Hejsan!
Avantgardet backar varje gång någon försöker få ett svar från honom. Det hade ju varit klädsamt om han för en gångs skull kunde förklara var denna strukturalism, liksom dekonstruktion finns - exempelvis inom samhällsvetenskaperna där ju även historian existerar! Han har ju fått exempel av en del skribenter, men drar sig undan hela tiden. Varför?
Vi gör dock ett nytt försök - sysslade Levi-Strauss med antropologi eller inte. Det räcker med ett ja eller nej:
Svarar man ja här, så motsäger man sig själv om man har framfört att denne man icke sysslar med samhällsteorier, eller hur :lol:
Svarar man nej här, så har man ej förstått Levi-Strauss! :D
Ännu ett exempel från vad Lévi-Strauss pysslar med i sin poststrukturalism, även med den gamla strukturalismen för den delen, är följande:
Lévi-Strauss från utgick från fonemet, en abstraktion av ett språk, inte ljudet i sig, utan från kategorier av ljud som definieras genom hur det skiljer sig från andra ljud. Summan av alla ljudstrukturer i ett språk kan sökas från ett mycket litet antal regler. Det var detta system han tog efter från främst Saussure, och överförde till antropologin, och därmed är han inne på antropologin, som ju samtidigt är en syssla om det mänskliga samhället. Det är här marxister, men även andra, börjar dra öronen åt sig - vad menar han egentligen?
Det övergripande målet var att finna svaret på varför familjestrukturerna skilde sig åt i olika kulturer i Sydamerika. I vissa kulturer kunde fadern ha en uttalat överordnad roll över sin son med förankring i traditionen. I andra kulturer var det sonens morbror som hade samma roll. Lévi-Strauss beskrev fenomenet genom att utreda de strukturella likheterna i sådana relationer, och fann att den underliggande strukturen var en cirkulation av kvinnor genom vilket olika klaner behöll fredliga förbindelser.
Vän av ordning frågar sig här - är det här frågan om en beskrivning av ett samhälle eller inte? Bigj, och den överväldigande delen av forskarna och, i detta fall, historikerna, anser ju helt klart det!
All vetenskap är antingen strukturalistisk eller reduktionistisk, enligt Lévi-Strauss. Det är möjligt att spekulera om de underliggande biologiska orsakerna till olika slag av traditioner och tabun i olika ”vilda” samhällen, men för socialvetenskapen i stort är det fakta som inte kan reduceras, menade han vidare. I stället måste de studera de uttryck som framträder ur sådana axiom. När man härleder att saker och ting utgår från ”axiom” är man ute på farliga vägar, för då har man fastslagit en absolut sanning utan underlag – och det leder erfarenhetsmässigt alltid fel, eftersom ett axiom (av grekiskans axioma) är en grundsats som kan accepteras utan bevis, genom konvention eller som kan antas vara självklart sann. I samhällsvetenskaper liksom samhällsteorier efterfrågar man helst fakta och bevis, inte tyckanden. Tyckanden kan visserligen också förekomma, bara man deklarerar att det just är - tyckanden. Inom poststrukturalismen är dessa båda varianter flytande, och då hamnar man lätt ute på hal is - vad är sant och vad är inte sant! :lol:
Och jag vill bara framhålla att jag redan för några årtionden haft stor nytta av att läsa andra "strukturalister" såsom Bronislav Malinovski och Marcel Mauss, som även de har påverkat Levi-Strauss. Men dessa herrar gick att förstå, de försökte beskriva gamla tiders samhällen, på ett sätt som man idag faktiskt kan begripa. De var jordnära och deras resonemang gick att logiskt sertt förstå. Alldeles speciellt kan jag rekommendera boken "gåvan" av just Marcel Mauss. En liten bok som kom ut redan på 1920-talet. Där kommer man in i det samhällssystem som bäst kan beskrivas som gåvoekonomin.
Mauss menade, helt riktigt, att de strukturer människor lever i, är hämtade från deras kultur, medan Levi-Strauss och andra strukturalister hämtar dem från människornas hjärnkonstruktion. Det är alltså frågan om en samhällsteori, och Levi-Strauss byggde mycket av sitt tänkande också på Mauss. Mauss analyserade samhällen, vilket naturligtvis även Levi-Strauss gör, även om Avantgardet förnekar detta mot bättre vetande! :wink:
Mauss sysslade med i praktiken ekonomisk vetenskap, men ur en annan synvinkel. Han menade att det är den ekonomiska verkligheten som i första hand styr hela den mänskliga samhällsstrukturen. Att vissa var beroende av andra, alltså är det frågan om makt i sin yttersta spets. Det är frågan om ett slags belöningsstrukturer, som Mauss kallade det. Därmed är han mycket nära den marxistiska teorin som sådan. Mauss menade att den struktur vari gåvosystemet ingick, helt och hållet är ett - kulturfenomen. Inte något fenomen som härleds ur språket! Detta förstod inte Levi-Strauss, och därför hamnade han och hans troende hopplöst i en återvändsgränd. Även om Levi-Strauss fick mycket från Marcel Mauss, så förkastade han den senares teorier om just gåvoinstutionen i alla mänskliga samhällen. Levi-Strauss skapade en egen variant av strukturalismen, byggd på språket, utan vare sig begrepp som makt, utnyttjande eller andra ekonomiska relationer. Marcel Mauss hade säkert sina fel, men han var ärlig i sitt uppsåt, han erkände att hans studier var av sorten sociologi. I denna disciplin ingår även ekonomi, politik, religion och kultur.
Men det är ljusår ifrån vad Levi-Strauss kokade ihop. På äldre dagar har förresten Levi-Stauss snurrat till det än mer i sin rabiata jakt på att fånga upp ett samhällssystem som i sin struktur härhör från språkets värld......tanken är ju närmast befängd....!
Frågan var som sagt denna denna - sysslar alltså Levi-Strauss med samhällsteorier eller inte? Vågar vi tro på att Avantgardet besvarar denna fråga månntro?
MVH
bigj
Att verka för det goda...
