Som jag tolkar det så är den främsta anledningen till din misstänksamhet mot mig just en känsla du har. Och det stämmer som du säger, att en känsla har svagheten att den inte håller som anledning för någon annan än dig själv.
Anledningen att den inte håller? Eftersom att känslors egna anledningar inte alltid är rationella eller relevanta.
Clandestino skrev:Skogsälvan: det är mer en känsla som jag har om henne (kanske mitt undermedvetna som snappat upp ngt), men det är ju inte särskilt motiverande för er andra. Hmm, tyckte hon blev väldigt defensiv när jag nämnde hennes namn hon började genast peka tillbaka åt mitt håll, tyckte hon var allmänt otrevlig (vilket var en ny sida att se av henne).
Som sagt, en känsla om det. Som du fick eftersom att du fick se en annan sida av henne. Dvs som du fick se eftersom att hon reagerade när du själv pekade på henne. Konstigt? Nej. Ger det dig en känsla? Varför inte, som allting annat påverkar oss alla. Inte konstigare än att hon upplevde en egen känsla inför att bli pekad på. Alltså: Du tyckte att hon uppförde sig allmänt otrevligt efter att du anklagat henne, och det i sin tur gav dig en känsla av olust. Next.
Clandestino skrev:Hannes: upplever jag som sagt väldigt flummig, känns inte som om han håller sig vaken om nätterna med att paketera om kokain. Men jag ska gå tillbaka och läsa, kommer just nu bara ihåg hans urflippade garv.
Jag får känslan att du är ganska ung, beroende dels på dina ordval och dels på ditt förhållningssätt i spelet. Många toppar och dalar, så att säga. Hannes, flummig. När du talar om personer så är det antingen eller, som gäller. Antingen är de dåliga, tråkiga, osv av någon anledning, eller så är de schyssta. Och faktum är att när jag läser igenom tråden igen så är de flesta av dina inlägg prydda med allehanda beskrivningar av oss andra. Ung kanske är fel ord för det. Mer precist är nog en av dig uppfattning om dig själv som spontan, lekfull och mycket känslosam. Men det är ett 'ungdomligt' beteende.
Clandestino skrev:Jörgen: honom har jag varit misstänksam mot hela tiden, men eftersom jag är bybo och han nu bekräftat det, så ser jag inget annat alternativ än att tro honom. Jag menar, skulle han som maffia våga utge sig som utedare, för utredaren skulle lika gärna kunnat vara jag.
Åter igen, känslan. Du skriver att: skulle han som maffia våga utge sig för att vara utredare... Grejen är att han i den situationen redan hade allas blickar riktade mot honom. Inför en lynchning. Det är själva anledningen till att han sa det. Han hade liksom inget att förlora på det. Men han hade en hel del att vinna. Inte bara klara sig den rundan ut, utan även vinna allas förtroende. Bara att fortsätta ge ut 'kort', som han ändå visste stämde - utredaren inte är ensam om att veta vilka som är bybor. Maffia har också den kunskapen. Och två bybor är redan ur leken. Varav den som blev avrättad faktiskt röstade på J.
Lite längre bak i tråden, sid 11:
Clandestino skrev:Vem kommer inte överens med Älvan, hon som är så söt! Maffiapar är antingen FIG-Minded, du ger såna vibbar helt enkelt Minded.
Minded skrev:Eftersom att jag försvarar mig när du pekar på mig? Get real..
Clandestino skrev:Det sa jag väl inte. Det är bara det att om man står tillräckligt nära när du pratar så kan man känna hur ngt tar tag i en, du försöker dra ner vederbörande i det maffianska fördärvet.
Det sista citatet från dig är intressantast i det här fallet. Om man står tillräckligt nära så tar något tag i en. Med din terminologi skulle man kunna säga: Detta är det varma som svalkas av, av det kalla. Detta händer om du faktiskt lyssnar till vad som sägs, då behöver man sakta ned för att tänka efter. Om det bara känns, så behövs det inte. Då går det att fortsätta hålla värmen. Fortsätta vara känslosam. Fortsätta vara här och nu.
Och så, faktiskt, tillbaks till nuet:
Clandestino skrev:Minded: ja, han har ju varit kall spelet igenom och egentligen tycker jag inte att han pekar åt ngt håll eller känns som en tvättäkta mafioso, men det är just detta att han tatt mindre risker än oss övriga kanske...men den största anleningen är ju att jag inte kan se de andra som maffia och då blir du liksom kvar Minded.
Och sedan konstellationen Minded-Skogsälvan, de är riktiga kontraster, inget man direkt skulle misstänka. Skogsälvan som är trevlig och framåt och Minded som i princip bara är.
Men jag vill tro gott om Älvan, därför är Minded min huvdmisstänkta.
Jag har alltså varit kall spelet igenom. Jag upplevs egentligen inte som maffia. Så, uteslutningsmetoden. Jag är uppenbarligen den av oss spelande som ger dig minst anledning till förtroende. Anledningen till det? En känsla du har. Som grundar sig i att jag för mig på ett annat sätt än vad du gör. Värme möter kyla. Och tycker det är kallare än att vara varm.
Med det här vill jag peka på två saker:
1. Att C's riktning mot mig inte är speciellt rationellt grundad och därför inte heller relevant.
Och på tal om - Auk nämnde situationen att tala för döva öron, även om det han sa var logiskt, korrekt och relevant. Undrar vilken respons det här inlägget får?
2. Att Jörgens anledning till att ge C grönt kort åter kan sägas vara av de anledningar jag redan pratat om. Eftersom att C är så känslosam så följer hon de större strömmarna som är behagliga i stunden. De större insatserna. Och jörgen satsade stort. Ingen har ännu vågat hävda något annat, för ingen vet säkert. Åter, han erkände då han upplevde sig vara trängd, påväg att bli lynchad, och hade därför inget att förlora. Dessutom hade en del tid gått, under vilken ingen annan hade haft anledning att erkänna sig som utredare.