämpligare tolkning av det följande, som du skrev tidigare:
bronken skrev:Att utjämna förhållandena på vår planet håller jag dock med om att mångkultur är det bästa sättet att gå till väga. Nu menar jag inte detta som en positiv egenskap, att sprida problem och våld kan aldrig bli en lösning på ett problem. Om ni kan hitta ett krig som har blivit löst på detta sätt så ska jag ge er en eloge.
bronken skrev:Jag har inte heller påstått att det finns en sk konflikt mellan den vita och den nigerianska rasen.
Jag blir förvirrad. Menar du att det finns en vit respektive en nigeriansk ras? Eller menar du att det finns en specifik ras i Nigeria? Skulle du kunna vara snäll och förtydliga även detta så att också jag kan förstå?
bronken skrev:Nationalism är ett svårfångat begrepp, ändå genomsyrar den vår tillvaro mer än vi kanske är medvetna om. I Sverige har vi länge varit rädda för ordet nationalism. Det har ofta förknippats med främlingsfientlighet, rasism, inskränkthet och självgodhet. Vi har försökt tona ned vår "svenskhet". Men det finns förstås välkända undantag. Om vårt landslag lyckats bra i fotbolls-VM eller ishockey-VM, då har den svenska nationalismen blommat ut. Då har det varit tillåtet. Vem kan missunna ett land som lyckats i en landskamp att fira, att vifta med flaggor, att ropa ut: "Vi är bäst!" Så gör de i alla andra länder också.
Ja, det är svårfångat, vilket jag ovan också redogjort för ganska uttömmande, men om du behöver en än utförligare redogörelse för nationalitetsbegreppet så är det bara att be mig om det. Att det genomsyrar vår tillvaro, att det finns, säger absolut ingenting om vi bör förhålla oss till det. Ontologiskt existerar nationen som en fantom. Vad har vi då för nytta av denna? Som jag ser det: ingen alls som inte andra institutioner skulle kunna förse oss med.
bronken skrev:”Vad som är så problematiskt med invandring?” Det gläder mig att du ställde denna frågan.
Det ger ett explosiv och paradoxalt sken av något som ger sådana konsekvenser som vi egentligen inte kan förstå oss på. Mångkulturen går hand i hand med en depraverad syn på människan som en despotisk ciceron.
Jag vill egentligen inte vara småaktig, därför avstår jag helst från påpekandet att detta citat av dig inte rymmer det minsta förnuft utan bara är en helt substanslös räcka ord, däremot kan jag påpeka att du tycks ha en förkärlek för laddade ord "explosion", "depraverad", "despotisk". Riktigt bra uttrycker du dig, och i direkt motsättning till din egen linje av argumentation, när du skriver att de problematiska konsekvenserna i själva verket är sådana till sin natur att vi "inte kan förstå oss på" dem. Jag kan därför upplysa dig om det för den uppmärksamme redan självklara: du yrar!
bronken skrev:Vårt svenska tankesätt, värderingar och principer i huvudsak blir decentralisations spridda åt negativa egenskaper. Visst vi tar säkert emot en del positiva egenskaper men de väger inte in på den negativa skalan av en disposition. Det är synd men sant, människan har en dålig förmåga att ta emot det dåliga framför det positiva.
"Vårt svenska tankesätt". Hmmm... Jag smakar på frasen, den är fadd och redan övertuggad. Vilket är det svenska tankesättet? Ditt? Eller mitt? Eller är det någon annans? Givet att det skulle finnas ett sådant, hur får du det till att det är bra? Det följer nämligen inte av att något existerar - om det nu i detta tvivelaktiga fall kan sägas göra det (bortom språkliga konventioner alltså) - att det också skulle vara "bra". Återigen har du dock lyckats med konststycket att uttryckligen komponera ett stycke obegriplig smörja - ja, jag tänker inte undlåta att klandra dig denna gången -, vad menas till exempel med "...i huvudsak blir decentralisations spridda åt negativa egenskaper"? Vilken värdeskala är det du använder senare i detta stycke när du skriver att människan "har en dålig förmåga att ta emot det dåliga framför det positiva"? Om människan, till sin natur, är sådan så är det alltså per definition inte mänskliga värden du för in i ekvationen, eller?
bronken skrev:Vi är på det klara med att Sverige alltid har haft invandring, men den har tidigare varit begränsad och reglerad. De invandrare som kom hit kunde ganska lätt assimileras och bli en del av det svenska samhället, främst på grund av att de inte var så många och att de kom från kulturellt närstående länder. De senaste årens invandring har dock varit av helt annan art. Det har handlat om tiotusentals invandrare varje år, från avlägsna delar av världen, vilket inte varit bra för Sverige.
