Finns Gud?

[Vertumnus]

Människor har bytt gudar - utan att bevisa/visa att gud/gudarna som de var övertygade fanns, inte längre finns.

Finns Poseidon?
Denna fråga är mer spännande än Finns Gud?
Hur har en kristen som tror på Gud visat att Poseidon inte finns?

Du skall inga andra gudar hava jämte mig lyder budet.

Gud förnekar inte de andra gudarnas existens, han kräver bara att du inte tillber dem.

[Pilatus]

Finns Poseidon?

Naturligtvis finns Poseidon, det är en gud i den grekiska mytologin. Carl Milles har skapat en stor bronsskulptur av guden som står på Götaplatsen i Göteborg.

[Vertumnus]

Hubert skrev:
Finns Poseidon?

Havet finns

[Pilatus]

Hubert skrev: Finns Poseidon?

Havet finns

Och det gamla templet finns till viss del kvar.

Cape Sounion.jpg (36.13 KiB) Visad 994 gånger

[Vertumnus]

Hubert skrev: Finns Poseidon?

Havet finns

Och det gamla templet finns till viss del kvar.

Cape Sounion.jpg

Jag läste nånstans, minns inte var, Heidegger, en treenighet, människan landskapet templet.

Kanske speglar tillståndet hos det gamla templet tillägnat Poseidons något av vårt nuvarande förhållande till havet.

[Smisk]

Alla har inte en tro!
Om du med tro menar en tro till det som finns bortom den aktuella perceptionen.
Jag vill veta vad som finns bortom den omedelbara perceptionen.

Existerar det inre med saker som mening, värde, moral, medvetandet, tänkandet, föreställnigar osv?

Hur vet du att dessa saker existerar om du gör det?
Om inte, hur vet du det?

Existerar en dag, som denna Tisdag?
Hur vet du det?
Om inte, hur vet du det?

Med "hur vet du det" menar jag med vilken metod du kommer fram till svaret.
Eller vad du har för grund för din uppfattning. Om det inte är med "den omedelbara perceptionen" vad är det då?

Varför skulle saker inte kunna existera även om vi inte har en "omedelbar perception"?
Och hur vet du att sakerna du tänker dig som existerar för så för att du har den inför dem?

[Smisk]

Finns Poseidon?

Nej, inte som en fysisk figur i världen så som exempelvis en person.

Är det sant att Frodo tog ringen till mount doom?

[Smisk]

Vår egen självbild är också en tankekonstruktion. Mer eller mindre realistisk.

Allt vi erfar är konstruerat skulle jag säga inklusive allt föreställt. Det är mycket komplext menar jag

[Algotezza]

Vår egen självbild är också en tankekonstruktion. Mer eller mindre realistisk.

Allt vi erfar är konstruerat skulle jag säga inklusive allt föreställt. Det är mycket komplext menar jag

Visst är det så. Och när vi skapar våra konstruktioner och representatationer använder vi minnen av det vi upplevt, fantasi, logik, känsla och intuition och förvisso även önsketänkande. Proportionerna mellan dessa kan nog skifta beroende på t.ex. person, situation och dagsform. När kan vi avfärda en konstruktion som "ren inbillning " och när är den "något realistiskt"?

[Smisk]

Visst är det så. Och när skapar våra konstruktioner och representatationer använder vi minnen av det vi upplevt, fantasi, logik, känsla och intuition och förvisso även önsketänkande. Proportionerna mellan dessa kan nog skifta beroende på t.ex. person, situation och dagsform. När kan vi avfärda en konstruktion som "ren inbillning " och när är den "något realistiskt"?

Jag håller med dig helt.

Frågan vad som är verkligt och inte här är komplex.
Men när det gäller saker som psykos eller liknande så kan man delvis pröva vad som är "ren inbillning" och vad som är "något realistiskt".

Jag tänker mig att våra liv uttrycks på flera nivåer av existens och vi har medvetenhet, erfarenhet och föreställningar som samtidigt och tillsammans sorteras automatiskt och medvetet av oss. Jag är helt övertygad om att vi inte kan VETA något om något utan att få det via dessa fakulteter. Mycket av det vi utgår ifrån som "något realistiskt" finns inte alls som något utanför vår erfarenhet utan till stor del mest som något som är i klass med fiktion.

Jag varken tror eller avfärdar Gud eftersom det är för luddigt och komplext. Däremot tänker jag mig att existensen är ett uttryck av saker som har syfte, värde och mening som ontologiska egenskaper. Dessa finns alltså, även om dem inte är helt "fysiska saker i världen".

Man kan då tänka sig att om vi föreställer oss att Gud skapat skapat världen så får vi en mental plattform som säger att "det är så här livet fungerar och bör fungera". Gud behöver inte vara ett "föremål som existerar" utan på detta sättet en "pekare" (metafor) för hur syfte, värde och mening har en inneboende plats inför våra liv och existens.

[Pilatus]

Men när det gäller saker som psykos eller liknande så kan man delvis pröva vad som är "ren inbillning" och vad som är "något realistiskt".

Psykoser är mycket verkliga för omgivningen och för den psykotiske så är det ofta skrämmande och kraftödande att befinna sig i ett sådant tillstånd. Den psykotiske har inte alltid insikt i att det är en psykisk sjukdom som vållar lidandet. Inte i det akuta tillståndet av schizofrenins förvrängda uppfattningar.

[Hubert]

Det här är kul!
Poseidon har fått sina fiskar varma! På inte ens en sidas text, fast snart är vi på sidan 367 Finns Gud?
Jag har väntat mig lite mer av ff:s Guda-trogna.

Och Gud, iaf begreppet, är för luddigt och komplext så Smisk vet varken ut eller in?

Algotezza:
"När kan vi avfärda en konstruktion som "ren inbillning" och när är den "något realistiskt"?"
Som också undrar "Frågan är dock hur säkert du kan veta."
Jag har sagt det förr: på väg hem från fredagskrogen var lyktorna på cykel- och promenadvägen hem dubbelt så många som promenaden fredagsmorgonen till jobbet.
Ska jag vittna om ett under på kvällen? Eller realistiskt inse att jag hade lite för mycket i mig? Jag vill inte avfärda, som Algotezza uttrycker det, bara nyktert i mitt besynnerliga fredagskvällstillstånd säga Ja, bara inbillning! För jag vet, vet hur världen fungerar.

De som tror (eller vet) att gudar existerar behöver utreda
"Frågan är dock hur säkert du kan veta."

[Algotezza]

Det här är kul!
Poseidon har fått sina fiskar varma! På inte ens en sidas text, fast snart är vi på sidan 367 Finns Gud?
Jag har väntat mig lite mer av ff:s Guda-trogna.

Och Gud, iaf begreppet, är för luddigt och komplext så Smisk vet varken ut eller in?

Algotezza:
"När kan vi avfärda en konstruktion som "ren inbillning" och när är den "något realistiskt"?"
Som också undrar "Frågan är dock hur säkert du kan veta."
Jag har sagt det förr: på väg hem från fredagskrogen var lyktorna på cykel- och promenadvägen hem dubbelt så många som promenaden fredagsmorgonen till jobbet.
Ska jag vittna om ett under på kvällen? Eller realistiskt inse att jag hade lite för mycket i mig? Jag vill inte avfärda, som Algotezza uttrycker det, bara nyktert i mitt besynnerliga fredagskvällstillstånd säga Ja, bara inbillning! För jag vet, vet hur världen fungerar.

De som tror (eller vet) att gudar existerar behöver utreda
"Frågan är dock hur säkert du kan veta."

I brist på vetande tror man. Det är så tron fungerar. Den som söker mätbara empiriska bevis för Guds existens letar förgäves. Leta i i stället i den kollektiva föreställningsvärlden, för där finns Gud som drivkraft, maktmedel, förtryckarverktyg, tröst etc.

[Smisk]

Men när det gäller saker som psykos eller liknande så kan man delvis pröva vad som är "ren inbillning" och vad som är "något realistiskt".

Psykoser är mycket verkliga för omgivningen och för den psykotiske så är det ofta skrämmande och kraftödande att befinna sig i ett sådant tillstånd. Den psykotiske har inte alltid insikt i att det är en psykisk sjukdom som vållar lidandet. Inte i det akuta tillståndet av schizofrenins förvrängda uppfattningar.

Ja precis. Samma sak med Gud och gudstro skall tilläggas.

[Smisk]

Och Gud, iaf begreppet, är för luddigt och komplext så Smisk vet varken ut eller in?

Jag vet så det räcker tycker jag

Det jag säger är dock att detta är en komplex sak och därför så måste man sätta sig in i detaljer, perspektiv, filosofiska begrepp osv och sedan definiera dem tydligt när man för en dialog. Annars blir det ingen dialog direkt.

Man behöver kunna svara på frågorna jag ställde där för att få klarhet i vad man själv faktiskt tänker kring vissa saker, ontologiskt sätt i första hand.

Vid första anblick är det enkelt att tänka sig att man vet vad som menas med att något är en viss sak och att denna sak existerar eller inte. Men efter några frågor är det lurigt.