"Kulturellt närstående", det innebär alltså att det rör sig om en gradskala? Man kan alltså vara mer eller mindre Svensk? Är då umeåbon eller lundensaren mest Svensk? Vad är det för gemensamma egenskaper man skall äga? Vad är denna "Svenskhet"? Och definieras nationalitet utifrån födelseort, vistelseort, eller dödsort? Den här sista frågan var överkurs, enbart i det syftet att du skulle få tänka till lite.
bronken skrev:Människor är inte utbytbara. En miljon svenskar kan inte bytas ut mot en miljon somalier, inte utan att resultatet blir annorlunda. Inte utan att man får ett annat samhälle.
Kulturella faktorer - moral och rättsuppfattning, attityder och mentalitet, kunnande och kompetens - har betydelse.
Alla de faktorer du här tar upp är ju saker som lärs in, det vill säga att de inte nödvändigtvis är geografiskt begränsade. Och om de kulturella faktorerna är vad som är väsentligt i denna fråga så måste vi ju också fråga oss hur de kulturella avgränsningarna skall göras. Är stadsbon och landsortsbon delaktiga i samma kultur? Det kunnande och vetande - den kultur - som växer fram i en viss miljö med vissa betingelser kan alltså tänkas någorlunda enhetlig, givet att betingelserna är någorlunda likartade. Är det då inte rimligare att säga att alla förortsungar över hela världen äger en gemensam kultur som inte landsortsbor äger och, om vi godtar din godtyckliga övergång från ett är till ett bör (vilket jag själv ingalunda gör), bör se till så att vi begränsar interaktionen mellan dessa två grupper (förort och landsort)? Den fråga som vi tvingas ställa oss, utöver de vi redan uppmärksammat, i mötet med din text är varför det bestånde skall älskas bara för att det redan är för handen.
bronken skrev:Som sammanfattning gällande frågan om invandring: Du påverkas av din omgivning och kan därmed ges en allokerad syn/perspektiv av den. Även om inte ni vill medge det så är det så att dom människorna som kommer hit har problem. Dom problemen sprider sig som en farsot mellan moralen och solidariteten. Ett tydligt exempel är att korruptionen har ökat med marginal inverkan över Sverige. Det är även dokumenterat att invandringen har medfört sig korruption och våld, nu uppmärksammar inte media detta så bli inte allt för förvånad när ni hör detta.
Om vi nu tar alla dina stycken ovan sammantagna så blir det klart att du ingenstans gett exempel på vad det problematiska med invandringen skulle kunna vara. Här, i det sista stycket, preciserar du emellertid två faktorer som skulle vara inherent hos utlänningarna - "korruption", och "våld". Vad gäller den senare så har den alltid varit en konstitutionsdel av det du kallar svenskheten - den är väl påtaglig i de flesta kulturer? Och vad gäller den första så anför du nån undersökning som inte finns att å tag i? Att korruptionen i landet (gällande vad? Rent allmänt eller inom företagsledningar m.m.? i det senare fallet så synes det högst anmärkningsvärt om invandrarna skulle stå för denna, jag låter dig dra slutsatsen på egen hand) skulle ha ökat kan ha en rad faktorer, och alla utav dessa synes mig mer troliga än invandringen. Sammanfattningsvis kan man alltså ingalunda klandra medierna för att låta bli att sprida såna grundlösa fördomar.
Igen: vad var problemet med invandringen? Vi har nämligen inte fått något klart svar på denna fråga, och jag hoppas verkligen inte att du underskattar oss (vi på detta forum) så till den grad att du anser oss dumma nog att svälja vilket svammel som helst.
Jag tyckte att jag visat varför din liknelse med vattenbägaren inte bara var bristfällig utan direkt missvisande. Om du håller fast vid den trots detta så måste vi väl anta - jag vil inte säga det som faller mig in och som är passande att sägas om dig men ingalunda passande av mig att säga - att du är en dogmatiker.
Att ditt omfattande av denna ideologi bottnade i dels en identitetskris och dels i rädsla stod klart för oss redan på förhand, och detta förtydligar du än mer i det resterande av ditt inlägg. Den retoriskt högstämda tonen i ditt sista stycke är intressant, finns nån teknisk term för det hos Cicero, men det finns inget av värde i det. Cicero är förresten noga med att poängtera att den utan kött på benen som drar iväg i högstämda toner bara gör sig själv till åtlöje. Så skulle något sådant förekomma, och att du projicerar dina tillkortakommanden på mitt obevekliga pathos (att alltid säga sanningen), och därigenom anser dig ha blivit nedvärderad, så vet du också vad detta beror på eftersom jag just upplyst dig om detta.
Är vi klara eller kommer jag erhålla nöjet att smula sönder din argumentation ytterligare en gång?